- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
387-388

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filip II (konung av Spanien) - Filip III (konung av Spanien) - Filip IV (konung av Spanien) - Filip V (konung av Spanien) - Filip (hertig av Edinburgh) - Filip av Schwaben (konung av Tyska riket) - Filipendula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

387

Filipendula

388

2) Filip II, konung (1527—98), sonson till
föreg. och son till kejsar Karl V. Han fick en
omsorgsfull uppfostran i spansk-katolsk anda.
1543 förmäldes F. med sin kusin Maria av
Portugal, som dog redan 1545. Om deras son se
Carlos. Efter att en tid ha varit regent i
Spanien under faderns frånvaro kallades F. 1548 till
Nederländerna men lyckades icke göra sig
omtyckt där; genom sin stela spanska grandezza
stötte han även bort
de tyska kurfurstarna
och miste därigenom
sina utsikter för det
stundande kej sarvalet.
1555 överlät Karl V
till F. Nederländerna
och sina italienska
besittningar samt
följande år Spanien med
dess ofantliga kolonier.
1554 hade F. ingått
äktenskap med
drottning Maria av
England, som avled 1558.
I början av sin

regering förde F. framgångsrika krig mot
påven Paul IV och fransmännen; efter freden
i Cateau-Cambrésis (1559) förmälde han sig
med Elisabet av Valois. Som herre över
kristenhetens största monarki — han blev 1580 genom
arvsanspråk och maktmedel herre över
Portugal — blev F. den katolska trons och
motrefor-mationens främste försvarare. Hans halvbroder
Juan d’Austria vann med hjälp av italienska
flottor mot turkarna den lysande segern vid Lepanto
1571. Inkvisitionen utrotade kätteriet bland
spanjorerna, vände sig mot moriskerna i s. Spanien
och vann även insteg i Nederländerna. F. sökte
av sina många länder göra en starkt
centraliserad, oinskränkt spansk monarki. Han kränkte
Nederländernas fri- och rättigheter, vilket, då
skarpa religionsmotsättningar ytterligare
tillkom-mo, medförde långvariga krig, som omsider ledde
till att de protestantiska av dessa provinser
frigjorde sig. Spänningen mellan F. och det
protestantiska England föranledde utsändandet av den
”oövervinneliga armadan” (1588). Dess
undergång kostade Pyreneiska halvön dess övervälde
till sjöss. Holländarna togo Portugals
besittningar i Ostindien, engelsmännen härjade Spaniens
kuster och kolonierna.

Religiös ända till fanatism, offrade F. sitt liv
och sitt rikes skatter till katolicismens försvar
och underblåste i främmande länder den katolska
propagandan. Till karaktären sluten och kylig,
blev han alltmera misstänksam mot andra och
ledde själv sitt stora välde utan att hans få
manliga el. kvinnliga gunstlingar fingo inflytande
över statsangelägenhterna. Han var ytterligt
arbetsam och ville själv sätta sig in i alla frågor
men fördröjde därigenom ärendenas gång. I sin
uppfattning av statsfinanser och skatter var han
icke före sin tid; Spaniens näringar kunde icke
tillgodogöra sig koloniernas rika tillgångar, och
de dyrbara krigen mot Nederländerna och
Eng

land ruinerade landet. F. byggde klostret och
slottet Escorial och levde själv där som en asket,
allt under det att han gav en mängd konstnärer
arbete. Under hans regering koloniserades
Filippinerna och Florida. I sitt fjärde äktenskap, med
Anna av Österrike, hade F. sonen Filip (III),
se nedan. — Litt.: W. H. Prescott, ”History of
the reign of Philipp II, king of Spain” (3 bd,
1859); C. Bratli, ”F. den anden af Spanien”
(1909); L. Pfandl, ”Philipp II” (1938).

3) Filip III, den föreg :s son, konung (1578
—1621) ; besteg tronen 1598. Viljelös och bigott,
lämnade F. makten till hertigen av Lerma och
efter dennes fall 1618 till hans son hertigen av
Uceda. Fördrivandet av moriskerna under F :s
regering förvärrade i hög grad Spaniens
ekonomiska läge. F. var g. m. kejsar Ferdinand II :s
syster Margareta. Av F :s båda döttrar blev
Anna g. m. Ludvig XIII av Frankrike och Maria
g. m. kejsar Ferdinand III.

4) Filip IV, den föreg:s son, konung (1605
—65); efterträdde 1621 sin fader, F. III. Han
beskyddade konst och litteratur men lämnade
styrelsen till Olivarez och andra gunstlingar.
Pyreneiska freden 1659 tydliggjorde för världen
Spaniens förfall. F :s dotter Maria Teresia blev
g. m. Ludvig XIV av Frankrike, hennes
halvsyster Margareta Teresia med kejsar Leopold L

5) Filip V, konung (1683—1746). Han var
sonson till Ludvig XIV av Frankrike och son
till ”le grand dauphin”, Ludvig; som fransk
prins bar han titeln hertig av Anjou. Av Karl II,
den siste av huset Habsburg i Spanien, insattes
F. till arvinge av spanska monarkien. Då Karl
dött 1700, vållade F :s trontillträde 1701 spanska
tronföljdskriget, som ledde till freden i Utrecht
1713 och spanska väldets delning. F. var
medelmåttigt begåvad, viljesvag, människoskygg och
nyckfull. Hans melankoli gränsade till
sinnessjukdom. Han behärskades helt dels av sina
gemåler, Marie-Louise av Savojen (d. 1714) och
Elisabet Farnese, dels av prinsessan Orsini samt
Elisabets gunstlingar Alberoni och Ripperda. F.
abdikerade 1724 till förmån för sin son Ludvig
men återtog regeringen efter dennes död s. å.

Storbritannien. Filip, hertig av Edinburgh,
se Mountbatten.

Tyska riket. Filip av Schwaben, konung
(d. 1208), yngste son till Fredrik I Barbarossa.
Han blev 1196 hertig av Schwaben. Efter sin
bror Henrik VI :s död valdes han 1198 av
ghi-bellinerna till tysk konung medan welferna
ut-sågo Otto (IV). De två pretendenterna förde
ett tioårigt krig, som 1201—04 var
framgångsrikt för Otto men därefter syntes bringa F.
seger. Då mördades han av pfalzgreven Otto av
Wittelsbach, som han vägrat sin dotters hand.

Filipe’ndula, växtsläkte av fam. Rosaceae,
med örtstam, parbladiga blad och nötlika
småfrukter. I Sverige finnas 2 arter, båda fleråriga.
F. ulmaria (Spiraea ulmaria), älggräs, som
blir ända till meterhög och har få (vanl. 4 par),
breda, på undersidan oftast vitludna småblad och
vita, starkt doftande blommor; växer på
sjöstränder, kärrängar o. s. v. över hela landet. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free