Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filip VIII (hertig av Orléans) - Filip den ädelmodige (lantgreve av Hessen) - Filip II (konung av Makedonien) - Filip III Arrhidaios (konung av Makedonien) - Filip V (konung av Makedonien) - Filip Simonsson (konung av Norge) - Filip (hertigar av Orléans) - Filip I (konung av Spanien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Filip
386
8) ”Filip VIII”, den föreg:s son, hertig av
Orléans (1869—1926), tronpretendent från 1894.
Hessen. Filip den ädelmodige,
lantgreve (1504—67). Han övertog regeringen 1518,
införde reformationen i Hessen 1526 och
grundade 1527 i Marburg det första evangeliska
universitetet. Som en av ledarna för det 1530—31
bildade Schmalkaldiska förbundet blev F. snart
reformationens främste vapendragare och politiker.
Efter protestanternas
nederlag vid Mühlberg
1547 ville han
underhandla med kej sar
Karl V men blev
förrädiskt tillfångatagen
och frigavs först 1552.
F: s med teologerna
Butzers, Luthers och
Melanchthons
medgivande ingångna
dubbeläktenskap 1540
väckte allmän
förargelse, till men både
för F. själv och
protestantismen. F. var
en bildad och upplyst man med stort inflytande
i Tyskland; hans partitagande för
reformationen synes ha bottnat i religiösa och
oegennyttiga motiv.
Makedonien. 1) Filip (grek. Fi’lippos, lat.
PhiWppus) II, konung (383—336 f. Kr.), son till
Amyntas II. I sin ungdom vistades han som
gisslan tre år i Tebe, där han förvärvade
kännedom om grekiska förhållanden. Efter att ha
besegrat tronpretendenter samt grannfolken i n.,
paionier och illyrier, grep sig F. an med den
för Makedoniens politik naturliga uppgiften att
vinna tillträde till havet samt erövra Tessalien
i s. och Trakien i ö. Han intog Amfipolis vid
Strymon 357, Pydna och Potidaia 356 samt kom
då i krig med Aten, vars bundsförvanter
kuststäderna voro. Ett segerrikt krig med trakiska
furstar ledde till grundläggandet av staden
Fi-lippoi och besittningen av de rika guldbergverken
i berget Pangaion, som därefter utgjorde F :s
förnämsta inkomstkälla. I Grekland hade det s. k.
andra heliga kriget utbrutit, i vilket tessaler och
beoter voro fokernas motståndare. Men då de
förra voro splittrade inbördes, kallade ett av
partierna F. till hjälp. Han begagnade sig därav för
att besätta Tessalien, ryckte därefter mot
Trakien och utsträckte sitt inflytande till Propontis
(Marmarasjön). Vidare förstörde han den med
Aten förbundna staden Olynthos på Chalkidike.
Det utmattade Aten slöt 346 fred, varvid F :s
erövringar erkändes och fokerna lämnades åt
sitt öde. De kapitulerade och utstöttes ur
amfik-tyonien; i stället upptogs F.
De följ, åren utmärkas av F :s stigande makt
och en tilltagande spänning med Aten. F.
underlade sig Trakien 342 och angrep slutligen 340
Atens bundsförvanter Perinthos och Bysantion,
varpå Aten förklarade krig. 339 förklarade
am-fiktyonerna det tredje heliga kriget mot
lok-rerna och överlämnade befälet åt F. Då han
ryckte in i Grekland och besatte gräns fästningen
Elateia i Fokis, slöt sig Tebe till Aten. Genom
segern vid Chaironeia 338 vann F. ledningen i
Grekland. Aten fick en billig fred. Förhållandena
ordnades på en kongress i Korint. Endast Sparta
uteblev. Ett allmängrekiskt förbund bildades, vars
råd sammanträdde i Korint; mellan förbundet och
Makedonien slöts anfalls- och försvarsförbund
med spetsen riktad mot Persien; överbefälet
uppdrogs åt F. 337 lät F. förbundet besluta kriget
mot Persien och sände 336 en här på 10,000 man
till Mindre Asien. Men s. å. blev han mördad i
Aigai vid sin dotters bröllop.
F. är en av de historiska gestalter, som
blivit mest nedsvärtade. Orsaken är Demosthenes’
patriotiska och politiska agitation; uppskattningen
av F. kunde länge ej frigöra sig från inflytandet
av den store talaren. F. är en av världshistoriens
största härskare. Den makedoniska stormakten är
hans verk, icke blott territoriellt utan även i
militär och inre organisation, och likaså
grekernas enande till uppgörelsen med Persien.
2) Filip III Arrhidaios, konung,
halvbror till Alexander den store, utropades efter
dennes död (323 f. Kr.) av hären till konung
jämte Alexander den stores son med Roxane,
Alexander. Sjuklig och svag var F. konung
endast till namnet, men hans energiska gemål
Eurydike försökte göra sig gällande genom
samarbete med Kassander. Båda mördades 317 f. Kr.
på anstiftan av Olympias, Alexander den stores
moder.
3) Filip V, konung (238—179 f. Kr.), son
till Demetrios II. Han besteg tronen 221. F.
slöt 215 förbund med Hannibal, som han dock
icke understödde synnerligen verksamt. Fred
med Rom ingicks 205. Då F. förband sig med
Antiochos III av Syrien för att överfalla
Egypten, förklarade Rom krig mot honom 200,
omedelbart efter segern över Kartago. F. led 197
f. Kr. det förkrossande nederlaget vid
Kynoske-falai och måste avstå sina besittningar i Grekland,
utlämna sin flotta, betala krigsskadestånd och
ställa gisslan. Han behandlades allt framgent av
romarna med misstänksamhet och hårdhet men
arbetade med kraft och framgång på att stärka
sitt rike.
Norge. Filip Simonsson, konung (d.
1217), var på mödernet av kunglig ätt, blev 1204
av baglerna hyllad som jarl samt 1207 som konung.
Vid 1208 års försoning mellan bagler och
birke-beinar avstod F. från kungavärdigheten men
erhöll i stället stora förläningar. Det äldsta
bevarade norska kungabrevet är utfärdat av F.
Orléans. Filip, hertigar av Orléans (se d. o.).
Spanien. 1) Filip (sp. Felipé) I, konung
(1478—1506). Han var son till kejsar Maximilian
I och Maria av Burgund och ärvde 1482 efter
sin moder de burgundiska länderna. 1496
förmälde sig F. med Ferdinand VII :s och Isabellas
dotter Johanna och antog efter Isabellas död
(1504) titeln konung av Kastilien. 1506 kom F.
till Spanien och erkändes som konung men
avled s. å. Han var fader till kejsarna Karl V och
Ferdinand I.
NF VII — 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
