Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Undervisningsväsen - Tidningar - Rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Finland
450
fabrikssamhällen 76 arbetarinst. — För den
lägre fackundervisningen finnas
bl. a. handels-, spöfarts- och tekniska lärov.
samt industriskolor. För lantbruksutbildningen
finnas 50 lantbrukslärov., 4 mejeriskolor, 36
husdjursskötarskolor, 5 trädgårdsskolor samt
48 skolor för huslig ekonomi. Vidare finnas 7
forst- och sågindustriskolor. — Den högre
undervisningen meddelas vid statsuniv.
i Helsingfors, de båda privata univ. (Åbo akad.
och Turun yliopisto) i Åbo, Tekniska högsk.,
Veterinärhögsk., socialhögskolorna
(Yhteiskunnal-linen korkeakoulu och Medborgarhögsk.), Finska
konstföreningens skola, Centralskolan för
konstflit, Sibeliusakad., en svensk- och en
finskspråkig handelshögsk., alla i Helsingfors, samt
han-delshögsk. vid Åbo akad. För
lantbruksutbildningen och den skogsvetenskapliga utbildningen
sörjer en fakultet för agrikultur och
forstveten-skap vid Helsingfors univ. — För akad. examen
vid Helsingfors univ. och Åbo akad. fordras i
allm., att den studerande först avlägger ett
kunskapsprov i engelska, tyska el. franska
(teologer och humanister även i latin). Detta
prov utgör villkor för att man skall få avlägga
ett skrivprov på svenska för svenskspråkiga
studerande och på finska för finskspråkiga.
Med detta prov inledes det examensår, inom
vilket samtliga (minst 3) tentamina för fil.
kand.-(och lärare-) examen skola vara avlagda.
Examen kan endast avläggas i av fakulteten
godkänd ämneskombination och med högsta betyg
i det obligatoriska huyudämnet. Tentamina äro
offentliga. För fil. lic.-examen fordras en tryckt
a.vhandling och vitsord i två ämnen. Fil. mag.-,
och fil. dr-värdigheterna äro endast titulära och
kunna mot erläggande av viss avgift el.
deltagande i promotion erhållas av den, som avlagt
fil. kand.-, resp. fil. lic.-examen.
Tidningar. Aurorasällskapets Tidningar utgifne
af et sällskap i Åbo var F :s första tidn. Den
utkom med smärre avbrott och namnbyten 1771
—1861. Den första tidn. på finska var
Suomen-kieliset tieto-sanomat (Finska underrättelser,
1775—76), avsedd, liksom alla dess efterföljare
under 1800-talets första decennier, att ge
allmogen praktiska råd och upplysningar. Den
officiella Finlands Allmänna Tidning började
utkomma 1820 och fick 1857 sin motsvarighet på
finska. Åbo Underrättelser, som fortfarande
utkommer, grundades 1824. Helsingfors Tidningar
utgavs 1829—66 (1842—60 med Z. Topelius som
red.), Helsingfors Morgonblad 1832—35 (1832
—37 red. av Runeberg). Lönnrot utgav 1836—40
tidskr. Mehiläinen (Biet). Den förste politiske
publicisten i modern mening var J. V.
Snell-man, men hans 1844 i Kuopio grundade tidning
Saima, som uttalade sig med dittills okänd
djärvhet, indrogs redan 1846. Samtidigt började
han utge ett folkblad, Maamiehen ystävä
(Lantmannens vän, 1844—55), och återupptog sin
diskussion av aktuella frågor i Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning (1847—63). Den
första även för en bildad publik avsedda
finskspråkiga tidn. var Kanava (Kanalen) i Viborg,
NF VII — 15
grundad 1845 och indragen 1847. Sistn. år
började Suometar utges i Helsingfors för att efter
ett avbrott 1866—69 få namnet Uusi Suometar
(Nya Suometar) och 1919 namnet Uusi Suomi
(Det nya F.). Tidn. var först finskhetsrörelsens
huvudorgan, sedan de s. k. gammal fennomanernas
och är nu den finska högerns (samlingspartiets)
ledande blad. En ansedd ställning erhöll det
liberala Helsingfors Dagblad (1862—89) under R.
Lagerborgs och A. H. Chydenius’ ledning.
Utpräglat svensksinnad var Vikingen (1870—74).
Hufvudstadsbladet grundades 1864 som
nyhets-tidn. av August Schauman och är sedan decennier
den största och den ledande svenska tidn. i F.
Nya Pressen (1883—1900) ägde stort politiskt
inflytande under Axel Lilles ledning men blev
indragen för sin skarpa opposition mot
förrysk-ningspolitiken. Sedan det ryska trycket lättat,
utkom tidn. emellertid ånyo 1906—-14. Liberala
och kulturella finska kretsar grundade 1889
Päivälehti (Dagbladet), som leddes av E. Erkko.
Tidn. indrogs 1904. I stället grundades Helsingin
Sanomat (Helsingfors Tidningar), numera en
stor, modernt red. nyhetstidn. och organ för
Nationella framstegspartiet. Socialdemokraterna
er-höllo 1895 sitt huvudorgan i Työmies
(Arbetaren), som 1918 omkom i upprorets virvlar och
ersattes med Suomen Sosialidemokraatti. På
svenska utkommer det socialdemokratiska
Arbetarbladet, sedan 1949 under namn av Svenska
Demokraten. Organ för det stora Agrarpartiet
äro Ilkka i Vasa, Maakansa (Landsbygdens folk),
tidigare i Viborg men sedan 1946 i Helsingfors,
och Turunmaa (Åboland) i Åbo. Den s. k.
Lapporörelsen övertog hösten 1930 en aftontidn.
i Helsingfors och utgav den under namnet Ajan
sana (Tidens ord), som indrogs 1932. Den
efterföljdes emellertid omedelbart av Ajan
suun-ta (Tidens riktning), som i sin tur upphörde
att utkomma hösten 1944. I slutet av 1944
be-gynte däremot det folkdemokratiska partiets
huvudorgan Vapaa sana (Det fria ordet) att
utkomma. 1945 tillkom Työkansan Sanomat
(Arbetarnas tidning), organ för den kommunistiska
fraktionen inom det folkdemokratiska partiet.
De svensktalande folkdemokraternas språkrör är
Ny tid. Ur en serie sammanslutningar av olika
tidningsföretag, bl. a. Dagens Tidning, vars
huvudred, var Gustaf Mattsson, framgick den
svenska aftontidn. i huvudstaden Svenska pressen,
som nedlades i slutet av 1944 men omedelbart
fick en efterföljare, som återupptagit det
traditionsrika namnet Nya Pressen. Den största av
de svenska landsortstidn. är den ovan nämnda
Åbo Underrättelser. Större finska
landsortstidningar äro i Åbo Uusi Aura (höger), Turun
Sanomat (Åbo Tidningar; liberal) och Sosialisti
(socialdemokratisk), i Tammerfors Aamulehti
(Morgonbladet; höger) och Kansan Lehti
(Folkbladet; socialdemokratisk). Tidn. Karjala
(Karelen; höger), vars hemort till 1940 var Viborg,
utkommer numera i Helsingfors.
Rundradio. F :s rundradio skötes av ett bolag,
oy. Yleisradio ab., Helsingfors, grundat 1926 på
privat initiativ. Bolaget, i vilket staten 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
