- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
207-208

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjetillägg, barntillägg - Familjevård - Familjär - Famille rose - Famn - Famos - Famulus - Famös - Fan - Fan (bantufolk) - Fan (zoologi) - Fana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

F amil jevård—F ana

208

T. v. kompanifana av Karl XI:s typ. 1686. Dalregementet. T. h. dragonfana från Karl XII:s tid.
Livdragonregementet.

kvarstå med vissa undantag för de
befattningshavare, som tidigare innehaft sådana.

Familjevård, inackordering i familj av person,
som eljest skulle tagits om hand på en anstalt,
förekommer i Sverige huvudsaki. inom
sinnessjukvården och alkoholistvården. — Vid
utskrivning från sinnessjukhus placeras en del av de
partiellt tillfrisknade mot en viss ersättning i
hem, där de omhändertas och om möjligt sättas
i arbete. Vid varje sinnessjukhus skall en av
överläkarna vara familj evårdsläkare och
besöka de för f. omhändertagna minst en gång i
månaden. I fråga om alkoholister kan f.
förekomma antingen direkt el. vid
försöksutskriv-ning från anstalt.

Familjär, förtrolig, hemmastadd; ogenerad.

Famille rose [fami’j rå’z], fr., den
rosafärgade el. rosafamiljen; famille verte
[vä’rt], den gröna familjen; keramiska
beteckningar efter huvudfärgerna på kinesiskt porslin.

Famn, i) Gammalt längdmått, 6 fot = i,78i4
m. — 2) Sammanfattande benämning på ett antal
olika vedmått. Urspr. avsågs med vedfamn ett
mått som var en famn i alla riktningar (6X6X6
fot = 5,65 m3; kubikfamn). Efter hand
överfördes namnet på allt flera olika vedmått. Nedan
angivas några av de vanligaste:

Järnvägsfamn 1) 3X7X7 fot = 3,85 m3.

„ 2) 1 111X7X7 fot = 4,32 m3.

Meterfamn (sexkvartersved) 3 fotX2,smXi,6m =
3,56 m3.

Meter famn (femkvartersved) 2V2 fot X 2,5 mX 1,6 m
= 2,97 m3.

Nyfamn = meter famn.

Skogsfamn 3X6X6 fot = 2,83 m3.

Stockholms brofamn 3X6X8 fot = 3,77 m3.
Storfamn = Stockholms brofamn.

Härtill kommer ett 30-tal andra famnmått,
använda i olika trakter av landet.

De svårigheter, som vedhandeln förorsakades
genom att f. brukades om så skilda rymdmått,
föranledde K. m :t att förordna, att efter V7 1927
ved icke får säljas annat än efter m3.

Famos [-ä’s], ty., ryktbar, utmärkt.

Fa’mulus, lat., yngre biträde (och lärjunge).
Famös (fr. fameux), ryktbar; ökänd.

Fan, se Djävul.

Fan, ett bantufolk, se Fang.

Fan, zool., se Fjäder.

Fana, i) En på en stång fäst duk, som utgör
en inf.- eller dragontrupps förnämsta fälttecken.
Kav :s och art :s mindre dukar kallas för s t a
n-dar. Under kejsartiden infördes f. i de romerska
härarna, vilka likväl fortfarande bibehöllo sina
gamla fälttecken. Under medeltiden blevo f.
allmänna, i det att varje ordnad skara förde sin f.,
och de brukas ännu. Dragonfanorna äro
mindre än inf.-fanorna men större än rytteriets
standar samt vanl. kluvna och av damast.
Infanterifanorna äro vanl. fyrkantiga och av
siden (taft). Under 1600-talet hade varje kompani
och skvadron sin f. Numera för varje regemente
blott en f. Av kompanifanorna vid ett reg:te var
f. vid livkompaniet, för vilket översten var chef,
vit; åt de andra gavs vanl. någon annan,
gemensam färg. Karl XI gav de indelta reg:tena
kompanifanor i allm. av samma färg som
bottenfältet i resp, landskapsvapen. F. i national
färgerna ha först efter franska revolutionen börjat
allmännare användas. I sv. hären infördes
blågula f. först av Karl XIV Johan (1819). —
De sinnesbilder, som anbragtes på fandukarna,
voro urspr. mycket växlande. Under Karl XI
pryddes de indelta truppernas f. med resp,
landskapsvapen (livfanan förde riksvapnet på mitten
och landskapsvapnet överst vid stången), de
värvades med namnchiffer.

I äldre tider voro f. mycket stora, stundom
flera m i fyrkant, men dock lätta, emedan de
voro målade eller infällda. Under 1600-talets
senare hälft minskades dukarnas storlek betydligt.
Under frihetstiden infördes i Sverige broderad f.,
som efter hand urartade med hänsyn både till
det tekniska utförandet och till tyngden. En
återgång har därför här skett till äldre, smidigare
former. Huru sv. härens f. skola vara anordnade
är bestämt genom generalorder 1 juni 1898. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free