Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu gruva - Falu kontrakt - Falu-Kuriren - Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Falu kontrakt—Falun
200
operationer. Under 1600-talet inträffade flera
svåra ras, beroende på att gruvan bröts med
öppna rum, vilka sammanstörtade, då taken
lämnades utan tillräckliga stöd. Vid det stora
raset 1687 bildades en väldig fördjupning i
marken, Stora stöten, som är över 360 m
lång, 220 m bred och 65 m djup.
F. var länge såsom statsegendom ett regale,
ehuru bergsmännen mot skatt och avrad tillätos
bearbeta den. 1716 ställdes hela brytningen
under bergstjänstemännens uppsikt samt verkställdes
genom dem för gemensam räkning. Gruvan äges
numera av Stora Kopparbergs bergslags ab. —
Gruvans malmmineral äro kopparkis, gediget
guld, svavelkis och ett selenvismutmineral
(selen-haltig galenobismutit) samt, ehuru av mindre
vikt, zinkblände, blyglans och magnetkis.
Kop-parkisen förekommer insprängd dels i kvartsit,
bildande de s. k. hårdmalmerna, dels i
svavel-kisen i de stora kisstockarna, då malmen kallas
”blötmalm”. Det gedigna guldet förekommer i
särskilda kvartsådror inom vissa delar av
hård-malmsområdena. Ur det brutna hårdmalmsberget
erhållas vid skrädning i medeltal 15—20%
malm med en kopparhalt av 3—4 Vo.
Blötmalmerna ha fordom varit gruvans förnämsta och
rikaste malmer, men de rika malmerna äro för
länge sedan utbrutna, varför den i
blötmalms-rummen numera brutna malmen endast håller
omkring 2% koppar. I kisstockarna finnas stora
partier, som tidigare på grund av låg
kopparhalt lämnats obrutna och i vilka nu svavelkis
brytes. Ur det därvid brutna berget erhållas
50—70% kis med en svavelhalt av omkring
40 °/o. Guldmalmerna utgöras av kvarts med
insprängt gediget guld, ofta åtföljt av
galenobismutit. Guldet är delvis synligt för blotta ögat,
men oftast måste skrädningen ske med ledning
av medföljande galenobismutit. Under den tid,
1881—1905, som guldmalmerna särskilt
bearbetats, ha vid skrädningen avskilts guldmalm
med för ögat synligt guld, hållande 300—500 g
guld per ton, och ”selenmaim” med synlig
galenobismutit och 10—30 g guld per ton. — Det
malmförande områdets längd är c:a 600 m,
dess bredd 175—250 m och djup 140—350 m.
Gruvbrytningen skedde tidigast antagl. genom
sänkningar från dagen i storgruvekisen’. Även
sedermera skedde brytningen i stora öppna
rum med kvarlämnande av pelare och bottnar
mellan dem. Då dessa alltmera angrepos för
erhållande av malm, uppstodo nya stora ras 1833
och 1876. Efter detta sista ras infördes
takbrytning med igensättning, varvid de utbrutna
rummen igenfyllas med det vid skrädningen
erhållna ofyndiga berget. Maximidjup i Oskars
schakt är 440 m.
Gruvans huvudprodukt är numera svavelkis,
som dels förarbetas till svavelsyra, järnvitriol,
rödfärg (”Falu rödfärg”), aluminiumsulfat,
ättika (av svavelsyra och kalciumacetat) vid Falu
kopparverk, dels går till sulfitfabriker.
Ur kopparmalmen framställes numera
koppar-vitriol, ej koppar. Sedan de gamla för malmens
röstning och kopparns smältning avsedda koppar-
1930 1935 1940 1945 1947
Svavelkis......... 62,614 87,508 97,558 66,077 75,908
Zinkslig ......... 10,792 1 or
Blyslig ............ 2,721 1 3,719 4,851 7,576 9.943
Rödfärg ............ 1,976 2,123 1,393 1,808 1,307
Svavelsyra .... 7,673 16,665 17,546 38,301 44,691
Järnvitriol .... 204 831 306 826 604
Kopparvitriol — — 532 594 1,012
Ättiksyra......... 377 322 305 150 178
Talk ................. 165 — — — —
hyttorna definitivt nedlagts 1879, har man fr. o. m.
1906 övergått till water-jacket-ugnar, varvid den
erhållna skärstenen i flamugn överföres till
råkoppar. Det häri ingående guldet och silvret
utvinnas sedan genom råkopparns upplösning i
svavelsyra till kopparvitriol. — Sulfidmalmerna
zinkblände och blyglans utvinnas i ej obetydlig
omfattning genom anrikning. Av galenobismutit
har tidvis metallisk vismut framställts.
Ovanstående tab. visar produktionen vid F. och
kopparverket i ton.
Som fyndort för ett flertal sällsynta mineral
är F. sedan gammalt berömd. Förutom ovan
anförda mineral må nämnas gedigen koppar
och vismut, gediget bly, vidare geokronit, gahnit,
granat (rombdodekaedrar av ända till 10—20
cm i tvärsnitt), apofyllit, malakit, kopparlazur,
koboltglans, falunit m. fl. — Litt.: G. Andersson,
”Stora Kopparbergs grufva” (i ”Sv. turistfören :s
årsskr.”, 1897); T. Söderberg, ”Stora
Kopparberget under medeltiden och Gustav Vasa”
(1932); ”Medeltida urkunder rörande Stora
Kopparberget”, utg. av E. Wessén (1947).
Falu kontrakt, kontrakt i Västerås stift;
omfattar 8 pastorat: Falun och St. Kopparberg;
St. Skedvi; Svärdsjö och Svartnäs; Enviken;
Sundborn; Torsång; Aspeboda; Vika och Hosjö.
Falu-Kuriren, daglig tidn., utg. i Falun,
frisinnad, grundad och till 1931 red. av W.
Skar-stedt. Nuv. red. är sedan 1941 E. A. Östberg
(f. 1894).
Falun, gammal bergsstad i Dalarne, säte för
länsstyrelsen i Kopparbergs län; 11,30 km2,
16,858 inv. (1951). Staden är belägen i en
dalsänka mellan skogklädda höjder och genomflytes
av Faluälven, som genom sjön Tisken avleder
vattnet från den norr om staden belägna sjön
Varpan till den i söder belägna sjön Runn. —
Urspr. marknadsplats för koppargruvan, erhöll
F. köpingsprivilegier 1609 och stadsprivilegier
1624, vilka förnyades 1641 och bekräftades av
drottning Kristina 1646. 1761 nedbrann större
delen av F. under två stora eldsvådor, men
staden repade sig snart, och ännu 1800 var F. med
4,791 inv. landets 7:e stad och jämsides med
Uppsala dess största inlandsstad. Under
1800-talets första del gick F. emellertid tillbaka och
hade 1845 som landets 16 :e stad blott 4,243 inv.
F. började därefter åter utvecklas, särsk. sedan
F. redan 1859 genom Gävle—Dala järnväg fått
direkt förbindelse med sin hamnstad.
Befolkningen stegrades ytterligare, sedan F. genom den
1876—79 öppnade Bergslagernas järnväg fått
direkt förbindelse med bl. a. Göteborg, men kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
