Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erlander, Tage - Erlangen - Erlanger, Camille - Erlanger, Joseph - Erlau - Erlaucht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Erlangen—Erlaucht
826
13/e), bedrev först naturvetenskapliga, sedermera
samhällsvetenskapliga studier vid Lunds univ. och
avlade 1928 fil. kand.-examen, var 1931—37 red.
för nationalekonomi och socialpolitik i ”Svensk
uppslagsbok”. E. tog synnerligen aktiv del i
studentlivet, bl. a. som ordf, i den allmänt radikala
studentföreningen D. Y. G. Han anslöt sig tidigt
till socialdemokratiska partiet. E. invaldes 1932 i
A. K., där han hade säte till 1944, då han
invaldes i F. K. för att 1948 återgå till A. K.
E:s betydande arbetsförmåga togs flitigt i
anspråk inom förvaltningen och det statliga
utredningsarbetet. Han blev 1934 sakkunnig i
Finans-dep., blev expert på arbetsmarknadsfrågor samt
var medl. av 1936 års kommunalskatteberedning
och 1937 års arbetslöshetssakkunniga. 1937
förflyttades E. som sakkunnig till Socialdep., inom
vilket han 1938 blev statssekr. E. var ordf, i
1941 års befolkningsutredning och har
huvudförtjänsten av att den föregående
befolkningskom-missionens idéer nu fingo konkret form. 1944—
45 var E. ordf, i byggnadsberedningen. Han blev
1944 konsultativt statsråd i P. A. Hanssons
samlingsregering och vid bildandet av Hanssons
socialdemokratiska partiregering 1945
ecklesiastikminister. Han har stor andel i den höjning av
universitetens och övriga vetenskapliga
institutioners standard, som genomfördes efter 2:a
världskriget. Själv tog E. säte som ordf, i en 1946
tillsatt ny skolkommission, men innan denna
hunnit slutföra sitt arbete, valdes E. vid P. A.
Hanssons bortgång hösten s. å. till ledare för
det socialdemokratiska partiet och utnämndes till
statsminister. Valet var icke enhälligt och
överraskade på många håll. Hans från början något
osäkra ställning som partichef är numera helt
stabiliserad, och vid 1948 års socialdemokratiska
kongress valdes han enhälligt till partiordf. E:s
tid som regeringschef har främst präglats av de
betydande svårigheter, som den ekonomiska
krisen efter 2:a världskriget medfört, och i en
tidvis mycket hård opposition ha de borgerliga
partierna vänt sig mot regeringens politik. För att
vidga det parlamentariska underlaget för
regeringen inleddes under 1951 förhandlingar med
bondeförbundet om regeringssamverkan, och i
sept. s. å. ingingo representanter för detta parti
i den ombildade regeringen. Med livligt, ofta
ivrigt och envist temperament har E. fört sitt
partis talan, därvid bildande en bjärt kontrast till
föregångaren P. A. Hansson. — E. blev fil.
heder sdr i Lund 1951.
E’rlangen, stad i Bayern, vid Regnitz och
Lud-wigskanalen; 34,000 inv., 2/s protestanter. Vid
Marktplatz ligger det forna markgrevliga
slottet (1700—04; nu universitetskansli), bakom detta
universitetsbyggnaderna (kring Schlossgarten).
Universitetet stiftades 1743. Industrien
producerar bl. a. berömt öl, elektromedicinska apparater,
beklädnadsartiklar, pappers- och lädervaror.
Erlanger [ärlä^é], Camille, fransk
tonsättare (1863—1919). Han studerade vid
kon-servatoriet i Paris och fick 1888 Rompriset. Sin
första framgång hade E. med den dramatiska
legenden ”Saint Julien 1’Hospitalier” (1895).
Tage Erlander.
Hans mest betydande verk är operan ”Den polske
juden” (Opéra-Comique 1900, repris 1933). Bland
hans kompositioner för orkester märkas ”La
chasse fantastique”, ”Sérénade carnavalesque”,
”Maltre et serviteur” samt ett rekviem, sånger,
pianostycken m. m. Han skrev nio operor, vilka
samtliga uppförts, ehuru med växlande framgång.
E’rlanger, Joseph, amerikansk fysiolog (f.
1874), prof, i fysiologi vid Johns Hopkins Univ.
1900, vid Univ. of Wisconsin 1906 och vid
Washington Univ. i S:t
Louis 1910. E. har
utfört arbeten inom
nervfysiologien och
har bl. a. i samarbete
med Herbert S.
Gas-ser funnit, att olika
typer av nervtrådar
leda de nervösa
impulserna med hastigheter,
som stå i relation till
nervtrådarnas
diametrar. E:s och Gassers
rön, som 1944
belönades med nobelpriset i
medicin och fysiologi,
ha fått praktisk tillämpning bl. a. i en av
svensken O. Sjöqvist utformad metod för operativ
behandling av trigeminusneuralgi.
E’rlåu, stad i Ungern, se Eger.
Erlaucht [-lau’kt], ty., eg. ”upplyst”, ers
höghet, tysk tilltalstitel (lägre än Durchlaucht),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
