Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstorp - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Eskilstuna
854
(1951) . Är en uppodlad, jämn slätt. 696 har
åker; skog saknas. Egendomar: E:s boställe
(statens) och Asklunda. Till socknen höra
Eskils-torps holmar, en samling små låga sandöar i
Öresund, kända för sitt rika fågelliv. Kyrkan
av tegel byggdes 1873. Ingår i Gässie, E:s, Arrie
och Hököpinge pastorat, Lunds stift, Oxie
kontrakt; tillhör storkommunen Vellinge.
Eskilstuna, Södermanlands läns största stad,
belägen inom Södermanlands n. v. del på ömse
sidor om Eskilstunaån, knappt 10 km från dess
utlopp i Mälarfjärden Blacken; 88,35 km2, 53,577
inv. (1951). Av stadens äldsta delar ligga Gamla
staden ö. om ån och i v. Nystaden och
Fristaden, vilken sistnämnda uppstod 1771 med frihet
för metallarbetare från kronoutskylder mot
villkor att ha verkstad i varje gård. 1833 förenades
Gamla staden och Fristaden till E. fristad med
lika fri- och rättigheter, vilka efter hand
bort-föllo. Även namnet upphörde 1879, då nytt
reglemente för ”staden E.” utfärdades. Ännu i
början av 1860-talet dominerade i E. hantverket vida
över industrien. Vid denna tid hade en ny
E.-kanal från E. till Mälaren blivit färdig i st. för
den gamla, av Karl IX anlagda, mellan Mälaren
och Hjälmaren, då däremot E:s första järnväg,
Oxelösundsbanan, vilken med två olika grenar till
Rekarne station (n km n. v. om E.), en från
Valskog vid Örebro—Köpingsbanan och en från
Kolbäck vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg, leder ned till Oxelösunds vanl. isfria
hamn, ej öppnades förrän 1876—77. Den första
moderna industriutvecklingen inom E. stad ägde
rum 1873—84, varvid E. blev landets 7:e
industristad. 1895 öppnades banan E.—Södertälje
och 1899 linjen Kolbäck—Ramnäs, varigenom
E. kom i direktare förbindelse med ö.
Bergslagen. Genom inkorporering 1907 av de båda
för-ortskommunerna Fors och Kloster fick E. på en
gång sitt inv.-antal fördubblat, och med 27,444
intog det platsen som landets till folkmängden 7:e
stad, samtidigt som det med omkr. 5,000 arbetare
blev dess 5:e industristad. E. har senare i och
med bilismens utveckling som en betydande
väg-och bussknut (19 landsbygdslinjer, 1948)
blivit handelscentrum och i viss mån även
administrativt centrum för hela v. Södermanland och
sydligaste Västmanland. E. är nu landets till
folkmängden n:e stad och dess 6:e
industristad.
E:s (”Sveriges Sheffield”) huvudnäring är
järn- och stålförädling (”Eskilstunasmidet”).
Grunden härtill lades, då Karl X Gustav 1654
meddelade livländaren R. Rademacher privilegium
att vid vattenfallen i Karl Gustavs stad anlägga
manufakturverk för järn-, stål- och koppar
förädling. Metallindustrien omfattar nu omkr. 200
företag och sysselsätter nära 90 °/o av alla
industriarbetarna (sammanlagt c:a 12,000). Mest
dominerande inom metallindustrien äro
fortfarande järn- och stålmanufakturen och den övriga
metallmanufakturen. Även den mekaniska
verkstadsindustrien, instrumentindustrien och
bleck-varuindustrien äro väl utvecklade. Bland de
största metallindustriföretagen märkas främst
järnbruket Skogstorps bruk med 100 arb. och
bleckvaruindustrien Eskilstuna stålpressnings-ab.
med 560 arb., båda tillhörande ab. Separator,
manufaktur fabrikerna Eskilstuna
jernmanufaktur-ab. med 850 arb., ab. C. V. Helj estrand
(grundat 1808; 140 arb.; främst rakknivar, saxar
och instrument), Låsfabriks-ab. (1846; nära 200;
främst lås och beslag), C. O. Öberg & co. med
omkr. 450 arb., ab. Gense med 400 arb., ab.
F. E. Lindström (1856; 120; främst tänger av
alla slag), ab. August Stenman med 650 arb.,
E. A. Bergs fabriks ab. (1880; 300; främst
yr-kesknivar och andra verktyg), Alb. Karlsson
me-tallfabriksbolag (1890; nära 150; främst beslag
och hushållsvägar), Nickelfabriks-ab. Gottfrid
Carlsson (1890; omkr. 100; främst
husgeråds-artiklar), Eskilstuna borr- och verktygs-ab. (1893;
150; främst borrar), ab. Carl Särenholm (1895;
125; främst S-krok, pappersklämmor och beslag)
och Eskilstuna fabriks ab. (1908; 150; främst
bultar och kedjor) samt de mekaniska
verkstäderna Carl Gustafs stads gevärsfaktori (ingår i
Försvarets fabriksverk) med omkr. 500 arb., ab.
Bolinder-Munktell med 1,800 arb., Luth & Roséns
elektriska ab. (1885; 165; främst radiatorer,
kamrör och andra plåtarbeten), ab. P. A.
Larssons gjuteri- och aduceringsverk (1889; 200;
främst kedjor och kätting), ab. Stathmos (1898
i Stockholm; 125; främst vågar), ab. C. E.
Johanssons världsberömda måttfabrik med
närmare 500 arb., Gjuteri-ab. Normalrör (1944;
180) och Eskilstuna armatur- och metall W.
Ståhlberg (1946; omkr. 100; främst tak- och
bordslampor). Många starkt specialiserade
mindre företag med mycket vidsträckta
avsättningsområden finnas dessutom. Utanför
metallindustrien finns i E. blott ett storföretag,
bokbinderi-företaget ab. J. O. Öberg & son, även om
livsmedelsindustrien också är ganska väl utvecklad.
Eskilstunaån delar staden i två ung. lika stora
hälfter, vilka inom den egentliga staden
förbindas av fyra gatubroar, Tunaforsbron,
Rådhusbron, Nybron och Slussbron. E:s centrum
utbreder sig v. om ån kring Fristadstorget, vilket
prydes av monumentet ”Arbetets ära och glädje”
(av Ivar Johnsson, 1942) och där den
betydande lokala busstrafiken har sin knutpunkt;
järnvägscentralstationen är belägen 400 m v.
om och landsbygdsbusstationen 150 m n. om
detta torg å Nybroplan invid Nybron. Den
av rektangulära kvarter regelbundet uppbyggda
stadsdelen inom åknäet mellan bangården och
Fristadsparken, vilken omfattar Karl Gustavs
stad och E. Nystad, inrymmer utöver dessa tre
trafikcentra ej blott affärsområdet med
Kungsgatan som främsta af färsgata och flertalet
officiella byggnader, ss. stadshuset (uppfört 1897)
och fyra av bankpalatsen vid Fristadstorget,
tekniska skolan strax intill detta torg samt
läroverket, Fors kyrka, tingshuset för Livgedingets
domsaga, flickskolan, det nya stora Stadshotellet
(uppfört 1939), stadsteatern med centralbibi.,
brandstationen och det nya varmbadhuset
(uppfört 1933) invid åstranden, utan även en stor
del av särsk. de äldre fabrikerna, vilka här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
