Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Federer, Heinrich - Federerad - Federerade malajstaterna - Federley, Harry - Federzoni, Luigi - Fedi, Pio - Fedin, Konstantin Alexandrovitj - Fedor - Fedorov, Evgrav Stepanovitj - Fedtjenko, Alexsej Pavlovitj - Féeri - Feet - Fegen - Fehling, Hermann von - Fehman, Thomas - Fehmarn - Fehmdomstolar - Fehr, 1. Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Federer—Fehr
284
Féderer, Heinrich, tysk-schweizisk
författare (1866—1928). F :s romaner och noveller
skildra karaktärer och levnadsöden från Schweiz
med rik och av konfessioner obunden förmåga
av uppskattning och förstående. Bland hans verk
må nämnas ”Lachweiler Geschichten”’, ”Berge
und Menschen”, ”Pilatus”, ”Silvo e Sesto”, ”Das
letzte Stündlein des Papstes”, ”Das Mätteliseppi”
(1916), ”Umbrische Geschichten” och ”Regine
Lob”.
Federerad (fr. fédéré), förbunden; medl. av
en förbundsstat el. ett statsförbund.
Federerade malajstaterna, eng. The
Federated Malay States, Se Malajiska federationen.
Fèderley [-le], Harry, finländsk
ärftlig-hetsforskare (1879—1951). Han blev 1907 fil. dr
och 1909 docent i zoologi samt 1923 e. o. prof, i
genetik vid Helsingfors univ. F. arbetade särsk.
med artbastardering hos fjärilar och gjorde
därvid observationer av grundläggande betydelse
beträffande reduktionsdelningens mekanism och
kro-mosomernas roll vid nedärvningen. F. har också
i sina skrifter på ett förtjänstfullt sätt behandlat
människans ärftlighetsförhållanden.
Federzoni [-tså’ni], L u i g i, italiensk
författare och politiker (f. 1878). Han medarbetade i
bl. a. Giornale d’Italia och var en av grundarna
av L’Idea Nazionale och en tid dess chefred.
Efter fascistrevolutionen var F. kolonialminister
till 1924, blev då inrikesminister,’ var därefter
åter kolonialminister 1926—1928 och utnämndes
1929 till president för senaten. Han flydde vid
fascistregimens fall och dömdes 1945 till döden
in contumaciam men har senare benådats och
verkat som föreläsare vid univ. i Coimbra, Portugal.
Fe’di, P i o, italiensk bildhuggare (1816—92),
arbetade i Carpeaux’ anda och utförde för
Log-gia dei Lanzi kolossalgruppen ”Polyxena
bortrövas av Pyrrhus”.
Fedin [fje’djin], Konstantin
Alex-androvitj, rysk författare (f. 1892).
Uppvuxen i Saratov vid Volga vistades F. 1914—18
i Tyskland, större tiden internerad i Sachsen, och
anslöt sig efter återkomsten till hemlandet till
det kommunistiska partiet. Han fick sitt
genombrott som förf, med den på sin tid
uppseendeväckande romanen ”Städer och år” (1924; fr.
övers. 1930), vari han försöker ge en överblick
av krigsåren och revolutionstiden med handlingen
delvis förlagd till Tyskland. Romanens hjälte är
en vankelmodig intellektuell, som förgäves söker
komma till rätta med sina problem under
revolutionens tilldragelser. F. skildrade med förkärlek
denna typ, så t. ex. i romanen ”Bröderna” (1928).
F. har under långa perioder vistats utomlands
och även, ehuru med mindre framgång, skrivit
flera böcker med icke-ryska motiv, ss. ”Europas
bortrövande” (2 dir, 1933—35) och ”Sanatoriet
Arctur” (1938). Av en större romantrilogi ha
hittills två delar utkommit: ”De första
glädjeämnena” (1945) och ”En ovanlig sommar” (1947).
Verket, som rönt stor uppmärksamhet i
Sovjetunionen, bygger på F:s minnen från
ungdomsåren. F. har även försökt sig som dramatisk förf,
med pjäsen ”Bakunin i Dresden”.
Fedor [fjå’dar], ry., se Fjodor.
Fedorov [fjå’daraf], Evgrav
Stepano-vitj, rysk kristallograf (1853—1919). Han
genomgick bergsakademien i Petersburg samt var
1885—95 anställd vid Turjinska gruvorna i Ural,
blev 1895 prof, vid lantbrukshögskolan i Moskva
samt 1905 prof, i kristallografi och mineralogi vid
bergsakademien i Petersburg. F :s tidigaste
arbeten voro banbrytande undersökningar av
matema-tisk-kristallografisk art. Han övergick sedermera
till mineraloptiska studier, i samband med vilka
han väsentligt utvecklade den mikroskopiska
tekniken. F :s största arbete är ”Das Krystallreich”
(tr. 1913, utg. först 1920). Detta jättearbete,
omfattande kristallografiska data rörande 10,000
olika kemiska substanser, avsåg att med tillhjälp av
enkelt utförda kristallmätningar identifiera en
kemisk substans men var även ett betydelsefullt led
i F :s forskningar rörande kristallernas struktur.
Fedtjenko [fjä’ttjinka], Aleksej
Pavlo-vitj, rysk upptäcktsresande (1844—73). Han
företog 1868—71 resor i Västturkestan, särskilt
i Fergana, där han bl. a. upptäckte
Transalaiked-jan, varigenom Pamirsystemet först infördes på
Asiens karta. En reseskildring (på ry.) utkom
1873—1902 i 3 bd.
Féeri (fr. féerié), sagoskådespel med
praktfull utstyrsel; trolsk syn, drömlek.
Feet [flt], eng., plur. av foot.
Fegen, sjö på gränsen mellan Västergötland.
Småland och Halland, 132 m ö. h.;
sammanhänger i n. med sjön Spaden; sammanlagd längd
20 km, areal 24 km2. Avlopp genom Lillån till
Ätran.
Fèhling, Hermann von, tysk kemist
(1812—85), professor i Stuttgart 1839—82, mest
känd genom det av honom utarbetade reagenset
F e h 1 i n g s lösning. Denna är en
vattenlösning av kopparsulfat, seignettesalt och
na-triumhydroxid. Vid upphettning tills, m. ett
reducerande ämne utfaller tegelröd kopparoxidul.
Förfarandet ligger till grund för talrika
kvantitativa sockerbestämningar i urin och blod.
Fehman, Thomas, frih., justitiekansler
(1665—1733)- Han blev advokatfiskal i Svea
hovrätt 1705 och assessor där 1713, led. av
lagkommissionen 1714, lagman i Värmland 1716, i
Strängnäs 1718 och över hela Södermanland
1719 samt var justitiekansler 1723—28. Han var
en lagkunnig och nitisk man, som åklagare
(t. ex. mot A. O. Paijkull 1706, Görtz 1719 och
M. Vellingk 1726) hård och hänsynslös, ett
villigt redskap för de maktägande.
Féhmam, ty. namn på ön Femern.
Fehmdomstolar, se Femdomstolar.
Fehr. 1) Fredrik August F., teolog (1849
—95). Han blev 1872 fii. mag. och docent i
hebreiska vid Uppsala univ. samt komminister i Maria
församl. i Stockholm 1879. Han utnämndes 1884
till pastor primarius i Stockholm. Teol. hedersdr i
Giessen 1892. I vida kretsar uppburen som
predikant och talare, gjorde F. dock sina kunskaper
och sin begåvning gällande förnämligast vid sin
nitiska strävan att i Sverige bereda mark för
den i Tyskland mäktigt framträdande teol. åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
