- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
857-858

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna jernmanufakturaktiebolag - Eskilstuna kanal, Torshälla och Eskilstuna kanal - Eskilstuna-Kuriren - Eskilstuna stålpressningsaktiebolag - Eskilstunaån - Eskilsäter - Eskimå (vävnad) - Eskimåer (folk)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857

Eskilstuna jernmanufakturaktiebolag—Eskimåer

858

Klosters kyrka i Eskilstuna.

Eskilstuna jernmanufakturaktiebolag,
grundat 1868, driver järn- och stålmanufaktur fabrik,
tackjärnsgjuteri och elektrisk vattenkraftsstation
vid Tunafors i Södermanlands län.
Tillverkningen utgöres av gafflar, knivar av olika slag,
saxar, rakblad, dörrstängare, gjutgods, verktyg
m. m. Antal anställda 850. Aktiekapital är
2,399,ooo kr.

Eskilstuna kanal, To r s h ä 11 a och
Eskilstuna kanal, farled i Eskilstunaån från
Eskilstuna till Mälaren med en sluss vid
Faktorifallet i Eskilstuna och två i en kanal förbi
fallen i Torshälla. E. byggdes 1855—60; längd
11 km, djup 2,5 m.

Eskilstuna-Kuriren, liberal
eftermiddagstid-ning i Eskilstuna, vilken 1890 började utges
och 1915 blev daglig. Bland dess
huvudredaktörer märkes C. G. Ekman 1908—13; chefred,
sedan 1920 är J. A. Selander (f. 1887).

Eskilstuna stålpressningsaktiebolag, som
grundades 1893 och äges av ab. Separator i
Stockholm, omfattar press-, förtennings- och
galvaniseringsverk i Eskilstuna samt plåtvalsverk
och vattenkraftstation vid Skogstorp i
Södermanlands län. Tillverkningen utgöres av pressgods
samt järn- och stålplåt, särskilt delar till
mjölkseparatorer, mejeri- och hushållskärl,
renhåll-ningskärl, skyltar och stålhyllor samt s. k.
tunnplåt. Antalet arbetare är 560.

Eskilstunaån, Hjälmarens avloppså till v.
Mälaren förbi Eskilstuna och Torshälla.
Lämnar Hjälmaren i sjöns ö. ända och kallas i sitt
övre lopp Hyndevadsån. E. bildar fall
vid Rosenholm och Rosenfors samt inom städerna
Eskilstuna och Torshälla. Fallen äro sedan
gammalt utbyggda för industriens behov med
tillsammans 3,900 kW. Ån utfaller 2 km
nedan

för den senare staden i fjärden Blacken. Längd
32 km.

Eskilsäter, socken i Näs härad, Värmlands
län; omfattar yttersta delen av halvön
Värmlandsnäs och Lurö skärgård; 63,77 km2, 598 inv.
(1951). Fastlandsdelen utgöres av delvis skogiga
slätter mellan nord—sydliga bergkullar. Om
Lurö skärgård se d. o. 1,407 har åker.
Egendom: Rosenborg. Kyrkan av sten torde vara
från 1300-talet. Ingår i Millesviks, Botilsäters,
E:s och ölseruds pastorat, Karlstads stift, Nors
kontrakt; tillhör storkommunen Värmlandsnäs.

Eskimå, en tjock och mjuk dubbelvävnad av
kardullsgarn, mest använd till vinteröverplagg.
Rätsidan har genom beredningen en fullt
täckande men slätskuren ullyta.

Eskimåer (av esquimaux, en förfranskning av
ett ord ur algonkinspråket = ”en, som äter rått
kött”), namnet på jordens nordligaste boende
folk. Själva kalla de sig inuit, vilket också
betecknar människor i allm. De äro mestadels
ganska småvuxna och kortbenta och ha svart,
rakt hår. Om deras släktskapsförhållanden ha
meningarna gått rätt mycket isär, men
arkeologiska fynd, som i senare tid gjorts, visa, att e.
urspr. kommit från Asien. E :s nutida utbredning
sträcker sig över hela arktiska Amerika, och
en stam, yuit, har slagit sig ned i tjuktjernas
land i Asien. Såväl vid den atlantiska som vid
Stillahavskusten ha de dock förr varit spridda
längre söderut än i nutiden. De ha fordom även
gått längre norrut än nu, vilket framgår av fynd
på de numera obebodda nordligaste öarna i den
arktisk-amerikanska gruppen. Även på Grönland
går den nutida bebyggelsegränsen sydligare än
den forna. Nu finnas inga e. norr om
Humboldt-glaciären.

E:s antal uppgår till omkr. 27,000, varvid dock
grönländare uteslutas (18,000). Danska Grönlands
befolkning är näml, ett biandfolk, delvis starkt
förändrat genom europeiskt inslag och påverkan
av den 200-åriga kolonisationen. Eskimåfolket
är uppdelat i en mängd stammar, som bruka
sammanfattas i tre huvudgrupper:
osteskimåerna i Grönland, Baffinsland och Labrador,
centraleskimåerna vid kontinentkustens
mellersta del och på de närmast liggande öarna
samt västeskimåerna vid Mackenzie, Point

Eskimåernas utbredning, i den nuvarande, 2 den forna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free