Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmkonst - Filmljustryck - Filmmusik - Filmolympiaden - Filmstudio - Filokrates - Filoktetes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
F ilml justryck—F iloktetes
412
produktion, även om underhållningsfilmerna
kvantitativt dominera. Det moderna helgondramat
”Sången om Bernadette” efter Franz Werfels
roman visar, att U.S.A. kan producera film
långt från den ytlighet, som under många år
varit kännemärket på amerikansk produktion.
Fransk film har kunnat bibehålla och utvidga
sin ställning under och efter kriget. Flera av
de ledande filmregissörerna gingo under
ockupationen i landsflykt, och en ny fransk
regis-sörsgeneration växte fram. Åtm. några
mästerverk skapades och ha sedan med stor
framgång visats efter kriget. Några prov på god
sovjetrysk f. Ha visats i Sverige, men rent
tekniskt står den ryska filmen fortfarande efter
den övriga filmindustrien. Tyskland har helt
naturligt under och efter kriget haft att kämpa
med oerhörda svårigheter, men trots detta ha
flera tyska filmregissörer, av vilka den
främste är Helmut Käutner, gjort några filmer,
som blivit mycket uppmärksammade utomlands.
Italien har efter kriget i kvalitativt hänseende
ryckt fram på ledande plats med flera
konstnärligt högtstående filmer. Schweiz har väckt
intresse med några goda filmer. Den franske
filmregissören J. Feyder och hans maka,
skådespelerskan Franqoise Rosay, voro under
kriget bosatta i Schweiz och gjorde där bl. a.
den mycket uppmärksammade filmen ”En
kvinna försvann”. Även en del andra mindre länder,
t. ex. Danmark, Norge, Finland,
Tjeckoslovakien, Holland och Belgien, ha efter kriget
producerat enstaka kvalitetsfilmer. — Den svenska
filmproduktionen hade en ambitiös period i
början av 1940-talet med ”Ett brott” som den
konstnärligt mest vägande filmen. Sedan följde några
medelmåttiga år, men efter kriget har svensk film
åter fått ett uppsving, och filmen ”Hets” t. ex.
har nått internationellt erkännande. Tekniskt
är svensk film mycket välutrustad. Bland
framstående regissörer kunna bland de äldre nämnas
Schamyl Bauman, Gösta Cederlund, Gustaf
Edgren, Anders Henriksson, Ragnar
Hyltén-Caval-lius, Rune Carlsten, Ivar Johansson, Åke Ohberg,
Alf Sjöberg, Gunnar Skoglund och Sigurd
Wal-lén samt bland de yngre Ingmar Bergman, Hasse
Ekman, Hampe Faustman, Göran Gentele, Per
Gunvall, Rolf Husberg och Arne Mattsson.
Svensk kortfilmsproduktion har väckt berättigad
uppmärksamhet utomlands (huvudsaki.
dokumentärfilmer i regi av prins Wilhelm, Lennart
Bernadotte, Nils Jerring, Gunnar Skoglund, Arne
Sucksdorff och Gösta Werner).
Litt.: B. Idestam-Almqvist, ”Den svenska
filmens drama. Sjöström, Stiller” (1939), ”Filmen
som konst” (1946); O. Brusendorff, ”Filmen”
(3 d-, 1939—41) ; N- Beyer, ”Att se film” (1940),
”Teater och film” (1944) ; R. Waldekranz
”Filmen växer upp” (1941); G. Werner, ”Kameran
går” (1944).
Filmljustryck, ett av Agfafabrikerna
utarbetat, förbättrat förfarande vid ljustryck, varvid
den som tryckplåt använda, med gelatin
överdragna glasplåten utbytes mot en med
gelatinöverdrag försedd celluloidfilm. Den kan
insät
tas och tryckas samtidigt med typer i
boktrycks-press.
Filmmusik. Under stumfilmens dagar hade
f. endast till uppgift att framhäva filmens
stämningar. Ytterst sällan förekom på den tiden
musik, skriven direkt för filmen. I Sverige
komponerade dock Armas Järnefelt redan 1919
musiken till ”Sången om den eldröda blomman”.
Med 1 j u d f i 1 m e n s tillkomst i slutet av
1920-talet förändrades situationen radikalt. Den nya
tekniska uppfinningen öppnade oanade
möjligheter även för tonsättarna: musiken blev en
integrerande del av filmen, producenter och
regissörer sågo nu på ett helt annat sätt än tidigare
i musiken en viktig faktor för att stegra
filmbildens verkan. Under 1930-talets första år
dominerade musikfilmen, där U.S.A. inledde med
en mängd s. k. musikaliska shows (Irving
Berlin, George Gershwin m. fl.). I Europa spelades
en liknande ledande roll av den tysk-österrikiska
operettfilmen (”Wien dansar och ler”) och
sångfilmerna (Jan Kiepura-filmerna m. fl.).
Ljudfilmens genombrott och den förbättrade
upptag-ningstekniken skapade även de akustiska
förutsättningarna för den musikbiografiska filmen,
vilken har en icke ringa del i populariseringen
av den seriösa musiken. Det första mästerverket
i denna genre var Schubert-filmen ”På sångens
vingar” (1934). — Ett intressant försök var
Walt Disneys tecknade färgfilm ”Fantasia”
(1940—41), där musiken, som utgjordes av
klassiska och moderna kompositioner,
motsvarades av tecknade rörelser, färgkombinationer och
andra rytmiska bildexperiment. Numera är det
övervägande nykomponerad musik, som kommer
till användning i filmerna, och endast i
undantagsfall begagnas färdigkomponerad musik i
spelfilmer. Flera internationellt kända tonsättare
ha ägnat sig åt komposition för filmen, bland
dem Arthur Honegger, Jacques Ibert, Erich
Wolfgang Korngold, Arnold Schönberg,
William Walton m. fl. Bland svenska tonsättare av
f. kunna nämnas Hugo Alfvén, Eric Bengtsson,
Sixten Ehrling, Erland von Koch, Lars-Erik
Larsson, Erik Nordgren, Moses Pergament,
Hilding Rosenberg, Herbert Sandberg, Sune
Wal-dimir och Dag Wirén.
Filmolympiaden, populär benämning på en till
Biennalen i Venedig sedan 1932 knuten
internationell filmtävling, Mostra internazionale d’arte
cinematografica, sedan 1934 årl. återkommande.
Filmstudio. 1) Se Filmateljé.
2) Sammanslutning av klubbkaraktär av för
filmens konstnärliga och tekniska problem
intresserade.
Filo’krates (grek. Filokra’tes, lat.
Philo’cra-tes), ledare för den atenska beskickning, som
346 f. Kr. slöt den efter honom benämnda
”Filo-krates’ fred” med Filip av Makedonien.
Krigspartiet i Aten drog därpå F. inför rätta; han
gick i landsflykt och dömdes 343 ”in
contuma-ciam” till döden.
Filoktètes (lat. Philoctetes), grek, myt., son
till Poias, konungen över malierna i Tessalien.
Han var utmärkt bågskytt, detog enl. Homeros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
