Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fersen, 6. Axel von (d. y.) - Fersen, 7. Axel von - Ferslew, Jean Christian - Fersman(n), Alexander - Ferstel, Heinrich von - Fertil - Ferula - Fes - Fescenninska verser el. fescennier - Fesch, Joseph - Fess - Fessan - Fessenden, Reginald Aubrey - Festin, Eric - Festina lente - Festival - Festivitet - Festivo el. con festività - Feston, festong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Ferslew—F eston
344
skydda honom. — F. var en fulländad
representant för sin tids förnäma hovstil; han hade dock
ett stolt och högdraget sätt, som ådrog honom
mångas ovilja.
Huvudkällan för kännedomen om F :s biografi
är hans vidlyftiga dagbok för åren 1791—1808
(anteckningarna för tiden 1780—91 förstördes i
samband med flykten 1791). Dagboken är i övers,
och urval utg. av Alma Söderhjelm, som därtill
fogat utförliga kommentarer (”A. v. F :s dagbok,
4 bd, 1925—36). Av betydelse är också F. U.
Wrangels utgåva ”Lettres d’Axel de F. å son
père pendant la guerre de 1’indépendance
d’Amé-rique” (1929). Av den rikliga litteraturen om
F. kunna följ, arbeten nämnas: R. M.
Klinckow-ström, ”Le comte de F. et la cour de France”
(2 bd, 1877—78); Alma Söderhjelm, ”F. et
Marie Antoinette” (1930); T. Nerman,
”Fer-senska mordet. Historiskt reportage” (1933) 5 C.
Kunstler, ”F. et son secret” (1947); É. Dard,
”Un rival de F. — Quintin Craufurd” (s. å.).
7) Axel von F., den föreg :s brorson, greve,
militär och godsägare (1798—1838), ryttmästare
1821, adjutant hos Karl XIV Johan 1822, avsked
som major i armén 1823. Efter slutad aktiv
militärtjänst ägnade F. ett synnerligen stort intresse
åt införandet i Sverige av hästkapplöpningar
efter engelskt mönster. På hans initiativ avhöllos
de första löpningarna på nyanlagda banor i
Stockholm och Hälsingborg 1831—38, och 1835
importerade han de första engelska
fullblodshästarna.
Fe’rslew, Jean Christian, dansk
tid-ningsutgivare (1836—1910). F. utgav en rad tidn.,
Dagstelegrafen (från 1864), Aftenposten (från
1873), Nationaltidende (från 1876) m. fl. Han
förstod att skaffa sina tidn., ”De Ferslewske
blade”, en stark ställning genom att i Danmark
införa många nya presstekniska uppfinningar.
Fersman(n), Alexander, rysk mineralog
(1883—1945). Han blev 1912 prof, i mineralogi
vid högskolan för kvinnor och 1920 vid univ. i
Petersburg, 1921 föreståndare för
vetenskapsakademiens mineralogiska museum där och 1927
v. president för akad. F. var mycket verksam
vid undersökningen av ryska mineral och
mineralförekomster, icke minst av ädelstenar. Han
var även medl. av kommissionen för utforskande
av Rysslands naturliga produktionskrafter. Han
ledde som generalsekr. organiserandet av den
internationella geologkongressen i Moskva 1937.
Fe’rstel, Heinrich, von, frih.,
österrikisk arkitekt (1828—83). Han uppförde på
1850-talet Votivkyrkan i Wien i formsäker, rik och
elegant Rhengotik, muséet för konst och industri
(fullb. 1871) med dess berömda arkadgård,
universitetet (1873 ff-), ett jättekomplex i rik
högrenässans.
Fertil (fr. fertile), fruktsam, bördig, säges
om en växt, som bär frukter, frön, sporer el.
andra fortplantningskroppar.
Fe’rula, släkte av fam. flockväxter, med
omkr. 60 arter, högvuxna (ända till 5 m höga),
två—fleråriga örter, i
Medelhavsländerna—Centralasien. Blommorna äro gula el. grönaktiga,
vanl. enkönade. Stjälk och rot äro rika på
mjölksaft, som i luften stelnar till egendomligt
luktande ”gummiharts”. Sådana ha förr haft stor
medicinsk användning; jfr Dyvelsträck och
Gal-banum.
Fes, huvudbonad och stad, se Fez.
Fescenninska verser el. f e s c e n n i e r, de
improviserade skämtsamma och grovkorniga
sånger, varmed vid bröllopsfester hos forntidens
romare brudgummen trakterades; även
växelsånger, i vilka lantmännen vid vinskörden
okvä-dade varandra.
Fesch, J o s e p h, fransk prelat (1763—1839),
f. på Korsika och halvbror till Napoleons mor.
Han var vid franska revolutionens utbrott präst
men lämnade det andliga ståndet och blev 1796
krigskommissarie vid Bonapartes armé i Italien.
Efter konkordatet 1801 blev F. åter präst, 1802
ärkebiskop i Lyon, 1803 kardinal och franskt
sändebud i Rom (till 1806) samt 1804
Frankrikes storallmoseutdelare, greve och senator.
Senare föll han på grund av sina sympatier för
påven i onåd hos Napoleon. Efter Waterloo
levde han i Rom, sysslande med konst och
vetenskap (han bildade bl. a. en stor tavelsamling).
Fess (fr. fa bémol, eng. f flat), mus., den
med ett b en halvton sänkta tonen f; förväxlas
enharmoniskt med e.
Fessän, landskap i Libyen, se Fezzan.
Fessenden [fe’sndan], Reginald Aubrey,
amerikansk ingenjör (1866—1932), prof, vid
Purdueuniv., Ind., 1892, i Pittsburgh 1893—1900,
från 1910 teknisk chef för National Signalling
Electric Co. F. gjorde många viktiga
uppfinningar, heterodynmottagaren,
högfrekvensgenera-torer m. m., och var bland de första, som
sysslade med radiopejling och radiotelefoni.
Festin, Eric Emanuel, museiman,
lokalhisto-risk författare (1878—1945), fil. kand, i Uppsala
1912, från s. å. verksam i hembygdsarbetet i
Jämtland och Härjedalen som sekr. och intendent
i dess centralorganisationer samt som red. för
och flitig bidragsgivare till Jämtlands läns
fornminnesförenings tidskr. 1912—22, Jämten 1913
—22 och Heimbygdas tidskr. sedan 1923. 1917
blev F. länsarkivarie. Bland hans många viktiga
insatser på hembygds- och fornminnesvårdens
områden märkas framför allt skapandet av
fri-luftsmuséet i Östersund, fornbyn Jamtli, och av
länsmuséet i Östersund samt talrika
kyrkorestaureringar, framför allt av Ovikens gamla kyrka.
F. tog 1922 initiativ till bäverns återinplantering
i Sverige.
Festina le’nte, lat., skynda långsamt!
Festiva’l, ital. [eng. utt. fe’stival], fest,
högtid, årsfest; (periodiskt återkommande, stor)
musikfest o. dyl., festspel.
Festivitèt (lat. festivitas), festlighet, festlig
prägel.
Festi’vo el. con fes ti vitå, it, mus.,
festligt, högtidligt.
Feston [-å’jj], festo’ng (av fr. feston),
band el. slinga av lövverk, blommor och frukter;
konstnärlig efterbildning av dylika band medelst
målning el. relief. Under antiken, renässansen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
