Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estetik - Esteva, Jean - Estetiker - Estetisera - Estienne (Étienne), släkt - Estimera - Estinto - Estivation - Estland - Naturförhållanden - Befolkning och bebyggelse - Rättsväsen - Vapen och flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Esteva—Estland
884
punkter” (i ”Göteborgs högsk:s årsskr.”, 1941);
W. Ehrlich, ”Ästhetik” (1947); R. Ekman,
”Fiktionerna i det estetiska livet” (1949). —
Framställningar av e:s historia finner man hos G.
Ljunggren, ”Framställning af de förnämsta
estetiska systemerna” (2 bd, 1856—60, ny uppl. 1869
—83); E. Meumann, ”Einfürung in die Ästhetik
der Gegenwart” (3:e uppl. 1919). För den
experimentella e :s landvinningar hänvisas till O. Külpe,
”Der gegenwärtige Stand der experimentellen
Ästhetik” (1907).
Esteva’, Jean, fransk amiral (f. 1880). E.
blev 1931 chef för marinflyget, var senare
överbefälhavare för de franska sjöstridskrafterna i
Fjärran östern och återvände 1939 till Frankrike.
I juli 1940 blev han generalresident i Tunisien.
Vid invasionen i Nordafrika 1942 vägrade E. i
mots. till Darlan att övergå till de allierade.
Strax innan de allierade i maj 1943 intogo
staden Tunis, flög E. till Frankrike på order av
vichyregeringen. Efter landets befrielse
häktades han, anklagad för samröre med fienden, och
dömdes i mars 1945 till livstids fängelse,
degradering och förlust av all egendom och
medborgerligt förtroende.
Estetiker, person, som ägnar sig åt estetikens
studium. — Estetisk, som hänför sig till
estetiken; som har sinne för det sköna; smakfull.
Estetisèra, ensidigt syssla med estetik eller se
allt från estetiska synpunkter.
Estienne [ästjä’n el. etjä’n], även Étienne
(lat. Ste’phanus), fransk boktryckarsläkt från
Provence, berömd för sina humanistiska
strävanden. Från dess officin i Paris, sedermera
i Genève, utgingo under 1500- och 1600-talen
en mängd betydande verk, framför allt
kommenterade arbeten av grekiska och romerska
författare i typografiskt förnämlig utstyrsel.
Estimera (fr. estimer), högakta; värdigas.
Esti’nto, it., mus., bortdöende (eg. slocknad).
Estivatiön (bot.), se Knoppläge.
Estland (estn. Eesti-, off. Eesti Vabariik,
under rysk ockupation ESSE = Estniska
socialistiska rådsrepubliken), stat i Balticum, belägen ö.
om Östersjön mellan Finska viken, Peipus och
Rigaviken; 47,549 km2 (efter gränsreglering
1945, varigenom trakten ö. om Narova
införlivades med Leningradområdet och kretsen Petseri
med Pskovområdet, 45,120 km2); enl. census
1934 1,126,413 inv., enl. beräkning 1945
970,000 inv. Huvudstad: Reval (estn. Tallinn),
166,000 inv.
Naturförhållanden. E., som omfattar den
gamla prov. E. samt n. delen av Livland jämte
öarna Dagö, ösel, Moon, Ormsö och Runö
ävensom ett hundratal kustöar, är en del av det
östbaltiska låglandsområdet, som brant stupar
ned mot Finska viken, bildande en glint. Det
uppbygges i n. av siluriska lager (kalkstenar
m. m.), söderut av devoniska (sandstenar och
kalksten). Berggrunden täckes av
istidsavlagring-ar, tunna i n. men söderut mer hopade till
kullar och moränvallar. I Munamägi i s. ö. når
E. upp till 317 m ö. h. Landet är rikt på sjöar
och forsrika floder. Den stora sjön Vörtsjärv
avrinner genom Embach (Emajögi) till Peipus,
vars avlopp är Narova, E:s största flod, till
Finska viken. Klimatet står på gränsen mellan
kust- och inlandsklimat. Med en årsmedeltemp.
av +40 till -j-6° har det —30 till —70 i jan.
och + 160 till + 17,5° i juli. Nederbörden är
500—600 mm om året.
Befolkning och bebyggelse. E. har ända till
den allra senaste tiden hört till de länder, som
ha en ganska homogen befolkning. Av totala
befolkningen (1934) voro 88,2% ester, 8,2%
ryssar, 1,5% tyskar, 0,7% svenskar, 0,5%
letter, 0,4% judar, resten av annan
nationalitet. Ryssarna ha till största delen först
under historisk tid invandrat el. inträngt i
landet. Tyskarna, de s. k. balt-tyskarna (16,346),
och judarna (4,434) samt de ryska politiska
flyktingarna (”nansenryssarna”) bodde
företrädesvis i städerna, letterna (5,435) övervägande i
gränsområdet mot Lettland. Analfabeterna
utgjorde 1934 endast 3,9% av befolkningen och
voro nästan undantagslöst ryssar. Förhållandet
i antal mellan lant- och stadsbefolkningen var
som ung. 2:1 (68,7%, resp. 31,3%). Inom de
delar av E., som ligga under högsta strandlinjen,
är folktätheten mindre än 18 inv. per km2, i
kärr- och skogstrakterna mindre än 5 per km2,
i områdena ovanför högsta strandlinjen däremot
20—30, här och var över 50 per km2. — 2:a
världskriget har medfört stora förändringar i
fråga om såväl befolkningens sammansättning
som bebyggelsen. Medan Vi 1939 befolkningens
totala antal var 1,133,940, visade den
folkräkning, som ägde rum efter första sovjetryska
ockupationen på hösten 1941, 1,017,811 inv. el.
en minskning med 116,000 personer på ett år;
balttyskarna förflyttades till Tyskland 1940—41,
de flesta judarna till Ryssland, och en mängd
ester deporterades 1941 till Uralområdet,
Centralasien och Sibirien. På gr. av förlusterna under
kriget, massflykten till Väst- och Nordeuropa,
huvudsaki. 1944, och tvångsförflyttningar, som
ägt rum sedan 1945, torde antalet ester i
hemlandet f. n. knappast överstiga 700,000. I
gengäld har på gr. av fortlöpande infiltration och
invasion österifrån befolkningens totalantal vuxit
betydligt. Under kriget ha E:s städer
drabbats svårt av förstörelsen. Flertalet större
indu
strier förstördes el. skadades svårt. De städer,
som uppvisa de största förlustsiffrorna, äro
Narva, Dorpat, Reval, Pernau, Pöltsamaa, Torva
och Paldiski (Baltischport).
Rättsväsen. Sedan E. 1940 införlivats med
Sovj etunionen har
rättsväsendet i E.
ombildats efter
sovjetryskt mönster.
Vapen och flagga.
E:s vapen
fastställdes 1925: guld,
belagt med 3
stolp-vis ställda blåa
leoparder med röda
tungor. Vapnet går
tillbaka på Revals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
