Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Finland
456
förordnats genom administrativa stadganden, 2)
finansmotion, innehållande förslag om
upptagande av anslag i statsförslaget, 3)
hemställnings-motion, innehållande förslag, att riksdagen måtte
hemställa om åtgörande i ärende, som hör till
regeringens befogenhet. Märkligt är
lagbegreppets tillämpning inom snart sagt allt, som rör
statshushållningen. Sedan lag antagits av
riksdagen, befordras den för fastställelse till
presidenten, som däröver kan infordra utlåtande av
högsta domstolen el. högsta
förvaltningsdomstolen. Stadfästes lagen ej av presidenten, blir
den gällande även utan stadfästelse, därest
riksdagen efter nya val ånyo godkänt den oförändrad
med flertalet av de avgivna rösterna. I övriga fall
skall lagen anses ha förfallit. Lag bör, vare
sig den stadfästes el. icke, underskrivas av
presidenten och kontrasigneras av vederbörande
minister, varefter den kungöres i F :s
lagsamling av statsrådet.
Utöver de befogenheter, som riksdagen utövar
i samverkan med presidenten, har den en mot
hans rådgivare och underordnade riktad
kontrollmakt, manifesterande sig i skilda former.
Den äger rätt att granska lagenligheten av
stats-rådsledamöternas och justitiekanslerns
ämbetsåt-gärder och fatta de beslut, som granskningen
ger anledning till. Granskningen utföres av
grundlagsutskottet, som avger utlåtande till
riksdagen, vilken äger besluta åtal inför riksrätten
el. sakens nedläggande. Åtalbara lagstridigheter
anges i grundlagen sj älv. Riksrätten,
inför vilken också led. av högsta domstolen och
förvaltningsdomstolen kunna åtalas, består av
presidenten i högsta domstolen som ordf, och
som led. presidenten i högsta
förvaltningsdomstolen, samtliga hovrätters presidenter, en prof,
i lagfarenhet, utsedd av juridiska fakulteten vid
univ. i Helsingfors för 3 år, samt sex övriga
led., utsedda av riksdagen för 3 år. Är någon
av de nämnda domarna hindrad, inträder den
äldste led. i samma domstol. Har riksdagen
beslutat väckande av åtal, utföres det av den
j ustitieombudsman, som för 3 år av
lagtima riksdag skall utses att enl. den
instruktion riksdagen utfärdar ha tillsyn över hur
domstolar och övriga myndigheter efterleva lagarna.
Vid varje lagtima riksdag tillsättas fem
statsrevisorer för att på riksdagens vägnar
utöva tillsyn över statsförslagets iakttagande samt
statsverkets tillstånd och förvaltning.
Riksdagsman kan också till led. av statsrådet framställa
dels s. k. spörsmål att av denne besvaras, utan
att i samband därmed överläggning i riksdagen
får äga rum, dels interpellation, som, om den
besvaras, kan ge anledning både till debatt och
till motiverad dagordning. Med hänsyn till denna
möjlighet kan såväl interpellationen som de
meddelanden statsrådet utom dagordningen lämnar
riksdagen rörande utrikespolitiken betraktas som
medel för utkrävande av den ovan omtalade
politiska ansvarigheten. Oftare använder
riksdagen dock behandlingen av lagförslag och
stats-förslag för att låta regeringen veta, att den
ej längre åtnjuter riksdagens förtroende. En icke
obetydlig roll för ansvarets utkrävande spelar
också den berättelse regeringen har att avge
till riksdagen om hur dess beslut verkställts och
om vad över huvud tilldragit sig i rikets
styrelse. På gr. av partisplittringen har ett mera
positivt demonstrerande av förtroende icke kunnat
komma i fråga, än att misstroende icke visats.
Vid varje lagtima riksdag skola för ärendenas
beredning genom proportionella val, förrättade av
de 45 elektorer, som utses vid första riksdag
efter nyval, tillsättas: ett g r und 1 ag s u
t-skott, som utom redan nämnda uppgifter har
att bereda dit hänvisade frågor rörande
grundlagar och vissa konstitutionella stadgar samt
vara skiljedomare mellan talman och riksdag, när
talman vägrar ställa proposition, ett
lagutskott, ett utrikesutskott, ett
statsutskott för statsreglerings- och skattefrågor
och ett bankoutskott för frågor rörande
Finlands bank, som sedan 1867 förvaltas av dess
ständer, nu riksdag, genom fullmäktige.
Medlemsantalet, som alltid är udda, varierar mellan 21 och
n. Därutöver tillsättes på samma sätt, som för val
av elektorer är stadgat, d. v. s. genom
proportionella val av hela riksdagen, stora
utskottet på 45 medl. Riksdagen äger också, när
behov yppas, utse extra ordinarie
utskott på minst 11 led., dit även ärenden, som
eljest ankomma på lagbestämt utskott, kunna
hänvisas. Statsutskott och utrikesutskott kunna
sammanträda även mellan riksmötena. Angår
utskottsbetänkande lagförslags antagande el.
förkastande, skall ärendet efter första behandlingen
i riksdagen överlämnas åt stora utskottet, som
det åligger att däri avge yttrande och framställa
de förslag, till vilka utskottet kan finna
anledning. Samma regel gäller också för
grundlagsfrågor och vissa andra i detalj angivna
ärenden. Lagförslag, som vid tredje behandlingen
erhållit flertalet röster, kan förklaras vilande till
första lagtima riksdag efter det val ägt rum,
om minst Vs av riksdagens samtliga medl. uttala
sig därför. Grundlagsförslag skall för att gälla
som av riksdagen antaget med flertalet röster
vid tredje behandlingen godkännas att vila till
första efter val sammankommande lagtima
riksdag samt vid denna antas med 2/s majoritet. Om
det i plenum med 5/e majoritet förklarats
brådskande, kan det dock omedelbart avgöras med
2/s majoritet. Förslag till ny el. ökad skatt för
längre tid än ett år anses förfallet, om det ej
vid tredje behandlingen erhållit 2/s majoritet.
Åt medborgarnas allmänna
rättigheter ägnar regeringsformen stor
uppmärksamhet. Som sådana räknas trygghet till liv,
ära, personlig frihet och gods, religionsfrihet,
tryckfrihet, förenings- och församlingsfrihet,
hemfrid, brev-, telegram- och telefonhemlighet.
Grundlagsenlig rätt att först efter rannsakning
och dom skiljas från sina ämbeten åtnjuta
endast domare.
Finska och svenska språken förklaras båda
vara republikens nationalspråk.
Om Ålands ställning i författningsmässigt
avseende, se Åland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
