- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
101-102

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exportpremier - Exportreglering - Exportsprit - Exportstipendier - Exporttull - Exportöl, klass III - Exposé - Exposition - Exprès - Express - Express- - Expressen - Expressförsändelse - Expressgods - Expression - Expressionism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101 Exportpremier—Expressionism 102

Exportpremier, se Handelspolitik.

Exportreglering, exporthandeln inskränkande
åtgärder från statens sida, avseende att reglera
denna. Se Handelspolitik.

Exportsprit, se Etylalkohol.

Exportstipendier, Statens, av svenska
staten utdelade stipendier, avsedda som understöd
till personer, som i utlandet vilja verka för
avsättning av svenska exportartiklar, import till
Sverige av råvaror och andra förnödenheter samt
transitohandeln över Sverige.

Exporttull, se Handelspolitik.

Exportöl, klass III, se Maltdrycker.

Exposé, [fr. utt. ekspåze’], fr., redogörelse,
utredande framställning; sammanfattning; översikt;
orienterande inledning.

Exposition (lat. exposi’tio), utställning; exposé
(se d. o.).

Exprès [-prä’], fr., se Express.

Expre’ss (lat. ex pre’ssus, fr. exprès),
skyndsammast; förk. för expressbyrå, expresståg m. fl.

Expre’ss- betyder i tekniska
sammansättningar oftast snabbgående, t. ex. expresståg.

Expressen, kvällstidning i Stockholm, grundad
1944. E., som utges av ab. Kvällstidningen
Expressen, vilket äges av ab. Dagens Nyheter, har
intagit en utpräglat antinazistisk hållning. Tidn.
företräder folkpartiet i kulturradikal anda.
Me-deluppl. 156,000 ex. Huvudred, är fil. lic. Ivar
Harrie, redaktionschef och ansvarig utg.
Carl-Adam Nycop och utrikespolitisk red. Bo Enander.

Expressförsändelse tillställes adressaten så
skyndsamt som möjligt, oberoende av den.
ordning, vari inkomna försändelser i allm. utdelas.
Därför erlägger avsändaren särskild avgift.
Expressutdelning kan äga rum med alla inrikes
försändelser utom mass-, utgivar-, grupp- och
varu-korsband samt inbetalningskort.

Expressgods, gods, som vid järnvägstransport
befordras särsk. skyndsamt med snälltåg el.
persontåg.

Expressiön (lat. expre’ssio), uttryck;
uttrycksfullhet.

Expressioni’sm (av fr. expressiön, uttryck),
riktning inom nutida bildande konst, litteratur,
musik och teater, som började göra sig gällande
omkr. 1900 och vars program helt kort
sammanfattas så: konstnärens större frihet gentemot naturen.
Skildrandet el. återgivandet av livet och naturen
i bild och ord hade under 1800-talets sista
årtionden uppnått hög grad av naturtrohet och illusion
(realism, impressionis m); längre
kunde man icke fortsätta den vägen utan att ge efter
på konstens krav. E. vill, att konstnärens arbete
skall vara ett subjektivt uttryck för den
skapan-des uppfattning av det väsentliga i motivet. —
Inom måleriet framväxte e. närmast i opposition
mot men även, utvecklingshistoriskt, som en
konsekvens av impressionismen och dennas
följd-riktning neoimpressionismen. Av största betydelse
för e :s uppkomst var P. Cézannes och
Paul Gaugins dekorativa, förenklade
formgivning samt V. van Goghs lidelsefyllda
landskapsskildring. Riktningens ledare och skol-

bildare blev fransmannen H. M a t i s s e, som
1908 formulerade den då sedan et.t par år
uppmärksammade e:s program i Grande Revue (”Min
strävan är expressiön”) ; själva kallade sig
Ma-tisse och hans lärjungar ”Les fauves” (vildarna).
Med förenklat linjesystem, dekorativt uppdelad
bildyta, rytmiskt arrangerade, starkt lysande
färgplan och ofta överdrivna detaljer söker e. nå
största verkan. Riktningen vann hastigt
anhängare, utom i Frankrike (A. Marquet, A.
De-rain, M. Laurenqin, O. Friesz, R. Dufy) även i
Tyskland (O. Kokoschka, E. Nolde, F. Marc, K.
Schmidt-Rottluff), Holland (M. Vlaminck, Kees
van Dongen), Ryssland (W. Kandinsky, M.
Cha-gall) och de skandinaviska länderna. I Sverige
infördes e. av Sandels, Leander Engström,
Grü-newald m. fl. I Norge, där E. Munchs måleri
förberett en radikalare konstsyn, ha bl. a. H.
Sö-rensen, J. Heiberg, A. Revold och P. Krohg
påverkats av e. De främsta expressionisterna i
Danmark äro H. Giersing, A. Salto och V.
Lundström, i Finland M. Collin och T. Sallinen. —
Inom skulpturen har. strävan mot en enklare,
mindre realistisk form tagit bisarra uttryck i
ryssen A. Archipenkos arbeten; de böra dock
karakteriseras som kubism, liksom naivism
och fu tur i sm parallellföreteelse till e.
Fransmännen A. Maillol och O. Zadkine, tysken W.
Lehmbruck samt svenskarna Ninnan Santesson
och B. Hjorth ha inom sku-lpturen sökt tillämpa
e :s grundsatser. — I nära förbindelse med
måleriet står teaterdekorationen. I. Grünewald, P.
Kanneworff, J. Jon-And, K. Ström och S.
Malmquist ha i Sverige försökt en expressionistisk stil,
strävanden, som syfta mot samma mål som P.
Lindbergs insceneringar i modernistisk riktning
(förenklad scenbild, starka
färgsammansättningar). Mest avancerad blev den expressionistiska
teaterkonsten i Ryssland (A. Tairov, V.
Meyer-hold). — Litt.: A. Brunius, ”Färg och form”
(1913); O. Geisted, ”Ekspressionisme” (1919); E.
v. Sydow, ”Die deutsche expressionistische Kultur
und Malerei” (1920); A. Winds, ”Geschichte der
Regie” (1925); A. Romdahl, ”Det moderna
måleriet” (1926); B. Hintze, ”Modern konst,
1900-talet” (1930); R. Josephson, ”E. i svenskt
måleri” (i ”Vår tids konst och diktning i
Skandinavien”, 1948); H. Ruin, ”1 konstens
bränn-spegel” (1949)-

Inom litteraturen har e. under 1900-talets båda
första årtionden spelat en viss roll. Den litterära
e. har i huvudsak haft samma förutsättningar och
samma mål som e. inom den bildande konsten. I
Tyskland stärktes rörelsen genom i :a
världskriget och nederlaget. Bland rörelsens tyska
anhängare må nämnas Th. Däubler, K. Edschmid
och E. Stadier. De beteckna en reaktion mot det
formella och utåtvända i föregående diktning och
vilja uttrycka det väsentliga och oförgängliga,
söka gestalta själens liv, vilja ej se och återge
utan känna och bekänna. — Litt.: H. Bahr,
”Ex-pressionismus” (1916; 2:a uppl. 1918); K.
Edschmid, ”Ueber den Expressionismus” (1919);
A. Soergel, ”Im Banne des Expressionismus”
(1926).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free