- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
97-98

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Explosionskrater - Explosionsmotor - Explosiv - Explosiva kulor - Explosiva ljud, Explosivor - Explosiva varor - Explosivämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

Explosionskrater—Explosivämnen

98

Explosionskrater, se Vulkan.

Explosionsmotor, äldre men återupptagen
benämning på sådana förbränningsmotorer, vid
vilka förbränningen äger rum vid tillnärmelsevis
konstant volym (bensinmotorer m. m.) ; med e
x-plosionsturbin förstås en
förbrännings-turbin, vid vilken turbinskovlarna drivas av
gaser, utströmmande ur intermittent arbetande
förbrännings- el. explosionskammare. Turbiner av
detta slag användas ej numera.

Explosiv (fr. explosif}, som kan bringas till el.
har benägenhet för att explodera.

Explosiva kulor, se Dum-dumkulor.

Explosiva ljud, Explosivo r, se
konsonant.

Explosiva varor., varor, som bestå av el.
innehålla explosivämnen el. pyrotekniska ämnen.
På gr. av sin allmänfarlighet ha e. blivit föremål
för särskild lagstiftning. Enl. den kungl.
förordning, som trädde i kraft 1949, indelas e. i följ,
huvudslag: sprängämnen, skjutämnen (krut),
ammunition, tändmedel och pyrotekniska varor. Till
sprängämnen räknas här såväl egentliga
sprängämnen som initialsprängämnen
(tändäm-nen). Till skjutämnen räknas ämnen, som
företrädesvis användas för framdrivning av
projektiler i skjutvapen (krut). Med
ammunition förstås med explosivämnen laddade
patroner, projektiler, bomber, torpeder, handgranater,
minor m. m. Med tändmedel förstås
tänd-hattar, sprängkapslar, stubin och andra varor, som
innehålla explosivämnen och användas för att
direkt el. genom förmedling av annat dyl.
tändmedel bringa laddning av explosivämne el.
pyrotek-niskt ämne att explodera el. antändas. Med
pyrotekniska varor förstås fyrverkeripjäser, icke
explosiva brand- och rökbomber samt andra dyl.
pjäser el. satser för åstadkommande av
ljudeffekter el. för ljus-, värme- el. rökutveckling,
tändstickor och dyl. antändningsmedel, explosiva
leksaker samt andra slag av varor, som innehålla
explosivämnen el. pyrotekniska ämnen. — E.
få icke tillverkas utan särskilt tillstånd av
länsstyrelsen och efter avsyning och godkännande
av tillverkningslokalerna genom
Sprängämnes-inspektionen och polismyndigheten i orten.
Sådan tillverkning skall ha en ansvarig
föreståndare med vissa kvalifikationer och skall vara
godkänd av länsstyrelse. För tillverkning av e. i
små mängder för undervisnings- el.
forskningsändamål finnas speciella bestämmelser. Även för
statlig myndighets befattning med e. för
krigsmaktens behov gälla särskilda bestämmelser. E.
skola förpackas och emballaget utmärkas på
fastställt sätt. För innehav av e., utom stubin,
tändstickor och leksaker, annorledes än i samband med
tillverkning kräves särskilt tillstånd, likaså för
handel med e. Stränga bestämmelser gälla för
upplagsmagasin och andra förvaringsplatser av
e. samt för transport av desamma. Vårdslöst
handhavande av e. är belagt med bötesansvar.

Explosivämnen äro ämnen el. blandningar av
ämnen, vilka vid lämplig initiering äro i stånd
till en momentan reaktion, som sker under
frigö-NF VII — 4

rande av gaser och värme, till följd varav höga
tryck uppstå i ämnets omgivning. Efter
användningssättet kan man indela e. i
sprängämnen, för sprängningsändamål, drivämnen,
för framdrivning av projektiler i skjutvapen,
och tändämnen (initialsprängämnen), för
tändning (initiering) av sprängämnen el.
drivämnen. Ibland användas beteckningarna
primärsprängämnen för tändämnen och
sekundärsprängämnen för de egentliga
sprängämnena. Enhetssprängämnen äro
sådana sprängämnen, som bestå av endast en
komponent, blandsprän g ä m nen äro sådana,
som bestå av flera komponenter. — Med
pyrotekniska ämnen förstås e. närstående
produkter, vilka vid antändning omsättas under
kraftig värme-, ljus- el. rökutveckling men vilka dock
icke förorsaka sådana starka tryckverkningar,
som känneteckna e. I svensk lagstiftning
sammanfattas e., pyrotekniska ämnen och därav
framställd materiel under den gemensamma
beteckningen explosiva varor.

Det äldsta e. är svartkrutet, en
blandning av kol, salpeter och svavel. Ända till
1800-talet fick svartkrutet tjänstgöra både som
driv-ämne och som sprängämne. Numera användes
det huvudsakl. för tillverkning av krutstubin, för
satsringar till tändrör samt för
fyrverkeriändamål. — Som drivämne användes numera
huvudsakl. nitrocellulosakrut, som består av
cellulosanitrat (bomullskrut), gelatinerat medelst
eter och sprit el. andra gelatineringsmedel. B o
m-ull-skrutet som sådant, flegmatiserat och
pressat i stavar, användes förr för militära
sprängningsarbeten. Nu har det blivit ersatt
huvudsakl. av aromatiska nitrosprängämnen. — N
i-troglycerin användes i stor utsträckning
för bergsprängning som dynamit och
spränggelatin. Dessa e. höra alltjämt till
de energirikaste sprängämnena. — För militära
ändamål är trinitrotoluol (trotyl) det
idealiska sprängämnet, som förenar hög brisans
med stor slagsäkerhet. Även pikrinsyra
(förr allenarådande som sprängämne i
brisansgra-nater, benämnt melinit, lyddit, ekrasit) användes
fortfarande, trots att den angriper järn och med
detta bildar slagkänsliga salter. Under
beteckningen k r e s y 1 i t användes av fransmännen en
blandning av trinitrokresol och pikrinsyra, som
har hög brisans och den höga spec. v. 1,70. Av
pikraterna användes ammoniumpikratet
i moderna pansarbrytande projektiler, då det är
utomordentligt stötsäkert. Även guanidinpikrat
användes för detta ändamål.
Hexanitrodi-f e n y 1 a m i n användes mycket för minor och
t e t r y 1 (tetranitrometylanilin) i detonatorer som
förmedlare mellan initialsprängämne och
sprängämne. På senare tid ha bredvid de aromatiska
nitrosprängämnena även h e x o g e n
(trimetylen-trinitramin) och den alifatiska salpetersyreestern
p e n t y 1 (tetranitropentaerytrit) funnit
användning som militära sprängämnen. Dessa båda e.
kunna tillverkas av svenska råämnen. De kunna
med fördel användas i biandsprängämnen,
framför allt med trotyl som den ena komponenten. Av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free