Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Falun
202
blott under årtiondena kring
sekelskiftet, då staden 1887
—1913 växte från 7,613 till
12,091 inv. i samband med
öppnandet av banorna F.—
Mora Noret 1889—91 och
dess utsträckning till
Älvdalen 1896—1900 samt F.—
Repbäcken—Bj örbo 1904—-
05, följa den allmänna
snabba stadsutvecklingstakten.
Industrien har, bortsett från
gruvindustrierna, huvudsaki.
utvecklats under åren kring
sekelskiftet samt under och
kring 1 :a världskriget men
har under mellantiderna gått
tillbaka. Den omfattade 1949
56 företag med c:a 1,273
ar-betare. Industrien är ganska
mångsidig, men antalet
större företag är litet. Mest
utvecklade äro metallindustrien
och den kemiska industrien med bl. a. St.
Kopparbergs bergslags ab:s svavelsyrefabrik,
rödfärgsverk och vanadinsyrefabrik samt
boktryckeriindustrin. F :s största industri,
Svenska järnvägsverkstädernas lokomotiv-,
vagn-och maskinfabrik är belägen omedelbart
utanför stadsgränsen, medan F.-traktens övriga
storindustrier och åtskilliga av dess mindre
industrier äro belägna på större avstånd från
F., främst i de på gränsen till förstäder stående
orterna Korsnäs och Grycksbo, samt den stora
Falu yllefabrik i det 20 km avlägsna Sågmyra.
I F. äro St. Kopparbergs bergslags ab:s stora
huvudkontor och centrallaboratorium samt ab.
Zinkgruvors huvudkontor belägna, varjämte
staden som residensstad och förläggningsort för
Dalregementet har en betydande tjänstemannakår.
Handeln i F. har under senare år utvecklats
efter tillkomsten av ett ganska omfattande
bussnät, som nu räknar c:a 20 linjer. — Staden är
av Faluälven delad i två nästan lika stora delar,
och över ån leda 6 gatubroar. Den v., mest
av gruvrörelsen och industrien präglade delen av
staden inrymmer varmbadhuset, Kopparvågen
(urspr. från 1633), den numera nedlagda Falu
bergsskolas hus, som inrättats till ett
medborgarhus med konsthall och stadsbibliotek, samt
omfattar stadsdelarna Gamla herrgården (benämnd
efter fogdegården), Prästtäkten och Elfsborg,
vilka alla ha en stark gruvstadsprägel med
mestadels 1 V2 sekel gamla, rödfärgade envåningshus
vid de långa gatorna och smala gränderna, samt
koppargruvan med sina väldiga gråbergs- och
slaggfält och många äldre och nyare
anläggningar, vilka alla tillhöra St. Kopparbergs bergslags ab.
Bland dessa märkas Gruvstugan (”Gruvkyrkan”),
uppförd 1171—85 (restaurerad 1917—21), som
numera är museum för Bergslagets
industrihistoriska samlingar, de stora svavelsyrefabrikerna på
platsen för de forna rostugnarna och hyttorna,
ättiks fabriken, rödfärgs- och vitriolverken. Längst
i s. ö. vidtar en modern stadsdel, idrottsplatsen
Kopparvågen i Falun, i bakgrunden Kristine kyrka. Se även bild å pl. vid sp. 197.
Kopparvallen, Källviksbackens skidbacke och
Folkets park med en ny teater samt s. om dessa
utanför stadsgränsen Svenska
järnvägsverkstädernas fabriker och förorterna Främby med
Källviken och Gruvriset med Pilbo. Den ö. om
ån belägna delen av staden inrymmer stadens
administrativa och ekonomiska centrum, och
den äldre bebyggelsen är här mera uppblandad
med modern bebyggelse. Här ligga stadens båda
kyrkor, i n. Kopparbergs- el. Mariakyrkan
(Gamla kyrkan, uppf. 1450—71 men flera ggr
restaurerad och tillbyggd, senast vid sekelskiftet), som
är landsförsamlingens och till 1940 även var
de n. stadsdelarnas kyrka, och vid St. torget
Kristine kyrka el. Nya kyrkan (uppf. 1642—-60
och restaurerad 1904—05). Den förra är ett
förnämligt prov på senmedeltida byggnadskonst,
den senare är med sin praktfulla inredning
Da-larnes förnämsta renässansverk. Från St. torget
med rådhuset (först uppf. 1651—55 men efter
en brand nyuppf. 1763—67) utgå de förnämsta
af färsgatorna, Åsgatan och Slaggatan, med bl. a.
Bergslagets stora kontorskomplex (uppf. 1762—
66), residenset (1761) samt post- och telegrafhuset.
I denna stadshälft äro också järnvägsstationerna,
såväl den långt i s. belägna huvudstationen Falu
central som Falu norra, de högre skolorna,
riks-bankshuset (1930) och övriga bankpalats, det
förnämliga Grand hotel (1929—30) och övriga
större hotell samt Dala fornsal med Dalarnas
fornminnes- och hembygdsförbunds samlingar
belägna. På St. torget finns ett
Engelbrekt-mo-nument i brons (av K. Hultström) och på planen
framför lärov. en bronsbyst av J. O. Wallin
(av Th. Lundberg). Längst i s. ö. men inom
stadsgränsen äro dessutom länslasarettet,
epidemisjukhuset och kasernerna belägna kring
Stadsparken; n. om denna vidtar en modern villastad
innanför Skogskyrkogården med krematoriet.
Utanför stadsgränsen vidta längs Runns stränder
förorterna Norslund och
Haraldsbo-Hälsinggår-den, vilka nå nästan ända fram till Korsnäs sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
