Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filipstad - Filipstads bergslag, Värmlandsberg - Filipstads bergslags kanal - Filistéer - Filister - Filius - Filklove - Fille de France - Filler - Fillér - Fillmore, Millard - Film (socken) - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399 Filipstads bergslag—Film 400
samt Storbrohyttans gamla masugn, numera
bevarad som industriminnesmärke. F. är säte för
häradsskrivaren i östersysslets fögderi,
folkskoleinspektören i Värmlands ö. inspektionsområde
och distriktslantmätare samt är tingsställe för
Fär-nebo härad inom Östersysslets domsaga, vars
kansli dock, trots att F. är lagt under landsrätt,
är beläget i Kristinehamn. — Taxeringsvärdet
å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var
1950 796,900 kr och å annan dyl. fastighet
30,010,900 kr, varav 5,844,700 för svenska
aktiebolag; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s. å. för svenska
aktiebolag till 403,920 kr och för andra
skattskyldiga till 17,106,730 kr. — F. ingår i Filipstads
och Färnebo pastorat i Nyeds kontrakt,
Karlstads stift. — Litt.: G. G. Kallstenius, ”F. 1611
—1911” (1911).
Filipstads bergslag, förr Värmlandsberg,
järnbergslagen i ö. Värmland kring Filipstad.
Hyttbyarna vid Persberg och Nordmark utgöra
den första bosättningen i ö. Värmlands
skogstrakter. Redovisas i jordeboken 1540.
Järnmalmsbrytningen pågår alltjämt. På 1700-talet funnos
omkr. 40 hyttor. Numera är endast en i gång,
näml. Nykroppa. Den mesta malmen nedsmältes
i de elektriska ugnarna vid Hagfors. Av de
gamla kronobruken existera ännu Nykroppa
(hytta, martinverk, valsverk) och Storfors
(rörverk, valsverk m. m.), båda tillhörande
Uddeholms ab. Lesjöfors bruk tillverkar linor,
fjädrar, stålmanufaktur o. d. I stor utsträckning har
järnhanteringen efterträtts av trävarurörelse.
Trakten är rik på kulturminnen: Rämen med
bruksherrgårdens Tegnér-rum, Liljendal med
gamla bruksbyggnader, Lesjöfors, där G.
Ekman 1830 byggde Sveriges första
lancashire-smedja, Långbanshyttan med Nils och John
Ericssons barndomshem, gamla masugnar vid
Storbrohyttan, Saxån, Gammalkroppa m. fl.
platser. — Litt.: J. Furuskog, ”De värmländska
järnbruksbygderna” (1924).
Filipstads bergslags kanal, även Filipstad—
Sjöändans kanal, kanal i ö. Värmland från sjön
Daglösen (128 m ö. h.) över sjöarna Aspen,
St. Lungen, öjevättern till Bergsjön i s. (112
m ö. h.); slussar vid Asphyttan och Bj urbäcken.
Byggd 1853—57 som segelled från Filipstad till
lastningsplatsen Sjöändan vid Bergsjön; avlystes
som allmän farled 1936.
Filistéer (hebr. pelisti, plur. pelistim), en
folkstam, som sedan 1100-talet f. Kr. bebodde
sydvästkusten av Palestina upp till trakten av
Kar-mel och således trängt in i landet något senare
än israeliterna. De ha närmast kommit från
Mindre Asien och öarna i Egeiska havet. De
voro icke av semitisk härkomst (möjl.
indoeuro-peisk) men ha i Palestina tydligen fullständigt
semitiserats; omskärelsen antogs dock éj. Bland
deras gudar märkas Baal-zebub och Dagon. De
bildade ett statsförbund under fem furstar med
var sitt område, representerat av någon bland
städerna Gasa, Askalon, Ekron, Asdod och Gat.
— Först mot slutet av domartiden började f. bli
farliga för Israels rike, och de förtryckte det,
ända tills David tuktade dem, så att de ej vidare
utgjorde någon fara. På Salomos tid synas de
ha stått i beroende av Egypten. Då assyrer,
ba-bylonier, perser och greker underlade sig
Palestina, fingo f. vanl. dela lott med israeliterna.
— Från Filistéen, f:s land, härrör namnet
Palestina.
Fili’ster (ty. Philister, filisté), i ty.
studentspråk alla icke-studenter; kälkborgare, bracka,
trångbröstad person. — F i 1 i s t r ö s,
kälk-borgerlig.
Filius, lat., son.
Filklove, litet skruvstycke, som kan hållas i
handen, avsett för fasthållning av ett mindre
föremål, som skall filas, borras el. dyl.
Fille de France [fij da frä’s], ”Frankrikes
dotter”, beteckning för de forna franska
konungarnas legitima döttrar.
Filler, finmalet stenmaterial (kalksten, skiffer,
diabas el. dyl.), använt bl. a. för att öka täthet
och stabilitet hos asfaltbeläggningar och för att
öka tätheten hos cementbetong.
Fillér [fi’lèr], mynt i Ungern, efter 1892 =
V100 Krone, efter 1925 = V100 pengö. 1946
infördes en ny myntenhet, forint, varav f. är V100.
Fillmore [fiJmå], Millard, amerikansk
president (1800—74). Han blev 1823 advokat i staten
New York, invaldes 1828 i sin hemstats
lagstiftande församling och blev där en av whigs’
ledare. F. var 1833—35 och 1837—43 led. av
kongressens representanthus, valdes 1848 till
U.S.A:s vicepresident och efterträdde 1850, då
presidenten Z. Taylor plötsligt avled, denne som
president. Som sådan var han för svag att kunna
behärska den kritiska situation, som konflikten i
slavfrågan mellan nord- och sydstater
framkallat. Han blev dock vid presidentvalet 1852
whig-partiets kandidat men föll igenom. Vid
presidentvalet 1856 var F. kandidat för
knownothingpar-tiet och led då nederlag till följd av vacklande
hållning i slavfrågan.
Film, socken i n. Uppland, Olands härad,
Uppsala län, intill gränsen av Stockholms län;
124,80 km2, 2,688 inv. (1951). Är till större delen
jämna moss-, ängs- och skogsmarker. I s. smärre
sjöar (Filmsjön, Gruvsjön), källsjöar till
Fyrisån. 1,564 har åker. Inom F. Österby bruk och
en del av gruvsamhället Dannemora;
Danne-mora gruvor ligga i s. F. Kyrkan av gråsten och
tegel är från 1400-talets slut. F. bildar med
Dannemora ett pastorat i Ärkestiftet, Örbyhus
kontrakt; tillhör storkommunen Dannemora.
Film, eng., hinna, tunn hud, skinn. — 1)
Fotografiskt negativ- och positivmaterial med det
ljuskänsliga skiktet gjutet på böjligt och
genomskinligt underlag. F. ,har numera undanträngt
de tyngre och bräckliga fotografiska
glasplåtarna på de flesta områden inom
fotogra-fien. Man skilj er på den brandfarliga n i t r a
t-filmen, som förbrinner explosionsartat under
utveckling av giftiga gaser, bl. a. cyanväte, och
den något dyrare ”brandfria” acetatfilmen,
som visserligen ej är helt brandfri men endast
smälter ned el. förbrinner mycket långsamt och
ej utvecklar giftiga gaser under förbränningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
