Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farnese, Alessandro - Farnese, Palazzo - Farnesina, Villa - Farnesiska konstverk - Farnworth - Farnöte - Faro, Punta del el. Capo Peloro - Faros - Farragut, David Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Farnese—Farragut
230
Alessandro, hertig av Parma och
Pia-cenza, spansk fältherre (1547—92). Han deltog
i slaget vid Lepanto 1571, sändes att hjälpa don
Juan d’Austria i Nederländerna 1577 och blev
ståthållare där 1578. F. intog slutligen 1585
Bryssel och Antwerpen samt lyckades genom
utnyttjande av motsatsen mellan de norra
(reformerta) och södra (katolska) provinserna
återvinna de senare åt Spanien. Han sändes
med armadan mot England 1588 och tvang 1590
Henrik IV av Navarra att upphäva belägringen
av Paris. Under en ny invasion (1592) i
Frankrike avled han. — Litt.: Biogr. av L. v. d.
Essen (5 bd, 1933—37)-
Farne’se, Palazzo, ett av Roms förnämsta
palats från högrenässansen, beläget på vänstra
Tiberstranden. Det anlades av kardinal
Alessandro F. och byggdes på 1530- och 1540-talen
efter ritningar av A. da Sangallo d. y., dennes
förnämsta verk. Den mäktiga huvudgesimsen
är av Michelangelo. Särskilt märkliga äro
vesti-bulen och den i antikiserande stil hållna
arkad-omgivna gården. Sedan ätten F. utslocknat,
tillföll palatset huset Bourbon i Neapel. Franska
regeringen hyrde 1874 palatset för sin
beskickning i Rom — i övervåningen inrymmes den
arkeologiska École franqaise de Rome — samt
inköpte det 1908. Se bild 7 å pl. vid
Byggnadskonst.
Farnesi’na, Villa, byggnad i Rom, mitt
emot Palazzo Farnese, på andra sidan Tiber.
Den uppfördes omkr. 1510 för bankiren A. Chigi,
sannolikt efter ritningar av B. Peruzzi. F. är
kanske bästa exemplet på den romerska
renässansvillans luftiga interiörbildning med smäckra
stöd och sparsam plastisk dekoration. Av stort
konstnärligt värde äro de fresker med
mytologiska motiv (Psykesagan och Galateas triumf),
som Rafael och några av hans bästa lärjungar
där utförde på 1510-talet. Villan, som 1580—
1731 ägdes av släkten Farnese, tillföll därefter
huset Bourbon i Neapel, växlade sedan ägare
och inköptes 1927 av italienska staten för att
hysa den nystiftade Accademia d’Italia.
Farnèsiska konstverk kallas ofta den
samling antika skulpturer, som ätten Farnese hop-
Villa Farnesina.
Farnesiska tjuren.
förde i sitt palats i Rom. 1786 flyttades
skulptursamlingen, bortåt 150 nummer, till Museo
nazio-nale i Neapel av familjen Bourbon. Särskilt
bekanta äro ”Farnesiska tjuren”, marmorgrupp,
funnen omkr. 1546 i Caracallas termer, av
Apol-lonios från Tralles och hans broder Tauriskos,
”Farnesiske Herakles” och ”Farnesiska Flora”.
Farnworth [fä’n(oäj)], stad i eng. grevsk.
Lan-caster, vid Irwell; 28,000 inv. Kolgruvor,
bomulls-och pappersindustri m. m.
Farnöte, se Flock och farnöte.
Faro, Punta del [po’nta del far’å], el.
C a’p o Pel o’r o, Siciliens nordostligaste udde,
vid Messinasundets n. inlopp; fyrtorn.
Fa’ros (lat. Pha’rus), fordom ö (nu halvö) i
Alexandria, Egypten, vilken av Alexander den
store förenades med fasta landet genom en lång,
damm. På ön lät Ptolemaios Filadelfos uppföra
ett fyrtorn, färdigt 279 f. Kr., som räknades bland
världens sju underverk och fick namn efter ön. I
några nyeuropeiska språk (fr. phare, it. faro)
har namnet övergått att beteckna fyrtorn i allm.
Farragut [fä’ragøt], David Glasgow,
amerikansk amiral (1801—70). Han inträdde i
marinens tjänst redan vid 10 års ålder och deltog i
kriget mot England 1812—14. Han ställde sig vid
inbördeskrigets utbrott 1861 i nordstaternas tjänst.
I början av 1862 ställdes Western Gulf Squadron
under F :s befäl. Efter omsorgsfulla förberedelser
lyckades F. i april s. å. att forcera inloppet till
Mississippi med en sjöstyrka och med denna
framtränga till New Orleans, som tvangs att giva
sig. 1864 inträngde F. med 4 monitorer och 15
ångare i den av minlinjer skyddade Mobileviken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
