Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Ekonomisk-geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Europa
56
sig om 720 ton, varav i Sovjetunionen 220 ton,
lika mycket i Tyskland, i Jugoslavien 80 ton
och i Grekland och Sverige vartdera 40 ton. Av
guld erhölls i Sovjetunionen 170 ton (varav dock
större delen i väldets asiatiska delar). Därpå
följde Sverige med 7 ton, Rumänien med 5 ton
och Frankrike med 3 ton. Krom produceras
i tre stater: Sovjetunionen (1938 96,000 ton),
Jugoslavien (28,000 ton) och Grekland (16,000
ton). Nickel utvanns i Sovjetunionen i lika
stor mängd (3,000 ton) som i hela det övriga
E. (Grekland 1,000 ton, Norge 1,000 ton,
Tyskland och Finland mindre kvantiteter).
Svavel-k i s bröts främst i Spanien (109,000 ton svavel),
Norge (458,000 ton), Italien (437,000 ton) och
Portugal (320,000 ton). Även Tyskland,
Grekland, Finland och Sverige ha en betydande
sådan produktion. Rent svavel erhölls nästan
enbart från Sicilien (397,000 ton). Mangan
frambragtes i särsk. stora mängder i
Sovjetunionen (1,250,000 ton), varpå följde Tyskland
(209,000 ton), Österrike (42,000 ton) och
Rumänien (18,000 ton). — Stora fyndigheter av
uranmalm finnas bl. a. i Erzgebirge i
Sach-sen, där de sedan 1945 exploateras av
Sovjetunionen. — E:s tillgångar av järnmalm
äro betydande, i det att de tillsammans
uppskattas till c:a 26 milliarder ton, av vilka
Frankrike anses äga 9,4 milliarder ton, Storbritannien
5,7 milliarder ton, Tyskland 3,6 milliarder ton
och Sverige 2 milliarder ton. Sovjetunionen
förfogar över minst 10 milliarder, vilka dock i stor
utsträckning äro belägna ö. om Ural. I
Frankrike, som äger både hög- och lågprocentiga
malmer, lämnar brytningen (1938 c:a 33 mill.
ton) ett betydligt exportöverskott, varför årl. 30
—50% av hela malmmassan sändes ur landet,
främst till Tyskland och Belgien.
Minettmal-merna i Lothringen bilda en av de största
brytvärda järnmalmsförekomsterna i världen med ett
förråd, som uppskattas till c:a 5 milliarder ton.
Frankrike är också E:s största producent av
detta slags malm. I Tyskland finnas de största
järnmalmsfyndigheterna i landets v. delar, särsk.
kring floderna Lahn och Sieg. Tillverkningen
av tackjärn och stål ägde främst rum i
Ruhrom-rådet. Under 2:a världskrigets dagar
bearbetades också de betydande förekomsterna av
minett-malm vid Salzgitter n. om Harz (Hermann
Gö-ring-verken). I Sovjetunionen äro de största
förekomsterna inom den europeiska delen belägna
vid Krivoj Rog i Ukraina samt vid
Magnito-gorsk i s. Ural. Storbritanniens järnmalmer
finnas företrädesvis inom landets mell. delar.
Mycket järnmalm måste emellertid importeras till
detta land, bl. a. från Sverige. Malmproduktionen
var 1938 12 mill. ton. Den i Sverige årl. utvunna
j ärnmalmsmängden håller sig vanl. vid ung.
samma storleksordning. Även brytningen av s t e
n-kol är mycket betydande i ett flertal avE:s
länder. Sovjetunionen uppskattas äga 1,000—1,600
milliarder ton, Tyskland 300 milliarder ton.
Storbritannien c:a 200 milliarder ton och Polen 175
milliarder ton. I Storbritannien äro fyndigheterna
belägna framför allt utmed Penninska bergens
si
dor men även i s. Wales och i skotska låglandet.
Den tyska stenkolsproduktionen är i främsta
rummet bunden till Ruhrområdet, vilket är E:s största
sammanhängande kolfält. I landet frambringas
även en mycket betydande mängd brunkol (1938
196 mill. ton brunkol och 186 mill. ton stenkol).
I Sovjetunionen brytes stenkol framför allt i
Donetsbäckenet. Betydande sådana fyndigheter
finnas också i trakten av Ural samt på ett
flertal ställen i väldets asiatiska del. Hela
produktionen 1938 var 133 mill. ton. Den största
exporten kom från Storbritannien (47 mill. ton),
varpå följde Tyskland (30 mill. ton) och Polen
(12 mill. ton). Hela E. hade ett importöverskott
av 27 mill. ton. I fråga om petroleum är
E. ej särsk. väl lottat. Enl. gängse
uppskattningar skulle kontinenten förfoga över knappa
20% av all olja i världen, medan produktionen
stannar vid något över 10%. 1939 producerades
i Sovjetunionen 30 mill. ton, i Rumänien 6
mill. ton samt i Tyskland, Polen, Österrike,
Ungern och Frankrike mindre mängder. Under
2:a världskrigets dagar ha även de första
olje-källorna borrats upp i Storbritannien i dess mell.
delar. Tillgångarna äro dock här helt
obetydliga. Av råfosfat produceras endast i
Sovjetunionen större mängder (1938 3,2 mill. ton,
mest apatit). Superfosfat f ramställes i
betydande kvantiteter i ett flertal av E:s
länder, främst i Sovjetunionen, Italien och
Frankrike. Kal isal ter utvinnas i Tyskland (1938
1,7 mill. ton), Sovjetunionen (266,000 ton),
Frankrike (584,000 ton) och Polen (108,000 ton).
Industri. Mer än något annat ha
ångkraft och elektricitet bidragit till storindustriens
oerhört snabba genombrott. Då engelsmännen
redan tidigare voro ett mycket framstående
handels- och sjöfartsfolk, var det ganska
naturligt, att Storbritannien under lång tid framåt
blev världens ledande industriland. Först under
senare tid ha andra länder på allvar kunnat
taga upp konkurrensen med Storbritannien,
varvid t.o.m. en stat, U.S.A., nu gått om sin
tidigare läromästare. De mest industrialiserade
områdena i E. äro belägna i dess n. v. del; i
Belgien t. ex. lever i det närmaste hälften av
befolkningen av industri. Vad som främst
bidragit härtill är den i dessa trakter rikliga
kraft- och råvarutillgången, ett ur handelns
synpunkt ytterst förmånligt läge med goda, hela
året om öppna hamnar samt goda förbindelser
med inlandsområdena. Under de senaste
årtiondena har emellertid industrien gått starkt
framåt även i ö. och s. ö. E., särsk. i Sovjetunionen,
men den del av befolkningen, som har sin
utkomst av industriell verksamhet, är där
fortfarande relativt liten; i Bulgarien t. ex. högst
10%. — Se vidare resp, länder.
Samfärdsel. Numera är landsväg
s-nätet mycket väl utbyggt framför allt i E:s
v. delar. I samband med den under senare år
allt livligare biltrafiken har man också byggt
s. k. autostrador, i synnerhet i Tyskland och
Italien. I Sovjetunionen ha landsvägarna
däremot alltid spelat en mindre roll, vilket främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
