- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
817-818

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erinyer el. erinnyer - Eriobotrya - Eriocrania - Eriodendron - Eriogaster - Eriometer - Eriomys - Eriophorum - Eriophyes - Eris - Eristalis - Eristik - Erisäpple - Erith - Erithacus rubecula - Eritrea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

817

Eriobotrya—Eritrea

818

sifon e, Alekto och M
e-g a i r a. Äldre konst
framställer dem i lång dräkt med
ormar och blommor i
händerna. I senare konst
framställas de vanl. som j
ägarinnor i kort dräkt med vingar,
ormar i händer och hår,
facklor och gissel.

Eriobo’trya, se
Japansk-mispel.

Eriocränia, se
Björkma-lar.

Eriode’ndron, se
Kapok-träd.

Erioga’ster, se
Björkspin-nare.

Eriometer (av grek. e’rion,
ull, och me’tron, mått),
ullmätare, ett mikroskop med
anordning för mikrometrisk
mätning av de i ull ingående
hårens finhet.

Eri’omys, se Chinchilla.

Erio’phorum [-f-], se
Ängsull.

Erio’phyes [-f-], se Gallkvalster.

E’ris, grek., motsv. rom. Discordia,
tvedräktens gudinna, enl. Hesiodos dotter till Natten och
moder till strid, mord, vedermöda, hunger, lögn,
mened o. s. v. Som krigsguden Ares’
följeslagar-inna och syster dväljes hon gärna i stridens
vimmel. Enligt en saga av senare ursprung väckte
hon split vid Peleus’ och Thetis’ bröllop mellan
gudinnorna genom att i bröllopssalen inkasta ett
gyllene äpple med påskriften ”till den skönaste”;
därav uttrycket e r i s ä p p 1 e.

Erfstalis, se Svävflugor.

Eristik (av grek. e’ris, tvist),
disputations-konst, åsyftande att till varje pris och ofta med
logiskt tvivelaktiga medel snärja och vederlägga
en motståndare. Väsentligen som en avart av
dialektiken har e. utbildats och omhuldats inom
megariska skolan. — Eristiker, utövare av
e.; även beteckning för anhängare av megariska
skolan.

Erisäpple, tvistefrö, se Eris.

Erith [e’rib], stad i eng. grevsk. Kent, vid
Thames, 26 km ö. om Londons city; 40,000 inv.
Omfattande maskinindustri och gevärsfaktori. E.
är segelsportcentrum och omtyckt semesterort.

Eri’thacus rube’cula, se Rödhakesångaren.

Eritre’a, förutvarande ital. koloni i Östafrika
vid Röda havet, begränsat åt landsidan av
Eng-elsk-egyptiska Sudan, Etiopien och Franska
So-malilandet; 118,000 km2, c:a 1 mill. inv.;
huvudstad Asmara. Se karta vid Etiopien. Omfattar
den smala kustremsan från Ras Dumera i s. till
Ras Kasar i n. samt den utanför belägna
ögruppen Dahlak; utbreder sig i v. över det etiopiska
höglandets nordligaste delar. Kustlandet är i n.
delen lågt och jämnt; s. om Zulaviken uppfylles
det av ett 1,200—2,000 m högt platåland med
enstaka vulkanberg. Höglandet stiger brant från
kusten och når högst i Soira (3,018 m ö. h.). De

Landskapsbild från Eritreas höglandsområde.

största vattendragen flyta åt v. och n. Klimatet
är i kustlandet mycket hett och osunt (Massaua:
jan. 25°9, juli 35°a; årsnederbörd 183 mm).
Höglandet är svalare och regnrikare (Cheren: jan.
18% maj 25°6j årsnederbörd 641 mm).
Befolkningen består av semiter, hamiter och niloter
samt européer (italienare). Antalet italienare
uppgick på 1930-talet till c:a 80,000 (f. n. omkr.
26,000, de flesta i Asmara). Omkr. 55% av E:s
befolkning äro muhammedaner, 37 °/o kristna
(kopter) och resten hedningar. Tätast befolkade
äro de fruktbara floddalarna. Den
muhammedanska befolkningen livnär sig huvudsaki. på
halvnomadiserande boskapsskötsel, medan
kop-terna och de italienska kolonisterna äro
åkerbrukare. De viktigaste kulturväxterna äro vete,
korn, durra, oliver, kaffe och tobak. Genom
italienska konstbevattningsföretag har
bomullsodlingen fått en allt större omfattning. I
kustlandet odlas även dadelpalm och bedrives fiske,
även pär 1 fiske. Guld utvinnes i trakten av
Asmara och salt vid Massaua och Assab vid Röda
havet. Petroleum har påträffats. En järnväg,
440 km lång, förbinder Asmara med Cheren och
Agordat. Vägnätet är av italienarna väl utbyggt,
med en knutpunkt i Asmara, en stad på över
100,000 inv. De viktigaste hamnarna äro
Massaua, Assab och Zula. Massaua är en modern stad
med c:a 20,000 inv. De viktigaste exportvarorna
äro pottaska, salt, hudar, torkat kött, bomull,
linfrö, pärlor, pärlemor och kaffe. Bland
importvarorna dominera fabriksvaror och njutningsmedel.

1870 sålde sultanen av Raheita till ett italienskt
ångbåtsbolag för kolstation ett område vid
As-sabbukten, vilket 1882 förklarades för italiensk
koloni. Genom olika fördrag med inhemska
härskare förvärvade Italien en lång kuststräcka, och
1890 förenades besittningarna till kolonien E. (av
lat. Mare Erythraeum, Röda havet). Italiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free