Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feyder, Jacques - Fez el. fes (mössa) - Fez, Fes (stad) - Fezzan, Fessan - ff. - FFA - FFI - F-hål - Fiaker - Fial - Fianna Fail - Fiasko - Fiat - Fiat (industriföretag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Fez—Fiat
358
filmregissör (1888—1948).
Verksam som filmregissör i
Paris, iscensatte F. från 1914
en rad betydande filmer, bl. a.
”Jeremias Crainquebille”,
”Thérèse Raquin” och
”Atlantis”. Han fick kontrakt
i Hollywood, var Greta
Gar-bos regissör i ”Kyssen” och
”Anna Christie” samt
gjorde franska och tyska
versioner av amerikanska filmer,
de förstnämnda med
Fran-qoise Rosay — hans hustru
— i huvudroller. F.
återvände emellertid till Europa
och uppsatte i Paris
”Spelet om kärleken och ödet”,
”Hertigen önskar
nattkvarter”, ”Nordlandets lag”
(exteriör filmad i Lappland), ”En
kvinna försvann” (inspelad
under F:s landsflykt i Schweiz) och
”Hotellvärdinnan”. F. var en av fransk films banbrytande
män, och hans filmer, framför allt hans senaste,
ha blivit stora internationella succéer.
Fez el. fes, en i orienten, Nordafrika samt
delar av Balkanhalvön bruklig rund mössa utan
skärm, vanl. av rött ylletyg, upptill ofta försedd
med en tofs. Den är uppkallad efter staden Fez.
Bärandet av f. förbjöds 1925 i Turkiet. Bild
se sp. 237.
Fez, Fe s, arab. Fäs, stad i Marocko, en av
dess huvudstäder, vid Sebous biflod Fez; 221,000
inv., därav c:a 17,000 européer. F. är byggt
uppför dalsluttningen bland yppiga trädgårdar,
olivlundar och vingårdar. Det omges av murar.
Vattentillgången är så riklig, att den kan lämna
kraft till stadens elektriska belysning, till
kvarnar och till garverier i den lägst liggande
stadsdelen. Industrien inskränker sig i övrigt till
hemslöjd (arbeten i mosaik, läder, trä, koppar
och av silke) samt oljefabriker. Handeln är
livlig. Järnvägsförbindelse har F. över Rabat med
Marockos atlantiska kust och åt ö. med Oudjda.
F., Marockos heliga stad, har ett sedan gamla
tider grundat rykte som ett lärdomens hemvist.
Det muhammedanska universitetet, el-Qarawijin,
anslutet till Mulei Idris’ moské, grundades 859.
F., grundades 808 av Idris II och gjordes till
huvudstad i marockanska riket. F. uppges på
1200-talet ha haft 400,000 inv. och nära 800
moskéer och bönehus. Efter 1550-talet, då
residenset flyttades till Marocko, gick staden tillbaka.
Fezzän, F e s s ä n, landskap i v. Libyen. F.
är till stor del en ökenplatå; i de djupa wadierna
bördiga oaser med dadelpalmsodling. Huvudstad:
Mursuk (c:a 7,000 inv.).
ff., förk. av olika bet.: mus. = fortissimo;
bibliogr. — och (flera) följande (år, sidor,
paragrafer el. dyl.).
FFA, förk. för Flygtekniska försöksanstalten.
FFI, förk. för Forces franqaises de 1’intérieur.
F-hål, mus., se Ljudhål.
Fia’ker (fr. fiacre), åkardroska.
Flygbild över Fez.
Fial, ett vanl. fyrsidigt, spetsigt miniatyrtorn,
som förekommer som krön på strävpelare,
gavlar ovan dörr- och fönsteröppningar etc.,
företrädesvis i gotisk arkitektur.
Fia’nna Fail, politiskt parti i Irländska
republiken (se d. o.).
Fia’sko (it. fia’sco, ett slags flaska med lång
hals), fullständigt misslyckande (urspr. om
skådespel och skådespelare men numera om varje
slag av misslyckat offentligt uppträdande);
göra f., totalt misslyckas.
Fiat, lat., det må ske, varde. — F. j u s t
i’-t i a, pe’reat mu’ndus!, rättvisan må ha sin
gång, även om världen därvid skulle förgås
(uppges ha varit kejsar Ferdinand I:s valspråk). —
F. 1u x!, varde
ljus! — F.
vo-1 u’n t a s tu’a!,
ske din vilja!
Fi’at, Italiens
största
industriföretag för
tillverkning av
förbränningsmotorer och
automobiler.
Namnet är härlett av
initialerna till
företagets ursprungliga
namn, Fabbrica
/taliana
yfutomo-bili Torino.
Företaget grundades
1899 av en grupp
affärsmän i Turin.
Den första
verkstaden var belägen i
Corso Dan te,
Turin, och sysselsatte
50 arb. Efter
successiva utvidgningar fogades strax
efter 1 :a
världskriget ett modernt
Fialer på katedralen i Reims.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
