Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etsning - Etsskorpa - Ettbladstryck - Ettenheim - Etter, Philipp - Etterbeek - Ettermyror - Etternässla - Ettersundet - Ettingshausen, Constantin von - Ettlingen - Ettstrukna oktaven - Etty, William - Étude - Etui - Etyd - Etyl - Etylacetat - Etylalkohol, etanol, vanlig alkohol el. sprit - Etylbromid - Etylen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Etsskorpa—Etylen
930
fram, fastnar grunden på papperets baksida,
varefter plåten etsas. Genomskinlig grund av rent
vax pålägges ofta vid komplettering av en redan
etsad plåt. — Litt.: H. Sallberg, ”Konstgrafiska
metoder” (1927).
Etsskorpa, se Etsmedel.
Ettbladstryck, tryckalster, i synnerhet från
äldre tid, som utgöres av endast ett (på ena
sidan tryckt) blad. Bland e. märkas särsk.
av-latsbrev, flygblad o. dyl. E :s närmaste förebilder
voro de under 1400-talet flitigt brukade s. k.
trätaveltrycken, som trycktes från
trä-snittsstockar, i vilka text och bilder utskurits.
I denna teknik utfördes också serier av
sam-höriga blad, som sammanhäftade bildade s. k.
blockböcker.
E’ttenheim [-haim], stad i Baden, Tyskland,
vid foten av Scbwarzwald, 25 km n. om Freiburg;
c:a 5,000 inv.
Etter, P h i 1 i p p, schweizisk politiker (f.
1891), domare i kantonen Zug 1917—22,
katolskkonservativ led. av kantonsrådet där 1918—22,
av regeringsrådet 1922—34, Landammann
(kantonpresident) 1927—28, led. av schweiziska
stän-derrådet (i:a kammaren) 1930—34, led. av
förbundsrådet (den federala regeringen) som
inrikesminister sedan 1934, dess v. president 1938
och 1946, president (statschef) 1939, 1942 och
1947. E. förordade 1937 energiskt, att
retoro-manskan skulle bli Schweiz’ fjärde officiella
språk, och förde i nov. 1938 denna sak till seger.
E’tterbeek [-bék], s. ö. förstad till Bryssel
(se d. o.).
Ettermyror, se myror.
Etternässla, se Nässelsläktet.
Ettersundiet, förträngningen av Slätbakens
yttre del, emellan Eknön och fastlandet i n.
ETtingshausen [håuzan], Constantin
von, frih., österrikisk botanist och paleobotanist
(1826—97). Han utgav en stor mängd arbeten
över fossila växter från olika formationer — i
synnerhet från den tertiära — samt behandlade
därjämte bladens nervatur hos ormbunkarna och
flera av de högre växtfamiljerna. Dessa senare
arbeten äro åtföljda av en stor mängd planscher
och i texten intryckta figurer, som åstadkommits
medelst s. k. natursj älvtryck. Störst av dessa
arbeten är E:s tills, m. A. Pokorny utgivna
”Physiotypia plantarum austriacarum” (1856—
73)- Viktigast torde dock vara ”Die Farnkräuter
der Jetztwelt” (1865).
ETtlingen, gammal stad i Baden, Tyskland,
7 km s. om Karlsruhe; 12,000 inv. Pappersbruk,
textil- och maskinindustri. E. härstammar från
romersk tid och blev 1227 stad. En fransk här
under Moreau besegrade där 9 och 10 juli 1796
en österrikisk under ärkehertig Karl.
Ettstrukna oktaven, mus., tredje oktaven i
nuv. tonsystemet, kontratonerna oräknade,
betecknas i regel med ett streck över el. en siffra vid
sidan (c, c1). E. är den oktav, inom vilken
stämgaffelns a är belägen.
Etty [e’ti], William, engelsk målare (1787
—1849). Han tog intryck av Tizian, Rubens och
Rembrandt, nådde sin höjdpunkt i nakna figurer
NF VI — 30
och behandlade f. ö. olika ämnen, antika, bibliska,
heroiska.
Étude [ety’d], fr., studium, se Etyd.
Etui (fr. étui), fodral, liten låda, inuti mjukt
stoppad, att förvara smärre föremål i.
Etyd (fr. étude), studie, övningstycke;
musikstycke, avsett att utbilda färdigheten att spela
ett instrument. Berömda pianoetyder för den
mekaniska färdigheten ha skrivits av bl. a. Czerny,
Cramer, Moscheles och svensken Herman Berens;
konsertetyder av Chopin, Liszt och Rubinstein;
violinetyder av Rode, Kreutzer, Allard m. fl.
Etyl, en organisk radikal, som tänkes bildad
genom borttagande av väte ur etan. Ingår i t. ex.
etylalkohol, C2H5. OH.
Etylacetät, ättiksyraetylester, ättiketer,
CH3OCO . C2H5, är ättiksyrans etylester. Den är
en färglös, lättantändlig, angenämt luktande
vätska; kokar vid 770. Nyttjas som fruktessens,
tillsats till munvatten m. m.
Etylalkohol, CH3 . CH2. OH, etanol,
vanlig alkohol el. sprit, är en färglös,
lättrörlig vätska med angenäm lukt och brännande
smak. Vattenfri e., absolut alkohol, har
kokpunkten 78°3, smältpunkten —H4?8 och spec.
v. 0,79. Den är lättantändlig och brinner med blå,
icke lysande låga. Den är hygroskopisk och
bland-bar med vatten i alla förhållanden. Blandningen
sker under värmeutveckling och volymminskning.
Största kontraktionen erhålles vid blandning av
52 volymdelar alkohol med 48 volymdelar vatten.
Blandningens volym vid samma temp. är i st. f.
100 endast 96,3. E:s styrka anges vanl. i
volymprocent och bestämmes kvantitativt genom
alko-holometer. E. påvisas bl. a. genom
jodoformprovet. — E. framställes sedan förhistorisk tid för
konsumtionsändamål genom jäsning av
stärkelse-och sockerhaltiga naturprodukter. De
lågprocentiga alkohollösningar, som erhållas på detta sätt,
kunna koncentreras och renas (rektifieras)
genom destillation. Då e. och vatten med varandra
bilda en azeotrop blandning med konstant
kokpunkt 78°iö och alkoholhalt 97,2 volym-°/o, kan
högre alkoholhalt icke uppnås genom vanlig
destillation. Handelsvaran, t. ex. denaturerad sprit,
finsprit och extra finsprit hålla 95 volym-%.
Industrien förbrukar stora mängder e. som
lösningsmedel, för färger och fernissor, parfymer,
för tillv. av mjukningsmedel, konsthartser,
far-maceutiska preparat, ättiksyra, eter, röksvagt
krut. Under 2 :a världskriget var även
konstgum-miindustrien en stor förbrukare av e. för
buta-diensyntesen. I oljefattiga länder som Sverige
har e. dessutom haft betydelse som motorbränsle.
För tekniska och hushållsändamål tillhandahålles
95 °/o-ig e. i denaturerad form för att förhindra
dess användning till konsumtion.
Etylbromid, se Brometyl.
Etylén, CH2=CH2, ett omättat kolväte; utgör
en färglös, brännbar gas. Framställes
fabriks-mässigt genom att man t. ex. leder alkoholångor
över upphettad aluminiumoxid vid c :a 380°.
Därvid avspjälkas vatten. Nyttjas liksom acetylen
till svetsning; dessutom viktigt utgångsmaterial i
kemisk industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
