Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Förhistorisk och historisk översikt - Politisk indelning - Ekonomisk-geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Europa
48
nerna i :a världskriget, i vilket Italien först
ställde sig neutralt men 1915 inträdde på
enten-tens sida. Det lyckades Tyskland och Österrike
att krossa Ryssland, men de besegrades i grund
av västmakterna och deras allierade, främst
U.S.A. Kriget samt frederna 1919 medförde en
grundlig förändring av E:s politiska karta.
Ryssland råkade från 1917 i full upplösning; ett
flertal olika stater på dess grund proklamerade
sig självständiga. Det lyckades dock de
kommunistiska makthavarna i Moskva att bli situationens
herrar, och de omdanade huvuddelen av Ryssland
till Sovjetunionen. Den gamla ryska
monarkiens v. delar gingo däremot egna vägar.
Finland, Estland, Lettland och
Litauen blevo sj älvständiga stater,
Bessara-bien avträddes till Rumänien. Österrike-Ungern
föll helt samman, och dess område uppdelades
mellan Italien, Rumänien samt de nygrundade
staterna Jugoslavien (omfattande även
Serbien och Montenegro), Österrike,
Ungern, Tjeckoslovakien och Polen.
Sistn. stat erhöll vidare Tysklands av polacker
bebodda områden med utfartsväg till havet, där
Danzig upprättades som fristat; av Ryssland
fick Polen ett betydande territorium, vars ö.
delar beboddes av vit- och lillryssar. Till
Frankrike måste Tyskland avstå Elsass-Lothringen, till
Belgien Eupen-Malmédy och till Danmark n.
Slesvig. Bulgariens och Turkiets gränser
underkastades en viss revision. Tyskland pålades tunga
skadeståndsförpliktelser och miste för en tid
ställningen som stormakt. I E. dominerade
västmakterna, men i verkligheten var den politiska
maktens tyngdpunkt förflyttad än längre
västerut, till U.S.A.
Det starka missnöjet i Tyskland med freden
1919 förde 1933 Hitler till makten i detta land.
Han började fr. o. m. 1938 en våldsamt aggressiv
utrikespolitik. I mars s. å. ockuperades
Österrike, i okt. med västmakternas medgivande de av
tyskar bebodda delarna av Tjeckoslovakien. I
mars 1939 besatte tyskarna återstoden av detta
land och det Litauen tilldelade Memelområdet.
Det framställde vissa krav på fristaten Danzig
och mot Polen. När västmakterna ställde sig
på Polens sida, slöt Tyskland en vänskapspakt
med Sovjetunionen. Icke desto mindre utbröt i
sept. 1939 2:a världskriget. Medan de tyska
vapnen 1939—41 hade häpnadsväckande framgångar
i Polen, Skandinavien, Västeuropa och på
Balkanhalvön, besatte ryssarna Estland, Lettland,
Litauen, ö. delen av Polen samt Bessarabien. I
ett krig med Finland vunno de 1940 bl. a.
landets s. ö. del med Viborg. 1941 angrep Tyskland
Sovjetunionen. 1941—42 behärskade tyskarna
och deras bundsförvanter — bland dem märktes
främst Italien, som 1939 ockuperat Albanien —
militärt så gott som hela E:s fastland från
Nordkap till Pyrenéerna och Medelhavet, från
Atlanten bort mot Volgas flodområde. Därefter
följde emellertid lika stora motgångar, och redan
1945 hade engelsk-amerikanska styrkor från v.
och ryska arméer från ö. ockuperat Tyskland,
vars alla bundsförvanter fallit ifrån. Den tyska
statsmakten upphörde att fungera. Tyskland
och Österrike stå båda under segrarmakternas
ockupation. Endast Tysklands bundsförvanter
under 2:a världskriget ha fått sina territorier
fastställda. Italien har till Frankrike avstått
vissa smärre gränsområden, till Jugoslavien
huvuddelen av Venezia Giulia; beslut har fattats att
vid denna gräns upprätta en fristat T r i e s t e.
Alla de gränsförskjutningar, som på tyskt
initiativ el. under tysk medverkan företagits sedan
1938, ha över huvud annullerats, på ett undantag
när, gällande den bulgarisk-rumänska gränsen.
Sovjetunionen behöll de områden, som
förvärvats 1939—40, samt erhöll av det återupprättade
Tjeckoslovakien dess östligaste del,
Karpato-Ukraina och av det med Tyskland allierade
Finland dess utfartshamn till Norra Ishavet,
Petsa-mo. Vidare ha västmakterna medgivit, att
Sovjetunionen förvärvar n. Ostpreussen med
Königs-berg. Långt större områden av E. kontrolleras
dock av Sovjetunionen, då kommunistdominerade
regeringar behärska Polen, vars västgräns av
ryssarna fastställts till linjen öder—Neisse,
Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien
och Albanien. Detta s. k. östblock har skarpt
avsöndrat sig från det övriga E. Jugoslavien, som
är kommunistiskt styrt och som tidigare hörde
till blocket, fronderade 1948 öppet mot Moskva.
Den skarpa motsättning, som sålunda råder mellan
Sovjetunionen, jämte de därav kontrollerade
staterna och västmakterna, av vilka U.S.A. innehar
ledningen, har medfört, att E:s politiska karta
ännu ej fixerats samt att de ockuperade länderna
Tysklands och Österrikes gränser alltjämt äro
obestämda. — Se karta vid Världskrig.
Politisk indelning. E., som före kriget hade 5
stormakter, räknar f. n., sedan Tyskland och
Italien frånträtt sin stormaktsställning, endast 3,
näml. Sovjetunionen, Storbritannien och
Frankrike, som tillsamman omfatta 60 % (6,3 mill. km2)
av dess areal och 44 % (230 mill.) av dess
folkmängd. Mest markant är expansionen av
Sovjetunionen, som nu ensam omspänner 53 % av
arealen och 27 % av befolkningen. Bortsett från
Tyskland och Italien finnas nu liksom före 2:a
världskriget de 5 ”mellanstaterna” Spanien,
Polen, Rumänien, Jugoslavien och Tjeckoslovakien,
tillsamman utgörande 14% (1,4 mill. km2) av
E:s areal med 18% (95 mill.) av dess
folkmängd. Återstoden av världsdelen är fördelad
på 14 småstater (Irländska republiken
medräknad), 7 ”dvärgstater” (tills, mindre än V2 mill.
inv.), Storbritanniens kronkolonier Gibraltar och
Malta samt Turkiets europeiska del.
Ekonomisk-geografisk översikt. Mer än
hälften av E:s befolkning får sin utkomst från
j ordbruket. Den europ.
jordbruksproduk-tionen var 1946/47 blott 75 °/o av förkrigstidens,
men återhämtningen har dock gått snabbare än
efter 1 :a världskriget. I förh. till ytvidden har
E. av samtliga kontinenter den största odlade
arealen. Procentuellt sett ha Danmark och
Ungern den största åkerarealen (vardera med 64%
odlad mark), varefter följa Litauen (50%),
Italien, Rumänien och Polen (vartdera 49%) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
