Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård - Norge - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Fattigvård
260
medel till sitt livsuppehälle och vilkas behov
ej annorledes kunna tillfredsställas, o b 1 i g a t
o-r i s k f. På f.-samhället el. f.-styrelsens
beprövande ankommer att lämna f. åt andra
behövande, frivillig f. Genom tillkomsten av 1924
års barnavårdslag har omhändertagande av
minderåriga utanför hemmet överflyttats från
f.-sty-relsen till barnavårdsnämnden. I varje
f.-samhälle skall finnas en fattigvårdsstyrelse, och
genom statens försorg är anordnad en inspektion
av f. genom Socialstyrelsen samt
fattigvårdskon-sulenterna och barnavårdskonsulenterna. F. skall
omfatta erforderlig (ej blott ”nödtorftig”) vård
och underhåll. F:s huvudformer äro
understöd i hemmet (öppen f.) och vård på
anstalt (sluten f.). Även utackordering kan
förekomma. Varje f.-samhälle skall ha f.-anstalt
(ålderdomshem, försörjningshem el.
vårdhem). För åstadkommande av
ålderdomshem har ett stort antal kommunalförbund
bildats. F.-styrelserna kunna även lämna hjälp
genom att åtaga sig avgiften på lasarett,
sinnessjukhus, sanatorier, epileptikerhem o. dyl. anstalter,
som lämna specialvård. Därjämte föreskriver
lagen även, att f.-styrelserna böra lämna hjälp
i syfte att förebygga behov av understöd.
Rörande förvaltningens ordnande lämnas
föreskrifter om samhällets uppdelande i distrikt, vart
och ett närmast stående under uppsikt av en
styrelseledamot. Dessa stadganden avse att bilda
underlag för ett s. k. e 1 b e r f e 1 d s y s t e m, en
organisationsform, som tillämpats i en mängd
tyska städer. Detta system innebär ett
användande i största utsträckning av frivilliga
medarbetare, som i egenskap av s. k. vårdare skola ha
den närmaste tillsynen över ett begränsat antal
fattiga. Svårigheten att erhålla tillräckligt antal
frivilliga medhjälpare har dock medfört, att detta
system ofta ersatts mer el. mindre utpräglat
av tjänstemannasystemet, vilket, som
namnet utvisar, kännetecknas av att det
egentliga arbetet utföres av avlönade tjänstemän.
1918 års f.-lag bibehåller
hemortsrättsbegrep-pet. Hemortsrätt förvärvas i regel genom ett
års mantalsskrivning inom kommunen, om man
under denna tid icke åtnjutit obligatorisk f. F.
skall alltid lämnas av vistelsekommunen, men
denna har rätt till ersättning av
hemortskommunen. Vid tvister mellan kommunerna väckes
process hos Länsstyrelsen, vars beslut kan
överklagas hos Kammarrätten. Bidrag till
f.-samhälle-nas kostnader lämnas av landstingen för vård på
lasarett, sinnessjukhus, sanatorier och vårdhem.
Staten ersätter kostnaden för f. åt utlänningar
samt åt den, som mer än 3 år vistats utom
hem-ortssamhället. Huvuddelen av f.-kostnaderna
ligger dock fortfarande hos kommunerna. —
Föreskrifter om rätt till ersättning av vårdtagaren
el. försörjningspliktiga finnas. Försörjningsplikt
åligger föräldrar gentemot barn, barn mot
föräldrar och äkta makar inbördes.
Arbetsskyldig-het kan åläggas den, som genom lättja el.
liknöjdhet orsakat obligatoriskt f.-behov för hustru
el. minderåriga barn. Sådan arbetsskyldighet kan
medföra internering på anstalt under högst 1 år.
I regel fullgöres arbetsskyldigheten på
arbets-h e m. F.-styrelserna ha genom andra
författningar tilldelats uppgifter, som stå i samband
med deras allmänna uppgifter, ss. genom lag av
14/e 1918 om kommunala pensionstillskott och
sjukvårdsbidrag (ny lydelse 26h 1947), lag av
2/s 1919 om lindring i mindre bemedlades
kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och
fallandesjuka. Enl. lagen om behandling av
alkoholister är f.-styrelsen nykterhetsnämnd i de
kommuner. där särskild sådan ej är tillsatt, och enl.
barnavårdslagen kan f.-styrelsen, på visst sätt
förstärkt, i undantagsfall vara barnavårdsnämnd.
Enl. lagen om socialregister av 20/7 1936
skall i regel f.-styrelsen vara det kommunala
organ, som för register över alla personer i
kommunen, som få hjälp el. understöd genom något
kommunalt organ.
Genom en särskild fattigvårdskonvention ha de
nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland och
Danmark, förbundit sig att lämna vardera
landets undersåtar f. enl. samma regler, som gälla
för det egna landets undersåtar.
Antalet understödstagare från f. i Sverige var
1947 c:a 378,000, därav på landsbygden 207,000
och i städerna 171,000, det lägsta antalet sedan
1928. Kostnaderna för f. s. å. uppgingo till
125,7 mkr. I hemunderstöd utbetalades 63,6 mkr.
Social vårdskommittén framlade 1950 förslag
till lag om socialhjälp, avsedd att ersätta
den nämnda fattigvårdslagen av 1918. Ett
viktigt steg till f:s förändring togs av 1947 års
riksdag, vilken i princip beslöt, att
åldringsvården efter en övergångstid skall skiljas från f.
och utgöra en egen institution.
Ålderdomshemmen, som skola undergå en betydande förbättring,
skola reserveras för de friska åldringarna, och
samtliga pensionärer skola betala för vården.
Avgifterna skola genom statsbidrag hållas så
låga, att folkpensionerna räcka till att betala dem.
Huvudbestämmelserna för Norges legala f.
återfinnas i Lov om fattigvæsendet av 19 maj
1900 (med senare tillkomna ändringar). — Rätt
till f. tillkommer ”enhver, som savner midler til
livsophold el. til kur og pleie i sygdomstilfælde
og som er ude af stand til at erhverve det
nöd-törftige og heller ikke har nogen
forsörgelses-pligtig, der evner at understötte ham”. F.
åligger kommunen. Såväl i stad som på landet skall
särskild fattigvårdsstyrelse utses. F. erhålles från
vistelsekommunens fattigvårdsstyrelse. Det
lämnade understödet utgår i olika former, som
understöd i hemmet el. intagning på vård- el.
ar-betshem el. sjukhus. Understödsformen väljes
efter behovets art och varaktighet. Barn
försörjas företrdäesvis genom utackordering, där de ej
kunna vårdas av föräldrarna. Lösdriveri, bettleri
och försummelse av försörjningsplikt ha gjorts
till en straff rättslig angelägenhet, men viss
befattning därmed tillkommer dock f.-styrelsen, enär
denna om möjligt skall försöka anvisa arbete
till dem, som erhållit varning av polismyndighet.
I Danmark skärptes f.-lagarna under 1800-talet
liksom i Sverige. Mot den svenska lagen av
1871 svarade en dansk av 1891, dock med ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
