- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
477-478

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Litt. - Finlandism - Finlands akademi - Finlands bank - Finlands fackföreningars centralförbund - Finlands frihetskrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

477

Finlandism—Finlands frihetskrig

478

(1919—23); ”Den svenska folkstammen i F.”,
red. av F. E. Sommerschield (1940). — ”Vårt
näringsliv och kriget” (1944); H. E. Pipping, ”F:s
näringsliv” (2:a uppl. 1946). — Historia:
M. G. Schybergson, ”F:s historia” (2 bd, 2:a
uppl. 1903); E. Hornborg, ”F:s hävder” (4 bd,
1929—33), ”F :s historia” (3 :e uppl. 1947); J.
Jaakkola, ”Finska folkets historia” (1941) ; K.
Stenberg, ”Självständighetstidens historia”
(1947); E. Hornborg, ”Finlands historia från
äldsta tid till våra dagar” (1948).

Finlandi’sm, ord el. uttryckssätt, som är
egendomligt för den i Finland talade och skrivna
svenskan.

Finlands akademi, Helsingfors, ett 1947
stiftat samfund för främjande av den högsta
odlingen i landet. F., som lyder under
undervisningsministeriet, består av 12 fast avlönade led.
En rådgivande byrå för vården av finska
språket är knuten till F.

Finlands bank bildades 1811 i Åbo. Dess
namn var då Växel-, 1 å n e- och d e p
o-sitionscontoiret i Finland. 1824
flyttades banken till Helsingfors. 1868 övertogs den
av staten och erhöll 1886, under namn av
Finlands bank, monopol på sedelutgivningen,
varigenom dess ställning var given som landets
centralbank. F. kontrolleras genom bankoutskottet av
riksdagen, vilken väljer de nio bankfullmäktige,
som utöva överinseendet av dess förvaltning,
samt fem revisorer. Bankens skötsel handhas
av en direktion, bestående av ordf, och högst fyra
led., av vilka en bör vara lagfaren. Direktörerna
utnämnas av republikens president. F :s grundfond
utgör 5,000 mill. fmk. Reservfonden uppgick
15/io 1948 till 137 mill. fmk. I F:s
ställ-ningsrapport pr 15/io 1948 redovisas
guldbehållningen med 268 mill. fmk, utländska valutor
647 mill. och utelöpande sedlar 27,787 mill.

Finlands fackföreningars centralförbund, fi.
Suomen ammattiyhdistysten keskusliitto, ofta
förk. SAK, bildades i okt. 1930 av de sex
fackförbund, som tidigare utträtt ur Finlands
landsorganisation, sedan denna blivit helt behärskad av
kommunister och på grund därav upplöst. För
fackföreningar, som utträdde ur kommunistiskt
dominerade fackförbund, hade redan 1929 bildats
en uppsamlingsorganisation, Finlands
arbetarförbund, vilket även anslöt sig till
den nya centralorganisationen. Antalet medl. var
vid starten endast 15,000, och tillväxten under
1930-talet gick långsamt. Först med
vapenstilleståndet 1944 kom det verkliga genombrottet. 1947
var antalet fackförbund 36 och antalet medl.
320,000. Föreningsrätten har efter kriget blivit
fullt erkänd och kollektivavtalsprincipen
genomförd överallt. De största förbunden äro
Metallarbetareförbundet (53,000 medl.),
Byggnadsarbetareförbundet (29,000), Träarbetareförbundet
(25,000), Lant- och grovarbetareförbundet
(19,000), Affärsarbetareförbundet (21,000) och
Transportarbetareförbundet (21,000). Bland de
övriga märkas förbund för läroverkslärare,
folkskollärare och journalister. Beslutande organ är

F :s delegation, som sammanträder ett par gånger
årl. För de omkr. 30,000 svensktalande medl.
finns ett särskilt sekretariat.

Finlands frihetskrig, allmänt vedertaget namn
på de militära operationer, som våren 1918 ledde
till kuvandet av det från rysk sida understödda
socialistiska upproret i Finland och genom vilka
detta lands frigörande från ryskt beroende
definitivt bekräftades.

Frihetskrigets utbrott kan sägas sammanfalla
med den överraskande kupp, genom vilken den
av regeringen befullmäktigade överbefälhavaren
för regeringstrupperna, generallöjtnanten frih.
Gustaf Mannerheim, natten 28—29 jan. lyckades
avväpna de ryska garnisonerna i Vasa och
kringliggande orter. Detta företag, som med
största djärvhet igångsattes med endast delvis
beväpnade och alldeles improviserade
allmogetrupper, skaffade i ett slag Mannerheim
herraväldet över ett basområde i s. Österbotten. Ung.
samtidigt hade ”de vita”, med vilket namn
skyddskårerna i allm. betecknades, lyckats sätta
sig i besittning dels" av n. och ö. delarna av
Karelen jämte det betydelsefulla Vuoksenbrohuvudet
vid Antrea, dels av den viktiga tvärbanan
Haa-pamäki—Pieksämäki—Elisenvaara. Under de
närmaste dagarna och intill 5 febr, utvidgades de
vitas framgångar genom energiskt genomförda
säraktioner därhän, att hela Österbotten med
Uleåborg och Torneå samt större delen av
Savo-laks kunde läggas under den till Vasa
förflyttade provisoriska regeringens domvärjo. Samtidigt
med dessa händelser hade ”röda garden” med
mer eller mindre öppet understöd av bolsjevikiskt
sinnad rysk militär satt sig i besittning av större
delen av s. Finland och därmed skaffat den röda
upprorsregeringen herraväldet över landets
viktigaste delar.

Efter detta inledande skede inträdde en till det
yttre mindre händelserik period av kriget, under
vilken man å ömse håll eftersträvade att genom
organisation av verkliga trupper göra sig skickad
att upptaga avgörande offensiva operationer.
Som den verklige ledaren på rödrysk sida
uppträdde härvid ryske generalstabsöversten
Svetsjnikov. Han lyckades inom kort uppsätta
en talrik, väl beväpnad och utrustad samt av ett
stort antal ryska frivilliga förstärkt röd armé.
Bristfällig organisation och disciplin samt
undermålig ledning inskränkte likväl väsentligt denna
armés användbarhet. — För Mannerheim yppade
sig samtidigt de största svårigheter, främst i
fråga om vapenanskaffningen och
tillgodoseendet av befälsbehovet. I båda dessa hänseenden
hade han påräknat verksamt svenskt bistånd. När
detta i stort sett uteblev, måste man vända sig
till Tyskland. Under mycket stora svårigheter
infördes härefter över det isuppfyllda
Bottenhavet erforderliga vapen till Vasa. När i början av
mars på så sätt den värsta vapenkrisen
övervunnits, hade jämväl de i Tyskland utbildade
jägarna på samma farliga väg nått hemlandet. 17
febr, utfärdades påbud om allmän värnplikt. De
på så vis erhållna trupperna kunde i början av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free