Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fair Head - Fair play - Faisabad - Faiseur - Faistos - Fait accompli - Faith and Order - Faithfull, Emily - Fajans - Fajans, Kasimir - Fajum - Fakir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Fair Head—Fakir
158
Fair Head [fä’a he’d], Irlands nordostligaste
udde, en brant basaltklippa.
Fair play [fä’a plei’], se Fair.
Faisabäd, indisk stad, se Fyzabad.
Faiseur [fazö’r], fr., se Fäsör.
Faisto’s, forntida stad på Kretas sydkust,
berömd för sina storslagna rester från minoisk tid.
Se Egeisk kultur.
Fait accompli [fät akåpli’], fr., skedd sak,
fullbordat faktum.
Faith and Order [fei’J> and å’da], se
Kyrkliga enhetssträvanden.
Faithfull [féi’J>fol], E m i 1 y, engelsk
författarinna (1835—95), banbrytande för sociala
reformer, särskilt på kvinnans arbetsområden.
1863 begynte hon utgiva tidskriften The Victoria
Magazine, där hon under 18 år fortsatte kampen
för vidgat område och bättre betalning för
kvinnornas arbete. Hon verkade som
föredragshållare både i England och i U.S.A.
Faja’ns [el. -ja’gs] (fr. faience el. fayence),
gemensamt namn för olika slag av keramiska
tillverkningar, alla med ogenomskinlig, mer el.
mindre porös massa (lera), övedragen med
glasyr, antingen ogenomskinlig tennglasyr (äkta
f.) el. genomskinlig blyglasyr (h a 1 v f a j a n s).
Namnet härleder sig från Faenza, huvudorten
för fajanstillverkningen i Italien under
1500-ta-let. F. är i motsats till porslinet helt
ogenomskinlig. Massan är billigare, grövre och mindre
hållbar, men då den är mera plastisk, erbjuder
den större konstnärliga möjligheter.
Fajansliknande tillverkningar äro kända redan
från det gamla Egypten. Det äldsta ex. på
lerkärl med glasyr är ett stycke av en grön vas
med konung Menes’ namn (omkr. 3300 f. Kr.).
I Babylonien, Assyrien och Persien brukades
sedan urminnes tider keramiska föremål i
byggnadskonstens tjänst, varpå väggplattor med
färgad glasyr från Susa i Persien äro berömda ex.
De klassiska folken, greker och romare,
framställde dock mest oglaserat lergods, t e r
rako 11 a. Under medeltiden stod
fajanstillverkningen synnerligen högt i Persien. Där
tillverkade väggflisor, krukor och vaser med
mång-färgad glasyr anses höra till det konstnärligt
mest betydande fajanskonsten skapat. I Spanien
bedrevo morerna fajanstillverkning redan under
800-talet. Under 1300—1500-talet nådde den
spansk-moriska fajanskonsten högst. Från
Spanien överfördes konsten till Balearerna; efter
den största av dem, Mallorca, kallades de
äldre italienska f. m a j o 1 i k a. Under 1300-talet
och framför allt 1400-talet blomstrade i
flertalet italienska städer, särskilt i Orvieto och
Florens, en konstnärligt mycket betydande
fajanstillverkning, apoteksburkar, krukor, fat m. m.
Under 1500-talet blevo Faenza och Urbino
huvudorterna för den italienska maj olikakonsten,
vars dekoration då huvudsaki. utgjordes av
polykroma kompositioner, överförda från tavlor el.
kopparstick av Rafael och hans skola. Maj olika
brukades i rent skulpturala syften av
konst-närsfamiljen della Robbia i Florens.
I Frankrike verkade under 1500-talet Palissy,
vars arbeten äro berömda för praktfull
reliefdekor och glasyr. Under 1600- och 1700-talen
nådde den franska fajanskonsten sin höjdpunkt
med Nevers, Rouen och Moustiers-Sainte-Marie
som centra. Huvudort för Hollands och
därmed hela Centraleuropas fajanstillverkning under
1600-talets senare och 1700-talets förra hälft var
Delft. Dess f. uppdelas efter motivvalet i två
riktningar, en nederländsk och en orientalisk.
Den orientaliska gruppen återgår stilistiskt på
Kinas och Japans porslin. Detta kopierades mer
el. mindre fritt, men Delfttillverkningens dekor
blev oftast mera målerisk än förebilden.
Mycket intresse ägnades även rent plastiska
föremål. I Tyskland grundades särskilt under
1700-talet en mäng betydande fabriker (t. ex. i
Ha-nau), som arbetade efter samma linjer som Delft.
Detsamma var förhållandet i Danmark. Tysken
J. Wolff, som grundat en f.-fabrik i Köpenhamn,
anlade 1726 vid Stockholm den första svenska
fajansfabriken, Rörstrand. Med växlande
framgång arbetade Rörstrand under de första trettio
åren endast med blåmålning i camaieu men
tvangs genom hård konkurrens från den av J.
E. L. Ehrenreich 1758 grundade fabriken vid
Marieberg att införa polykrom dekor efter
modernare förebilder. Båda dessa fabriker
åstad-kommo under 1700-talet konstnärligt
högtstående arbeten av olika slag, praktkärl, kakelugnar,
serviser m. m. 1782 inköptes Marieberg av
Rörstrand och nedlades 1788. Samma år Rörstrand
kunde fira sitt 200-årsjubileum, 1926, nedlades
fabriken i Stockholm, och verksamheten
överflyttades till Göteborg.
Under 1700-talets slut påverkades kontinentens
fajanstillverkning av den engelska. I och med
Wedgwoods uppfinning av f 1 i n t p o r s 1 i n el.
s. k. fin fajans (lera, uppblandad med
pulvriserad flinta, en gulaktig massa, som täckes med
genomskinlig blyglasyr) samt upptagandet av
nyantika former sjönk den konstnärliga kvaliteten.
Målningen ersattes ofta av tryckt dekor. Omkr.
1800 hade porslinet trängt undan f., men under
1900-talet kom f. åter till heders. Den svenska
fajanskonsten fick ett storartat uppsving på
1920-talet genom att konstnärer knötos till fabrikerna,
ss. W. Kåge (Gustavsberg), A. C:son Percy
(Gävle) och G. Nylund (Rörstrand). — Litt.:
E. Hannover, ”Keramisk handbok” (1919—24);
A. Bæckström, ”Rörstrand” (1930); C.
Hern-marck, ”Marieberg” (1946).
Fajans, Ka sim i r, pol sk född tysk kemist (f.
1887), fil. dr i Heidelberg 1910, doc. vid
tekniska högsk. i Karlsruhe 1913, e. o. prof, vid
univ. i München 1917, prof, där 1925—34, från
1936 prof, vid University of Michigan i Ann
Arbor, U.S.A. F. har jämte Soddy uppställt
den s. k. förskjutningslagen. Han har utg.
skrifter behandlande bl. a. radioaktivitet, termokemi,
fotokemi, lösningars teori, molekyl- och
kristall-byggnadsteori samt isotopa grundämnen.
Fajum [-jö’m], provins och oas i Egypten,
se Faijum.
Fakir (arab, faqir, fattig), eg. benämning på
muhammedanska tiggare, tillhörande någon
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
