Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erslev, 2. Kristian - Ersmässa - Ersson, Erik, i Vallsta - Ersta - Erstan - Erstavik (kapellförsamling) - Erstavik (fidekommissegendom) - Erstaviken - Ersta villastad - Ersättning - Ersättningsreserv - Ersättningsskatt - Ersättningsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Ersmässa—Ersättningsskola
836
univ. och ledde som sådan en genomgripande
reform av det historsika studiet, väsentligen efter
modernt tyskt mönster, varigenom han blev
grundläggare av en ny skola inom dansk
historievetenskap. Han lade huvudvikten på en sträng
sovring och omvärdering av källmaterialet samt
gick själv i spetsen med nyskapande
undersökningar och källeditioner. I ”Dronning Margrethe
og Kalmarunionens grundlæggelse” (1882)
lämnar han viktiga bidrag till en klar uppfattning
av drottningens
politik och personlighet.
1901 följde ”Erik af
Pommern”, vari han
med kraft och
skicklighet tog dennes
styrelse i försvar och
särskilt framhöll hans
iver att bevara
Sönder j ylland åt riket.
Många specialavh.
bära vittne om E:s
skarpsinne och
förmåga att framhålla nya
synpunkter. Dit höra
hans undersökning om
”Unionsbrevet fra Kalmarmödet 1397” (i
Aarbö-ger for nordisk Oldkyndighet 1889, 1891),
”Fre-derik IV og Slesvig” (1901), ”Augustenborgernes
arvekrav” (1915) samt en serie studier över
”Valdemarernes storhedstid” (1898). Stort värde
äga även hans utveckling av grunderna för
käll-skriftskritiken och hans historiografiska
undersökningar. Av mer omfattande art är hans
”Over-sigt over middelalderens historie”, 1—3 (1891—
95, flera senare uppl.). Denna liksom ”Det 16 :e
aarhundrede” (1910, ny uppl. av K. Fabricius
1928) användes alltmänt vid de nordiska univ. I
samlingsverket ”Danmarks riges historie” skrev
han d. 2, en grundläggande framställning av
tiden 1241—1481 (1904). E. har vidare utgivit
flera stora urkundssamlingar från 1500- och
1600-talen. Under hans ledning utgavs
”Reper-torium diplomaticum regni Danici mediævalis”
(förteckning över Danmarks brev från
medeltiden med utdrag ur de dittills otryckta), I—IV
(1894—1912; för tiden 1085—1450). Han har
även utgivit ”Testamenter fra Danmarks
middel-alder indtil 1450” (1901). E. var 1916—24
riksarkivarie.
Ersmässa, se Eriksmässan.
Ersson, Erik, i V a 11 s t a, riksdagsman
(1811—72). Han valdes 1847 enhälligt till
riksdagsman i bondeståndet för Västra Hälsinglands
domsaga. Med undantag av 1850 års riksdag
representerade han t. o. m. 1868 kretsen, först i
bondeståndet, sedan i Andra kammaren. E. ägde
stort anseende och inflytande, ansågs t. o. m. på
senare år som den mäktigaste i bondeståndet. E:s
sjuklighet bidrog väsentligt till att, då
lantmannapartiet bildades, icke han utan Carl Ifvarsson kom
att taga ledningen bland de gamla ståndsbröderna.
E. var led. av den första unionskommittén (1865
—67 )och delade där övriga svenska ledamöters
åsikt om behovet av ett unionsparlament.
Ersta, fastighet på Södermalm i Stockholm,
se Svenska diakonissanstalten.
Erstan, (fi. AVristo), fjärd utanför Åbo,
Finland.
Erstavik, f. d. kapellförsamling på Södertörn,
vid innersta delen av Erstaviken; ingick 1887
i dåv. Nacka socken.
Erstavik, fideikommissegendom i Nacka
socken, Stockholms län, vid Erstaviken; med
underlydande i Tyresö socken 2,426 har, därav 259
har åker, tax.-värde 1,2 mkr. E. gjordes 1765
av Herman Petersen till fideikommiss och innehas
av släkten af Petersens. Slottet, i 3 våningar,
uppfördes 1763. Från E. avsöndrades
Saltsjöbaden 1891.
Erstaviken, vik av Östersjön s. om
Saltsjöbaden; utgör Ingaröfjärdens fortsättning mot
n. v. Vid viken kommunalt strandbad.
Ersta villastad, se Stureby.
Ersättning, vad som gives i gengäld för
något, vederlag, skadestånd, betalning särsk. för
utfört uppdrag el. gjorda utlägg.
Ersättningsreserv, kategori av vapenföra
värnpliktiga, som ej uttagits till fullständig
utbildning för linjetjänst el. från början tilldelats
lantvärnet. Orsaken till upprättandet av e. har
i allm. varit, att begränsning måst ske på gr. av
ekonomiska skäl el. otillräcklig kader av
utbildare. I Sverige bildades jämlikt 1925 års
härordning en e., som dock i fredstid endast
användes i handräckningstj änst men som vid
krigsfara el. krigsfall skulle vapenutbildas. Med 1941
års värnpliktslag har dyl. kategoriklyvning
upphört och därmed e. försvunnit.
Ersättningsskatt utgår enl. 1933 års förordn.
med 25 0/0 av det till dylik skatt
beskattningsbara beloppet för vinst, som utöver utdelat
belopp skäligen kunnat utdelas för
verksamhetsåret i ab. eller svensk ekonomisk förening, vars
verksamhet väsentligen består i förvaltning av
fastighet eller av värdepapper eller därmed
likartad lös egendom. Skatten uttages till
ersättning vid underlåten eller med hänsyn till
ställningen mera än skäligt ringa vinstutdelning, där
omständigheterna göra sannolikt, att syftet varit
att bereda fysiska personer, vilka ägt del i
företaget, lindring i deras beskattning här i riket.
Ersättningsskola avser att befästa och, efter
mönster av den allmänna fortsättningsskolans
undervisning, i möjligaste mån utvidga, vad
lärjungarna förut inhämtat. E. utgör beteckning för
2 olika skolformer, dels s. k. mindre f o r
t-sättningsskola, dels
repetitionssko-1 a. Till den förra hänvisas minderåriga, som
avgått från mindre folkskola och på gr. av
bristande förkunskaper el. av annan anledning icke
kunnat hänvisas till egentlig fortsättningsskola,
samt minderåriga, som avgått från egentlig
folkskola utan att ha erhållit fullständigt
avgångsbetyg. Den senare lärjungekategorien kan
alternativt hänvisas till repetitionsskolan, som annars
är avsedd för minderåriga, vilka avgått från
mindre folkskola utan att ha erhållit fullständigt
avgångsbetyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
