Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fergana, Ferghana - Ferguson, Adam - Ferguson, Sir Samuel - Ferguson, Harvey - Fergusonit - Fergusson, James - Fergusson, Robert - Fergusson, Sir William - Feriae - Ferie - Feriekolonier - Feringhi - Ferlin, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
F erguson—F erlin
326
tillhörde F. olika asiatiska välden, tills det under
8oo-talet definitivt erövrades av araberna. 1218
—1500 härskade mongolerna i F., därefter
özbe-gerna. Det utgjorde 1710—1876 det
självständiga emiratet Kokand, vilket 1876 erövrades av
ryssarna. Efter revolutionen 1917 upprättades i
F. en autonom regering för Turkestan, som
emellertid 1918 störtades av bolsjevikerna; efter
flera års anarki ingick F. slutl. under det nya
namnet Kara-Kirghizistan 1925 i den nybildade
sovjetrepubliken Uzbekistan.
Ferguson [fä’gasn], Adam, skotsk filosof
och historiker (1723—1816), prof, i Edinburgh.
F. satte andlig fullkomlighet som det högsta
goda och ansåg, att denna kunde vinnas i
samhällslivet. Bland hans arbeten märkas ”Essay on
the history of civil society” (1767) och ”Principles
of moral and political Science” (1792). — Litt.:
T. Segerstedt, ”Moral senseskolan och dess
inflytande på svensk filosofi” (1937).
Ferguson [fä’gasn], Sir Samuel, irländsk
författare (1810—86). Han tillhörde skaparna av
en gaelisk renässans inom Irlands poesi (”Lays
of the Western Gael”, 1864, ”Poems”, 1880,
eposet ”Congal”, 1872, m. m.).
Ferguson [fä’gasn], Harvey, amerikansk
författare (f. 1890). Han har utg. romaner, ss.
”The blood of the conquerors” (1921; sv. övers.
”Segrarnas ättling”, 1923), där han hämtat
motiv från New Mexicos historia, ”Women and
wifes” (1924), ”Wolf song” (1927), ”In those
days” (1929) och ”The life of Riley” (1937).
Andra arbeten av F. äro ”Rio Grande” (1933),
ett historiskt verk, ”Modern man: his belief and
behavior” (1936), en filosofisk studie, och ”People
and power” (1947).
Fergusonit, mineral, huvudsaki. bestående av
yttriumniobat. Förekommer i granitpegmatiter,
t. ex. vid Ytterby samt i s. Norge.
Fergusson [fä’gasn], James, skotsk
arkeolog, författare (1808—86). Han blev under
vidsträckta resor i Indien förtrogen med äldre
indisk byggnadskonst. Därom utgav han bl. a.
”Illustrations of the rock-cut temples of India”
(1845; omarb. uppl. 1864). F. skrev även
”11-lustrated handbook of architecture” (2 bd, 1855;
ny uppl. i 3 bd, 1865—67) och ”The ca ve temples
of India” (1880) m. m. Han var dessutom
verksam som fortifikationsteoretiker.
Fergusson [fä’gasn], Robert, skotsk skald
(1750—74). Han tillhörde de humoristiska,
realistiska skildrarna av det skotska folklivet och
intar som sådan platsen mellan Allan Ramsay
och Burns. Han anknöt liksom dessa gärna till
tidigare folklig diktning i Skottland. F:s
”Poems” (1773 och senare) voro av stor
betydelse just för Burns. — Litt.: Biogr. av A. B.
Grosart (1898).
Fergusson [fä’gasn], Sir William, engelsk
kirurg (1808—77); utbildad i Edinburgh,
sedermera prof, vid King’s College i London och
hovkirurg. F. var en banbrytare för den
”konservativa” kirurgien, vilken i det längsta söker
undvika amputationer.
Fèriaè, lat., ”helgdagar”, ”helg” hos
fornti
dens romare. F. voro dels offentliga, dels
enskilda (t. ex. födelse- och begravningsdagar). De
förra firades dels regelbundet på vissa dagar
varje år, dels årligen på dag, som bestämdes av
vederbörande myndighet, t. ex. F. Latinae,
lati-nernas förbundsfest på Albanska berget till
för-bundsguden Jupiter Latiaris ära, dels av särskild
anledning vid utomordentliga tillfällen. — I
kyrkospråket betecknade f. till en början dagar,
firade till Guds el. ett helgons ära, sedermera
veckodagarna: söndag feria prima (el. vanl.
Domi-nica), måndag feria secunda o .s. v., lördag dock
vanl. Sabbatum.
Ferie, ofta i plur. (lat. feriae), längre
ledighet från el. uppehåll i arbetet, särsk. vid
läroanstalter.
Feriekolonier, se Skollovskolonier.
Feri’nghi (pers, firingi, ”franker”), i Indien
och Främre orienten benämning på européer,
vanl. med fientlig el. föraktlig bibetydelse.
Ferlin, Nils Johan Einar, skald (f. 1898 W12).
F., som är född i Karlstad, försökte sig i sin
ungdom på litet av varje. En tid var han efter
realskoleexamen bl. a. bokhandelsbiträde i Filip—
stad och statist i
Stockholm. Därefter
var han sjöman men
rymde från sitt
fartyg. Senare arbetade
han på en
borstbindar-fabrik och som
järnarbetare, hantlangare
och sliperiarbetare.
Efter att ha gått på
luffen i Norge jobbade
han som elektriker i
Kristinehamn vintern
1917—18, varefter han
i Filipstad var
redaktionssekreterare i
Bergslagernas Nyheter och startade en
stads-budsbyrå. Samtidigt började han skriva
kupletter i antiborgerlig anda. 1920 gick F. på
teaterskola i Stockholm, där han utbildade sig som
uppläsare. Teater och litteratur blevo i
forsättningen F:s förnämsta intressen. F. hade 1920—
22 engagemang hos skilda kringresande
teatersällskap, varvid han utförde enkla roller.
1922-—24 uppehöll sig F. åter mest i Filipstad, där
han hösten 1922 framförde en revy, ”Filipstad
—Himlen via Pålandsvägen”, samt utgav
vishäften och en lokal skämttidn. Från 1924 var
han vanl. på rörlig fot med Stockholm som
huvudkvarter, engagerad för teaterturnéer i
landsorten och Finland och vid enklare teatrar i
Stockholm; sista gången han uppträdde på
scenen var i jan. 1931. Från mitten av 1920-talet
fick F:s poetiska produktion mer och mer en
avgjort litterär karaktär, och 1930 debuterade
han med diktsaml. ”En döddansares visor”, som
fick erkännande av kritiken och uppskattades av
en bred publik. 1933 utgav han ”Barfotabarn”’
1938 ”Goggles”, 1941 ”Tio stycken splitter nya;
visor tryckta i år”, 1943 ”Kanonfotografen”,.
1944 ”Med många kulörta lyktor” och ”Yrkes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
