Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Bankväsen - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Finland
448
liarder fmk. Den statliga postsparbanken hade
en samlad inlåning på 8,4 milliarder fmk. Ännu
två andra typer av sparinst. arbeta,
andelskas-sorna med 11,4 milliarder och handelslagens
sparkassor med 2,7 milliarder fmk i insättarmedel.
Insättarbehållningen i affärsbankerna (från
allmänheten) uppgick samtidigt till 37,7 milliarder
fmk. Affärsbankerna i F. äro sammanslutna i
Bankföreningen i Finland och sparbankerna i
Sparbanksförbundet i Finland.
Kyrkliga förhållanden. Enl. den
stiftsindel-ning, som företogs 1923—24, förenades alla
övervägande svenskspråkiga församlingar till
ett stift med Borgå som stiftsstad, och landet
kom att bli indelat i följ, stift: Åbo ärkestift,
Tammerfors, Uleåborgs, Viborgs och Borgå
stift. 1939 utökades antalet med det
återupprättade Kuopio stift. I samband med
landavträdelserna i freden 1940 och vapenstilleståndet 1944,
genom vilka Viborgs stift förlorade mera än
hälften av sina församlingar och även Kuopio,
Uleåborgs och Borgå stift decimerades, ersatte
sistn. år S:t Michels stift det forna Viborgs
stift. I varje stift finnas biskop, domprost,
kontraktsprostar och kyrkoherdar samt vid
behov andra präster. Av F:s 4,052,577 inv. (1946)
tillhöra 3,888,000 den evang.-luterska kyrkan,
som därför är en verklig folkkyrka. På samma
gång är den också statskyrka. Staten övervakar
dess ekonomi, ombesörjer religionsundervisning
i skolorna, avlönar präster vid armén och
flottan, vid fängelserna, järnvägen och för
dövstumma. Presidenten stadfäster el. förkastar
lagförslag rörande kyrkan och utnämner
biskopar, medan statsrådet och särsk. dess
undervisningsministerium har högsta uppsikten över
dess verksamhet. F. ö. handhar kyrkan fritt
sina angelägenheter. Det vart 5:e år
sammanträdande kyrkomötet antager de kyrkliga
böckerna och lagar, vilka senare bli gällande, om
de godkännas av riksdagen och presidenten.
Viktiga instanser i den kyrkliga förvaltningen äro
sedan 1944 förstärkta biskopsmötet, som
sammanträder åtm. en gång varje år, samt den
äm-betsmässigt organiserade kyrkostyrelsen med
ärkebiskopen som preses och sex ecklesiastikråd
som ledamöter; en av ledamöterna är direktör
för kyrkans central fond. Sin utbildning erhålla
blivande präster i teol. fakulteten vid
Helsingfors univ. samt i teol. fakulteten vid Åbo akad.
Till andra religiösa samfund, ss. metodister,
baptister och romerska katoliker, höra ett mindre
antal medl., och i civilregistret äro antecknade
omkr. 77,000 personer. En religionsfrihetslag
antogs 1922.
F:s ortodoxa kyrka, officiellt kallad
G r e k i s k-k atolska
kyrkosamfundet i F. erhöll 1923 ”autonomi i vidsträcktaste
form” under patriarken i Konstantinopel. Nu
finnas 2 ortodoxa biskopar, i Kuopio och
Helsingfors, av vilka den ene samtidigt är
ärkebiskop av Karelen och hela F.; denna ”F :s andra
folkkyrka” omfattar omkr. 72,000 medl.
Undervisningsväsen. Medan F. var förenat
med Sverige, var undervisningsväsendet
likfor
migt med det svenska. På 1500—1600-talen
inrättades pedagogier i flera städer, gymnasier i
Åbo 1630 och Viborg 1637 samt genom Per
Brahe d. y:s inflytande akad. i Åbo 1640.
Skolordningen av 1724 blev gällande till 1843, då en
ny gymnasie- och skolordning utfärdades. Enl.
den funnos högre och lägre elementarskolor,
gymnasier och flickskolor. Också finska språket
bereddes då någon plats på läroplanen, och 1858
grundades det första finska högre lärov. i
Jyväskylä. 8/s 1872 stadfästes en ny
skolordning, som med många förändringar ännu är
gällande. Enl. denna funnos klassiska lyceer, ett
reallyceum, real- och fruntimmersskolor. För
utbildande av lärare inrättades 1864 ett n
or-rn a 11 y c e u m med svenska som
undervisnings-språk och knappa 10 år senare ett dylikt för de
finska skolorna. Den första svenska samskolan
öppnades 1883, den första finska 1886; senare
har deras antal starkt vuxit. Efter ryska
revolutionen 1917 vidtogos en hel del förändringar.
Redan 1918 utfärdades en ny förordning ang.
den under undervisningsministeriet lydande
skolstyrelsen. Denna består av en
finsk-och en svenskspråkig avd., av vilka den förstn.
består av en avd. för lärdomsskolan och en
annan för folkundervisningen. Till biträde åt
skolstyrelsen infördes 1918 det s. k.
lärarrådet, som utses av lärarna i hela landet och
representerar olika skolkategorier. Som
förmedlare mellan skola och hem fungerar vid
varje skola ett s. k. fö r ä 1 d r a r å d, vars
medl. utses av kommunalmyndigheten. Nu finnas
klassiska lyceer med en obruten uppstigande
serieföljd av 8 klasser, linjedelade lyceer med
avslutad mellanskola i 5æ klassen och
linjedelning i de 3 gymnasialklasserna, samlyceer,
6-klassiga lyceer med folkskolan som bottenskola,
flicklyceer, inalles 299, av dessa 96 statliga och
resten kommunala el. privata och 256 finska
och 43 svenska. Vidare arbetar en statskommitté
för hela skolväsendets omorganisering med tanke
bl. a. på folkskolan som bottenskola. —
Småningom hade den av kyrkan ombesörj da
folkundervisningen visat sig otillräcklig,
och vid mitten av 1800-talet omfattades också i
F. tanken på allmän folkundervisning. 1856
beslöts inrättande av folkskolor. 1863 öppnades i
Jyväskylä ett seminarium för utbildande av
lärare och lärarinnor, och 1866 stadfästes
förordningen ang. organisationen av folkskoleväsendet.
En förordning av 1898 om distriktsindelning
innebar redan i viss mån ett skoltvång, och 1921
blev den allmänna skolplikten definitiv.
Skolplikten börjar vid 7 år och fullgöres i en 2-årig
lägre folkskola, 4-årig folkskola och 2-åriga
fort-sättningsklasser. Skolorna äro lika över hela
landet och fasta, upprätthållna av kommunerna
med statsbidrag. För utbildande av lärare
finnas numera en finsk pedagogisk högsk. i
Jyväskylä (grundad 1937), 6 finska och 2 svenska
seminarier samt ett småskollärarseminarium.
Uppsikten över skolorna handhas av direktioner
och inspektörer. Vidare finnas 59 finska och 17
svenska folkhögsk. och i städer, köpingar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
