Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fango - Fanjunkare - Fanning Islands, Amerikaöarna - Fano - Fant - Fant, släkt - Fant, 1. Erik Michael - Fant, 2. Fredrik - Fant, 3. Gunnar - Fant, 4. Erik - Fant, 5. Georg - Fan-tan - Fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fanjunkare—Fantasi
213
har i stor utsträckning tagits i medicinskt bruk
(f a n g o b a d).
Fanjunkare, underofficersgrad vid armén och
flygvapnet; motsv. grad vid artilleriet benämnes
dock styckj unkare. Namnet f. härstammar
från 1300—1500-talen, då i Tyskland ynglingar
av adeln (Junker) betroddes med att föra den
vid truppen befintliga fanan. I Sverige
utnämndes redan i början av 1800-talet vissa äldre
underofficerare till f. Se vidare Underofficer.
Fanning Islands [fä’nii] äi’bndz], A m
e-r ikaö a r na, 5 låga korallöar (Fanning,
Christmas, Jarvis, Palmyra, Washington) i
mellersta Polynesien i Stilla havet; 662 km2, c:a
260 inv., därav ett 30-tal européer. F. tillhöra
dèn engelska Gilbert and Ellice Islands Colony.
Ön Fanning (39 km2) är station för
telegrafkabeln Canada—Australien.
Fano [fa’nå], stad i n. Italien, vid Adriatiska
havet; 13,000 inv. Omges av gamla murar;
triumfbåge av vit marmor, rest till kejsar
Augus-tus’ ära. Staden led svåra skador under 2:a
världskriget.
Fant (av lat., i’nfans, barn), tattare;
landstrykare; skälm; fattig stackare; fåne.
Fant, svensk släkt, känd sedan 1500-talet.
Namnet antogs efter ett hemman i Österbotten
av M i c h a e 1 F., rådman och handlande i
Vasa. Från Finland flydde under Stora ofreden
1713 hans sonsons son Erik Michael F.
(1676—1746) och blev prost i Alfta,
Hälsingland. Denne var far till e. o. hovpredikanten och
kyrkoherden i Eskilstuna Michael F. (1718
—54), vars son var nedannämnde F. 1), och till
teol. drn och kyrkoherden i Leksand Johan
Michael F. (1735—1813), känd som andlig
vältalare och teol. förf. Brorsons son till den sistn.
var Johan Erik F. (1815—69), slutl.
kyrkoherde och prost i Sala, jämte A. T. Låstbom
förf, till ”Upsala ärkestifts herdaminne” (3 bd,
1842—45). Till en yngre gren av släkten hörde
F. 2).
1) Erik Michael F., hävdaforskare (1754
—1817). Han blev fil. mag. i Uppsala 1776 och
var prof, i historia där 1781—1816, därjämte
kyrkoherde i Alunda och Morkarla från 1788
(prästvigd och prost 1789). Han blev teol. dr
1800. Från 1793 satt han i
psalmbokskommit-téerna. F. var en flitig forskare av samlartyp.
Hans skrifter innehålla många misstag, då. han
för mycket litade på sitt minne. Om hans plan
för utgivande av svenska historiska källskrifter
se art. Diplomatarium. Av F :s skrifter märkas
bl. a. ”Handlingar til uplysning af svenska
historien” (4 bd, 1789—1802), forts, (för åren 1457—
97) av Lagerbrings ”Swea rikes historia” (1794),
”Kronologiskt register öfver tryckta handlingar
i svenska historien” (4 avd., 1816—17) och
”Scriptores rerum svecicarum medii ævi”, I
(1818).
2) Carl Fredrik Michael, fångvårdsman,
pedagog (1852—1921). Han tjänstgjorde sedan
1874 i fångvården som lärare och
fängelseföreståndare samt var 1882—1016 direktör för den
1876 upprättade uppfostringsanstalten för
brotts
214
liga och svårt vanartiga gossar,
åkerbrukskolonien Hall. Till stor del genom hans
framgångsrika arbete lyckades anstalten trots stora
svårigheter alltjämt hävda sitt anseende och lämna
anmärkningsvärt goda resultat. F. var led. av 1896
års tvångsuppfostringskommitté, vars arbete
ligger till grund för 1902 års lag om
tvångsupp-fostran m. m.
3) Gunnar Michael Fredriksson F., den
föreg :s son, ämbetsman (f. 1879 12/s), rådman
i Nyköping 1906—16, borgmästare där 1917—31,
en av de ledande i Svenska stadsförbundet och
föredragande i dess finansråd sedan 1920,
borgmästare i Stockholm 1931—49. F. har utg. flera
skrifter i kommunala ämnen. Han var led. av
1920 års kommitté ang. landstings
omorganisation (lag 20/6 1924).
4) Erik Johan F., den föreg :s syssling,
arkitekt (f. 1889 10/s), examinerad från Tekniska
högsk. 1912, har lett restaureringen av ett stort
antal kyrkor, bl. a. Gamla Uppsala och Solna,
samt herrgårdar. Bland nybyggnader, till vilka
F. utfört ritningar, märkas Statens
växtskydds-anstalt och krematoriet på Stockholms s.
begravningsplats.
5) Georg Fredrik Michael F., brorson til!
F. 3), filmskådespelare, (f. 1916 W7), studerade
bl. a. för Julia Håkansson, anställdes 1937 vid
SF. Bland de många filmer han medverkat i
kunna nämnas ”Gubben kommer”, ”Dunungen”,
”Snapphanar”, ”Ungdom i bojor”, ”Katrina”,
.”Livet på landet”, ”Tåg 56”, ”Rosen på
Tistel-ön”, ”Blod och eld”, ”Brita i grosshandlarhuset”,
”Harald Handfaste”, ”Lars Hård” och ”Till
främmande hamn”.
Fan-tan, kinesiskt hasardspel, utfört med stora
slantar, särskilt omtyckt i s. Kina.
Fantasi (grek. fantasi’a, av fantazein, göra
synbar), inbillning, inbillningskraft el. produkt
av inbillningskraften. — F. fattas i regel som
förmågan att i föreställningen reproducera samt
till nya bilder komponera erinrade förnimmelser
el. att fritt, utan direkt anslutning till minnen
men med hjälp av likhetsassociationer skapa nya
föreställningar. Icke sällan sättes f. som motsats
mot reflexionen. En skillnad dem emellan kan
man finna i den förras subjektivitet, den senares
objektivitet. Ledd av sin f. minns, uppfattar,
hoppas, fruktar och tycker människan oberoende av
sanningskravet. En annan skillnad är den, att f.
gärna antar en mera eidetisk, d. v. s.
förnimmelsemässig karaktär än reflexionen. Gentemot en i
äldre psykologi förefintlig tendens att fatta f.
som en avart el. ett bifenomen till
reflexionsför-mågan har nyare själstolkning, t. ex. Bergson,
icke sällan i f. sett det primära, varur genom en
process av specialisering och logicering urskilts
det, som vi kalla reflexion. — F :s grundform är
drömmen. I vaket tillstånd uppträder f. i detta
ords trängre mening som drömmeri, hallucination
och illusion. — Av mänsklighetens
kulturskapelser ligger f. till grund för konsten, liksom
reflexionen ligger till grund för teknik och
vetenskap. I de religiösa föreställningarna på olika
kulturstadier spelar f. in på många sätt, även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
