Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Filmkonst
410
mer och allvarligt moraliserande filmer fingo
vika för filmer med elegantare och mer
lyxbetonade miljöer, ytliga salongskomedier och
sängkammarfarser trängde ut de konstnärliga
filmerna.
Under åren närmast efter kriget skedde ingen
nämnvärd förändring i U.S.A. Farser, komedier
och äventyrsfilmer dominerade marknaden, och
de romantiska filmerna blevo allt flera. Griffith
gjorde visserligen ännu några bra filmer, men
han distanserades snabbt av andra
framstående filmregissörer, både i U.S.A. och
Europa. Den europeiska filmen hade visserligen i
industriellt hänseende förlorat sin betydelse
under kriget, men den kunde, framför allt i
Tyskland, Ryssland, Frankrike och Sverige, i
stället visa upp en konstnärligare och mera
målmedveten linje. I Frankrike uppstod den s. k.
avantgarderörelsen (René Clair, Jacques Feyder),
i Tyskland expressionismen (Fritz Lang, F. W.
Murnau och E. A. Dupont, alla mer el. mindre
påverkade av Reinhardts iscensättningar på
teatern), i Ryssland den storslaget patetiska
propagandafilmen (Eisenstein, Pudovkin) och i
Sverige den svenska filmens guldålder
(Sjöström, Stiller). Svensk film blev nu
internationellt känd.
Den första ljudfilmen inspelades i U.S.A.
1926. Redan efter tre år hade den helt utträngt
stumfilmen, och denna hastiga utveckling
medförde en radikal omläggning av hela
filmproduktionen och därigenom en svår påfrestning på
filmindustrien. Flera stora kriser uppstodo inom
U.S.A :s filmindustri. Ett stort antal av
stumfilmens skådespelare försvunno, eftersom de
visade sig olämpliga för talfilmen.
Filmregissörerna fingo i ljudfilmen ett instrument, som gav
dem outtömliga möjligheter i konstnärligt
hänseende. U.S.A. var även här föregångslandet.
Ljudfilmen medförde tillkomsten av en ny art
av film, näml, sång- och musikfilmen, där
U.S.A. odlade en speciell revy- och showstil och
tyskarna deh romantiska filmoperetten. Allt
eftersom ljudfilmen tekniskt förbättrades, började
den musikbiografiska filmen sitt segertåg.
Under 1930-talet började Europa, främst företrätt
av Frankrike och England, att hämta in U.S.A :s
försprång. U.S.A. tvangs att i viss mån
ny-orientera sig i en artistiskt mera behärskad
riktning. Vid sidan av rena
underhållningsfil-mer (komedier, äventyrs- och gangsterfilmer)
kommo nu några allvarliga, socialt betonade
filmer med John Ford, King Vidor och Fritz
Lang som främsta regissörer. Inom den eleganta
och kvicka komedien skapade Ernst Lubitsch och
Frank Capra verkligt förstklassiga filmer. En
särställning intogo de tecknade filmerna med
Walt Disney och Max Fleischer som
föregångsmän och främsta företrädare. England, vars
filmproduktion dittills varit famlande och täml.
ointressant, gjorde framgångsrika försök med en
konstnärlig produktion (Alexander Korda, Paul
Czinner, Erich Pommer, Alfred Hitchcock).
Framför allt gjorde dock England en i f :s
historia unik insats på dokumentärfilmens
om
råde (John Grierson, Robert Flaherty, Paul
Rotha, Edgar Anstey, Alberto Cavalcanti och
Basil Wright, skaparen av filmen ”Night mail”).
Frankrike hade med ljudfilmens tillkomst
inriktat sig på en artistisk produktion för
världsmarknaden och lade därmed grunden till sitt
sedan dess oöverträffade rykte i f :s historia
(Julien Duvivier, Marcel Carné, Jean Renoir,
René Clair, Jacques Feyder och Sacha Guitry).
I Tyskland skapades mäktiga, dramatiska
filmkonstverk (G. W. Pabst, Fritz Lang), Elisabeth
Bergner-filmerna (regisserade av hennes make
P. Czinner) samt en mängd komedi- och
operettfilmer, som blevo mycket uppskattade på den
internationella filmmarknaden. Framför allt på
musikfilmens område var Tyskland under
1930-talet det ledande namnet (”På sångens vingar”
m. fl.). När ljudfilmen slog igenom, visade det
sig, att ryssarna icke kunde följa med i
utvecklingen utan distanserades av andra länder.
Dock gjordes enstaka ypperliga filmer (”Peter
den store”, Alexander Nevskij”), där den
bol-sjevikiska propagandan lämnat rum för en mera
nationalistisk sådan. Italien hade under filmens
barndom hört till föregångsländerna, men dess
internationella betydelse försvann snart. Den enda
insats i f:s historia, som Italien gjorde under
1930-talet, var anordnandet av filmolympiaden
(Biennalen) i Venedig. Av andra
filmproduceran-de länder märktes Danmark och Tjeckoslovakien
med en kvalitativt ehuru icke kvantitativt
betydande filmproduktion. I Sverige var
filmproduktionen liksom nästan överallt annorstädes en
företeelse på både gott och ont. Under 1930-talet
var det i stort sett likgiltiga, ehuru välgjorda
filmer av typisk genomsnittskaraktär, som
dominerade, i regel filmkomedier.
2 :a världskriget förorsakade helt naturligt
stort avbräck även i filmproduktionen, och
framför allt U.S.A. fick vidkännas avsevärda
förluster. Propagandafilmer utgjorde en väsentlig
del av produktionen och förekommo i snart
sagt alla former. — Läget efter krigets slut
var dock i stort sett detsamma som efter det 1 :a,
då U.S.A. begagnat sig av det försprång, som
det fått på gr. av att dess filmindustri förblivit
intakt. Men begränsningen i exportmöjligheterna
kvarstod nu. Denna begränsning har emellertid
varit till fördel för den nationella produktionen.
Efter kriget har man också överallt ökat
produktionen av ambitiös, konstnärlig film. Den
engelska filmen vinner långsamt terräng från
den amerikanska, icke minst i imperiet och i
dominions. Det är framför allt den engelske
filmkungen J. Arthur Rank, som genom en
väldig organisation av produktionsbolag och
biografkedjor kunnat sätta makt bakom sina
planer på att krossa U.S.A :s världsherravälde på
filmproduktionens område. Ett antal
utomordentliga engelska filmer ha gått ut över
världsmarknaden och blivit enastående konstnärliga och
ekonomiska framgångar. I U.S.A. har
Holly-wood-repertoaren som vanligt dominerats av
show- och utstyrselfilmer. Men konkurrensen
med andra länder har åstadkommit en stramare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
