Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erechtheion - Erechtheus el. Erichthonios - Eregli - Erektil - Eremit - Eremitage - Eremitkräftor - Eremophila - Eremurus, stäpplilja - Erenburg, Ilja - Erengisle Sunesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Erechtheion—Erengisle Sunesson
780
Erechthéi’on [-k-] (grek. Ere’chtheion, av
Erechtheus, jfr d. o.), se Akropolis.
EreThthéüs [-k-] (grek. Erechtheu’s) el.
E r i c h t h o’n i o s, fornatensk nationalheros,
vars dyrkan på det närmaste sammanhängde med
Athenas. Han säges vara född av jorden.
Omedelbart efter sin födelse upptogs han av Athena
och överlämnades, innesluten i en låda, att
uppfostras av den uratenske konung Kekrops’
döttrar. I den historiserande mytologien skiljer man
på E. och Erichthonios och gör dem till
urkonungar i Aten. I det efter E. uppkallade templet
Erechtheion på Akropolis i Aten (se bild
5 å pl. vid Akropolis) dyrkades han som det
attiska landets skyddspatron vid sidan av
stads-gudinnan Athena och Poseidon.
Eregli’ (av grek. Hera’kleia), hamnstad i
Turkiet, vid Svarta havet, 200 km ö. om Bosporen;
c:a 8,000 inv. Ändpunkt för en järnväg österut
längs kusten. I trakten brunkolsgruvor.
Erektil, som kan resa sig, svälla. — E.
vävnad, en sådan vävnad, som under vissa
fysiologiska akter medelst blodöver fyllnad i sina
rymliga, ”kavernösa” blodkärl kan ansvälla till större
volym, varigenom det organ, ss. penis och
cli-toris, som innehåller denna vävnad, sväller. —
Subst.: Erektion.
Eremit (lat. eremita), botgörare, som
dragit sig undan från världen (se Anakoreter);
enstöring.
Eremitage
tä’/l (fr. ermitage), enkel hydda,
som skall föreställa en eremitboning; lanthus,
där man kan leva stilla och ensligt. Efter J.
J. Rousseaus L’Ermitage i Montmorencyskogen
vid Paris, dit han flyttade 1756, uppkallades en
mängd lustslott och jaktslott, t. ex. det i [-Dyre-haven vid Köpenhamn. Eremitaget i Leningrad,
ett med Vinterpalatset sammanhängande palats,
inrymmer konstsamlingar.
Eremitkräftor, Pagu’ridae, fam. av de ti
o-fotade kräftdjuren {Decapoda), främst
utmärkt av att bakkroppen ej är skyddad av
något hårt skal och därför stickes in i ett tomt
snäckskal, som e. släpa med sig och vari de vid
Eremitagen i Dyrehaven, n. om Köpenhamn.
Eremitkräftor.
fara draga sig tillbaka, försvarande eller rent
av spärrande ingången till huset med de bägge
klorna. Allteftersom e. tillväxa, flytta de över
i större skal. Bakkroppen är böjd snett åt sidan
för att passa in i det spiralvridna snäckskalet;
klorna äro olika stora. På vissa e:s snäckskal
sitta regelbundet sjöanemoner (aktinier) fästade,
ett klassiskt ex. på symbios; i andra fall äro
skalen övervuxna av svampdjur. En borstmask
{Nereis) inrymmes ofta i samma skal som den
vanligaste sv. e. E. leva i alla hav. Arterna
av det tropiska släktet Coenobita anträffas främst
på stränderna och
företaga t. o. m.
långa vandringar inåt
land.
E rem o’phila [ - f - ],
se Berglärksläktet.
Eremürus,
stäpplilja, ett Asphodelus
närstående släkte bland
liljeväxterna,
med omkr. 25 arter i
bergstrakter och på
stäpper i Väst- och
Centralasien. De
talrika, vita, gula el.
ljusröda blommorna
sitta i en upprätt,
lång och tät klase i
toppen på den ända
till 3 m höga stj
äl-ken. E. robustas och
E. spectabilis m. fl.
höra till de
praktfullaste prydnadsväxterna i trädgårdar.
Erenburg, 11 j a,
författare, se
Ehren-burg.
Erengisle
Sunesson, riksråd, se Bååt.
Eremurus robustas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
