- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
349-350

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fettfågeln, guacharo - Fettgrevar - Fetthjärta - Fetthärdning el. hydrering av fetter - Fettinfiltration - Fettisdag - Fettistel - Fettkörtlar - Fettlever - Fettmottet - Fettsot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

Fettgrevar—Fettsot

350

dels runt inälvorna. De unga fåglarnas fett
till-varatages av indianerna.

Fettgrevar, den fasta återstoden efter fetts
utsmältning ur fettvävnad (skirning), bestående
av fettdränkt bindväv; nyttjas till beredning av
foder för fjäderfä.

Fetthjärta, namn på två sinsemellan
olikartade tillstånd hos hjärtat, i)
Fettdegene-r a t i o n av hj ärtat, varmed menas uppträdande
av fett i dess muskeltrådar, beroende på en
sjuklig förändring i muskulaturen, som kan vara
orsakad av allehanda allmänna rubbningar i
kroppen, ss. elakartad blodbrist, akuta och
kroniska infektionssjukdomar, Basedowska sjukan,
förgiftningar m. m. Förfettningen är icke det
väsentliga i muskeltrådarnas förändring utan
endast ett av de lättast påvisbara tecknen på ett
sjukligt tillstånd i dessa. — 2)
Fettinfiltra-t i o n el. fettinlagring mellan muskeltrådarna,
vilken förekommer hos feta personer som ett
delsymtom av den allmänna fetman. Visserligen
lida många personer med dylika hjärtan av
hj ärtsvaghet och åtföljande
cirkulationsrubbningar, men detta kan lika väl tillskrivas den
abnormt ökade kroppsmassan och därav beroende
sekundära rubbningar.

Fetthärdning el. hydrering av
fette r, ett förfarande, varigenom billiga feta
oljor omvandlas till fasta fetter. Detta sker
genom att man leder vätgas genom den feta
oljan vid 100—1600 i närvaro av finfördelad
nickel eller nickeloxid, vilka tjänstgöra som
katalysatorer. Hydreringen kan regleras, så att
de omättade fettsyrorna delvis eller helt mättas,
varigenom produkter alstras, vilkas konsistens
växlar mellan halvflytande, isterartad, till fast,
talgliknande. Feta oljor med obehaglig eller
utpräglad lukt, ss. tran och linolja, giva fullt
luktfria härdade fetter, så att de t. o. m. kunna
användas som matfetter. De finaste härdade
fet-terna användas därför i stor skala i
margarinindustrien, sådana av lägre kvalitet i tvål- och
stearinindustrierna.

Fettinfiltration, se Fetthjärta.

Fettisdag, se Fastlagen.

Fettistel, se Sonchus.

Fettkörtlar, se Talgkörtlar.

Fettlever, den lever, som innehåller fett i
abnorm mängd. Levern innehåller redan
normalt fettt, ty detta organ är en av kroppens
depåer, i vilka sparad näring upplagras i form
av fett. F. förekommer följaktligen vid allmän
fetma. Å andra sidan uppträder f. stundom
även, då levercellerna äro på ett el. annat sätt
sjukligt förändrade, ss. vid blodbrist, långt
framskriden lungsot o. s. v. F. är således ingen
självständig sjukdom utan en del av flera
sinsemellan mycket olikartade sjukliga tillstånd.

Fettmottet (Aglo’ssa pinguinälis), en till
mottfjärilarnas fam. hörande fjäril, vars brunå,
glänsande larv ibland anträffas i visthus,
magasin, hönshus o. dyl., där den livnär sig av
allehanda avfall. Framvingarna äro grågula,
oregelbundet brunskuggade med två ljusa, vid

Fettsot.

framkanten svarta tvärlinjer. Vingbredd 28—37
mm.

Fettsot, adipositas, obesitas, sjukligt tillstånd,
som utmärkes av för stark fettanhopning i
kroppen. Kroppens fettförråd bildas och underhålles
av näringen. Födans fettarter kunna dels direkt
avlagras, dels genom sin förbränning spara andra
fettbildande näringsämnen. Som sådana spela
särskilt kolhydraterna en viktig roll, medan
äggviteämnena först vid ymnig tillförsel i en rikt
tillmätt kost i detta avseende ha någon
betydelse.

F. kan bero på inre el. yttre orsaker
(endo-gen och exogen f.). Den endogena f.
beror på rubbningar av kroppens inre sekretoriska
körtlar. Den uppträder i samband med
bristande funktion hos sköldkörteln (myxödem) el.
hypofysen el. vid primära utvecklingsrubbningar
av könskörtlarna och brukar vara förenad med
hämning av kroppens förbränningsprocesser.
Vanligast beror f. emellertid på exogena
orsaker (övergödning, storätning som social ovana).
Personer med exogen f. ha en fullt normal
ämnesomsättning. Somliga människor ha anlag
att bli feta, under det att andra aldrig avsevärt
kunna öka sin kroppsvikt, hur mycket de än äta.
De senare förbränna sitt intagna födoöverskott
(ökad totalämnesomsättning) i st. f. att avlagra
det som fettdepåer i kroppen. Muskelarbete
såväl som ökat födointagande självt ökar
ämnesomsättningen. Samma effekt ha sinnesrörelser
(sorger) och psykiska ansträngningar. Individer
med anlag för fetma anses reagera mindre
intensivt på sådana ämnesomsättningsstegrande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free