Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartygsuttagningskommissionen - Faruk I (konung av Egypten) - Farvatten - Farvel, Kap - Far West - Faryngit - Farynx - Fas - Fas - Fas (stad) - Fasad - Fasadbelysning - Fasael - Fasaner - Fasansläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
F arty gsuttagningskommissionen—F asansläktet
238
Fartygsuttagningskommissionen. Jämlikt 1942
års rekvisitionslag och 1942 års
uttagningsför-ordning äro ägare av till krigsbruk lämpliga
fartyg skyldiga ställa dessa till huvudsaki.
marinens förfogande, då krigsmakten ställes på
krigsfot. Fartygen uttagas redan under fredstid från
rikets olika fartygsinspektionsdistrikt. Förslag
till sådan uttagning avgives vart 5:e år (räknat
från 1943) av F., som utgöres av en
regementsofficer av marinen (ordf.), en marindirektör
(-ingenjör), en officer av armén, en tjänsteman
i Kommerskollegium samt två representanter för
sjöfartsnäringen. F. åligger att föra
fartygs-rulla, innehållande uppgift å de fartyg, som
uttagits, m. m., samt att tillställa ägare av
dylika fartyg uttagningssedel. Ersättning utgår
med belopp, som bestämmes av f a r t y g s vä
r-deringsnämnd (en inom var j e
marindistrikt). Besvär häremot må anföras hos
Riksvär-deringsnämnden.
Faruk I, konung av Egypten (f. 1920), äldsta
barn och ende son till Fuad I och hans 2:a
gemål, drottning Nazli. F. sändes i okt. 1935 till
England för att
fortsätta sina studier. Vid
faderns frånfälle i
april 1936 återvände
han till Egypten och
utropades till konung,
men tills han blev 18
år och myndig (7/s
1937, enl. den
muhammedanska tideräkningen) , utövades
kungamakten av ett
regent-skapsråd. F. gifte sig
1938 med Farida (f.
1921), dotter till f. d.
presidenten i högsta
domstolen, Zulficar pascha. Med henne har
han tre döttrar, Ferial (f. 1938), Fawzia
(f. 1940) och Fadia (f. 1943). 1948 skildes han
från Farida och gifte sig 1951 med en egyptiska
vid namn Narriman, som 1952 skänkte F. en son.
F. har vid flera tillfällen fört en självständig
politik och hävdat sin egen maktställning; se
härom vidare Egypten, historia.
Farvatten, farbara vattenvägar vid el. i
närhet av kusterna; även de trakter av havet, som
pläga befaras av fartyg, el. haven i allm. Rent
el. öppet kallas det f., i vilket ej klippor el.
grund försvåra navigeringen. Med lotsmans f.
förstås område, inom vilket lots är skyldig att
lotsa. F. inom skärgårdar samt i hamnar,
floder, kanaler och insjöar benämnes inre f.
Stängt f. benämnas vissa delar
(skärgårdsområden) av svenska inre territorialvatten, till
vilka främmande örlogsfartyg icke äga tillträde
utan särskilt medgivande. Se även Fart 2).
F arve’l, Kap, Grönlands sydligaste udde,
på en liten ö s. om Eggers ö utanför fastlandet;
59O4Ö’ n. br.
Far ’West [fä æest], eng., ”fjärran västern”,
v. delen av U.S.A.
Faryngit, Faryngitis, inflammation i svalget
(farynx).
Fa’rynx, grek., anat., svalget.
Fas, lat., gudomlig rätt.
Fas (fr. phase, grek, fa’sis, av fai’néln, visa),
se Månen och Planeter. — Ordet betyder även
växling, förändring, t. ex. i en sjukdom eller
i en elektrisk ström (enfas-, trefasströmmar). Om
faser i fysikalisk-kemisk bemärkelse se Gibbs,
J. W.
Fas, stad i Marocko, se Fez.
Fasäd (fr. faqadé), en byggnads yttersida,
särskilt den, där huvudingången finns; framsida.
Fasadbelysning, strålkastarbelysning av
bygg-nadsfasader, monument, kyrkor etc. för ernående
av en estetisk éffekt el., vad beträffar fyrar,
kummel o. dyl. sjömärken, för underlättande av
bedömningen av avståndet till dessa vid nära
passage. För f. användas i allm. speciella
armaturer av strålkastartyp.
Fäsael, broder till Herodes den store, av sin
fader Antipater utnämnd till strateg över Judéen,
41 f. Kr. jämte Herodes av Antonius utnämnd
till judarnas tetrark. Fängslad av partherna
under deras infall i Palestina, begick F.
självmord 40 f. Kr. Efter F. har den av Herodes
byggda staten F a s a e 1 i s sitt namn, likaså
tornet F. på Herodes’ palats i Jerusalem.
Fasaner, under fam. av fam. egentliga
hönsfåglar av ordn. hönsfåglar. Kroppen är rätt
långsträckt och stjärten hos de flesta lång.
Huvudet har nakna partier och är ofta försett med
köttiga bihang. F. leva i månggifte; könen
skilja sig i regel starkt från varandra till
utseendet. F. tillbringa större delen av sitt liv på
marken, där de också häcka, men de sitta dock
i träd över natten. Bland arterna märkas
påfågel, fasaner, kalkoner, pärlhöns, rapphöns och
tamhöns.
Fasansläktet, Phasiänus, tillhör under fam.
fasaner bland hönsfåglarna. Stjärten är smal, lång
och vigglik. Huvudets sidor äro nakna, men
kam saknas. Hanarna bära örontofsar och på
tarsen sporre samt äro alla mer el. mindre
praktfullt färgade. Omkr. 200 arter finnas. Alla
äro urspr. hemmahörande i s. ö. Europa och
Asien från Svarta havet till Japan. Åtskilliga
arter ha för jaktändamål införts i Europa och
sedan korsats med varandra. Den i Sverige
liksom på flertalet andra ställen först införda
fasanen var ädelfasanen (Ph. colchicus),
som urspr. kom från trakten av Phasis i Kolchis;
därav namnet. Genom uppblandning med den från
Östasien härstammande ringfasanen (Ph.
torquatus) uppkom den vanliga sv. ”jaktfasanen”
med övervägande brungul färg, huvud och hals
metallglänsande grönblå samt från den senare
formen ärvd vit halsring. Från Turkestan
härstammar den även i Sverige införda
mongoliska fasanen (Ph. mongolicus). Till
ädelfasanerna räknas också den likaledes till Europa
införda gröna fasanen (Ph. versicolor)
och den med ända till 2 m lång stjärt försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
