- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
403-404

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Film - Filmaskin - Filmateljé, filmstudio - Filmcensur, biografcensur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

403

Filmaskin—Filmcensur

404

ningen i Sverige skedde 1896 på
industriutställningen i Malmö. Mycket snart blev f. populär,
och en snabbt växande filmindustri såg dagen.
I och med att filminspelningarna började göras
inomhus i ateljéer, ökades kraven på
inspelningsapparaturen. Alltmera fulländade kameror
konstruerades, och belysningstekniken
utvecklades. Talfilmens (ljudfilmens) födelse
stimulerade f :s teknik. Första tiden av denna epok
spelades ljudet in på stora grammofonskivor
(vi-taphone), vilka synkroniserades till f. Det dröjde
dock icke länge, förrän det första fotograferade
ljudbandet kom till. Ljudet fotograferas i en
speciell kamera (ljudkamera) med kontinuerligt
löpande filmband. Ljudfilmens teknik är nära
besläktad med radiotekniken. På gr. av
ljudfilmens tillkomst undergick hela ateljétekniken en
revolutionerande omvandling. Kamerorna måste
byggas in för att undvika störande ljud, och
akustiska förbättringar utfördes på ateljéerna.
Nästa steg i utvecklingen blev färgfilmen.
Redan 1917 framställde Technicolor i U.S.A. den
första färgfilmen, men det dröjde ända fram
till 1932, innan samma firma kunde visa fram
ett system, som fyllde alla anspråk. Andra
färg-filmssystem ha kommit till, av vilka Agfacolor
och Kodachrome, det senare för smalfilm, blivit
mest uppmärksammade. — Filmlaboratoriet
handhar f :s framkallning och kopiering. Där
avslutas -och klippas de olika bilder (scener), som
skola ingå i en f. Den optiska kopieringsbänken
gör det möjligt att utföra förändringar av de
bilder, som upptagits. Dubbelkopiering,
inkopiering av annan bild, förstoring och
förminskning samt s. k. ”trick” utföras i denna maskin.
I laboratoriet ”mixas” också ljud, d. v. s. två
el. flera ljudband blandas. — Speciella
filmkameror finnas, som kunna uppta bilder av
mycket snabba rörelser (ultrarapid), och
mikrokameror för vetenskaplig fotografering.

En modern filminspelning går i stora
drag till på följ. sätt. Manuskriptförf. skriver
först ett kort utkast (synopsis) till den blivande
f. Detta granskas av filmproducenten. Efter
anvisning beträffande roller och miljö skriver
manuskriptförf. ett scenario, som innefattar såväl
miljöbeskrivning som dialoger. Filmarkitekten
utarbetar skisser för f :s miljöer, och
modetecknaren ritar förslag till dräkter. Filmproducenten
avgör sedan, med ledning av detta material,
■om f. skall spelas in, och engagerar regissör,
fotograf och skådespelare. Arkitekten ritar
erforderliga uppställningar (miljöer), och ateljéns
tekniska personal bygger och möblerar dessa.
Regissören är ansvarig för f :s konstnärliga
utformning och handhar instruktionen av
skådespelarna. Filmfotografen bestämmer kamerans
rörelser och belyser sceneriet. Ljudingenjören
bestämmer mikrofonens placering och avlyssnar
den akustiska effekten. Sminkning och ”make up”
skötas av perukmakaren, som är ansvarig för
skådespelarnas frisyrer, skägg och masker.
Scriptgirl kallas den, som kontrollerar, att alla
detaljer äro riktiga från en scen till en annan.
Inspicienten har hand om statister och kallar

skådespelare till filmning (tagning).
Rekvisitören skaffar rekvisita, och dekoratören svarar
för gardiner och liknande arrangemang. Passare
kallas den personal, som sköter omflyttning av
dekorationer och möbler. När inspelningen
avslutas, får filmklipparen sammanfoga de olika
bilderna, varefter kompositören utför det
musikaliska underlaget. På laboratoriets trickavd.
utföras texter, visioner, ”sweep” m. m. Slutl. skall
f:s ljud ”mixas”, d. v. s. de olika ljudbanden,
tal, musik, effekter o. s. v., blandas och spelas
över till ett slutgiltigt ljudband, som används vid
kopiering av den färdiga f.

Utom underhållningsfilm framställes också f.
för forsknings- och undervisningsändamål.

Filmaskin, mindre maskin för utfilning av
kanter på arbetsstycken av metall. Består av en
anordning för verktygets försättande i upp- och
nedgående rörelse, arbetsbordet samt verktyget.
Detta, som har formen av en fil, befinner sig
i vertikal ställning, uppstickande ur
arbetsbordet.

Filmateljé, filmstudio, lokal för
inspelning av film, även omfattande utrymmen för
fotografiskt material, laboratorier, filmklippare,
rekvisita, målare, tapetserare, snickare,
garderober, artister, regissör, kontor etc. Flera f. äro
ofta koncentrerade till s. k. ”filmstäder”, bland
vilka de största ligga i Hollywood, Berlin (UFA
vid Neu-Babelsberg), London, Paris, Rom
(Ci-necittå), Prag och Moskva. I Stockholm finnas
flera f., bland vilka de största äro SF:s ateljéer
i Råsunda (Filmstaden), ab. Europa films
ateljéer i Sundbyberg och Sandrewateljéerna (f. d.
Centrum-ateljéerna) invid Sjöhistoriska muséet.

Filmcensur, biografcen. sur,
granskning av film i syfte att avgöra, huruvida den
helt el. delvis kan godkännas för offentlig
förevisning. F., som i regel är statlig men i skilda
länder anordnad på olika sätt, tar främst sikte
på att skydda allmänheten, icke minst barnen,
från exploatörer av publikens sämre egenskaper.

Den svenska f., som anses vara den äldsta
statliga, infördes 1911 och utövas av Statens
biografbyrå, först underställd Civildep.,
numera sorterande under Ecklesiastikdep.
Dessförinnan utövades f. av den lokala
polismyndigheten inom varje distrikt. Statens biografbyrå
består av 3 ord. granskningsmän, av vilka en
tilllika är byråns chef, samt av en suppleant för
dessa. Dessutom finnas en extra
gransknings-man och en suppleant för denne, vilka äro
medicinska experter, och erforderlig
expeditions- och maskinistpersonal. Enl. k. f. om
biograf föreställningar av 22/e 1911 med
senare tillkomna ändringar avser granskningen att
förhindra visandet av filmer eller delar av
filmer, när dessa framträda på sådant sätt el. i
sådant sammanhang, att deras ”förevisande skulle
strida mot allmän lag eller goda seder eller
eljest kunna verka förråande, upphetsande eller
till förvillande av rättsbegreppen”. Scener, som
kunna föranleda ingrepp av censuren, äro även
sådana, som kunna anses olämpliga med hänsyn
till rikets förhållande till främmande makt el.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free