Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisher, Irving - Fisher, John - Fisher, John Arbuthnot, baron Fisher of Kilverstone - Fisher, Ronald - Fiskal - Fiskalisk rätt - Fiskaliskt åtal - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Fisher—Fiskar
534
nomien befann sig i jämvikt, något som
gjorde kreditrestriktioner överflödiga. Det
svåra bakslaget 1929 kom alldeles oväntat för
F. och hans anhängare. Hans arbete med
indexproblemet resulterade i boken ”The making of
index numbers” (1922), ett av de grundligaste
verken på området. Bland F :s övriga skrifter
märkas ”The nature of Capital and income”
(1906), ”Elementary principles of economics”
(1911), ”Stabilizing the dollar” (1920), ”The
money illusion” (1928), ”Booms and depressions”
(1932) och ”100% money” (1935).
Fisher [fK/a], John, engelsk präst (omkr.
1459—1535), sedan 1504 biskop av Rochester.
Han bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther
och protestantismen men uppväckte mot sig
konungens bittra hat genom sitt motstånd mot
dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul
III utnämnts till kardinal, stegrades konungens
misstänksamhet. F. hölls fängslad i Towern,
avlockades en förklaring, att han ej gillade
konungens supremati över kyrkan, och halshöggs därpå
som högförrädare. F. helgonförklarades 1935. —
Litt.: A. Erb, ”Thomas Morus, J. F.” (1935).
Fisher [fi’/a], John Arbuthnot, Baron
F. of Kilverstone, brittisk amiral (1841
—1920). Han deltog i Krimkriget, Kinakriget
1859—60 och
bombardemanget av
Alexan-dria 1882. Han blev
1890 konteramiral, var
1892-—97
amiralitets-lord och därefter som
viceamiral befälhavare
över britt,
nordamerikanska och västindiska
eskadern. 1899 blev
han befälhavare över
britt,
medelhavseska-dern, 1901 amiral,
1902 andre sjölord,
var 1904—10 förste
sjölord. F. blev 1905
”Admiral of the Fleet” och var 1914—1915
förste sjölord.
F. nedlade ett fruktbärande arbete på brittiska
flottans organisation, utbildning, fartygsbyggnad
och krigsberedskap. En av hans första
handlingar som förste sjölord efter krigsutbrottet 1914
var att förklara Nordsjön som krigsområde.
Han motsatte sig bestämt anfallet på
Dardanel-lerna och framhöll nödvändigheten av att samla
flottans krafter i de nordligaste farvattnen. När
krigsrådet beslutat anfallet, tog F. avsked. Hans
mycket temperaments fulla ”Memories” utkommo
i 2 bd 1919. — Biogr. av R. H. Bacon (1929).
Fisher [fi’Ja], Ronald Aylmer, engelsk
statistiker och ärftlighetsforskare (f. 1890), chef
för statistiska avd. vid Rothamsted
Experimental Station 1919, prof, i eugenik vid Londons
univ. 1933, sedan 1943 prof, i genetik vid
Cambridge Univ. F. började som matematisk
statistiker men kom tidigt i kontakt med de biologiska
vetenskaperna och med tillämpad biologi i form
av jordbrukets försöksverksamhet. Han har
be
arbetat en rad rent matematisk-statistiska
problem men dessutom ägnat mycket arbete åt att
utveckla det statistiska grundlaget för
vetenskapliga experiment, i synnerhet
ärftlighetsunder-sökningar och jordbrukets fältförsök. Han har
också själv arbetat inom ärftlighetsforskningen
(höns, kaniner, möss), huvudsaki. med studier
över urvalets inverkan och
dominansförskjutning. Bland F :s skrifter märkas ”Statistical
methods for research workers” (1925, io:e uppl.
1946), ”The genetical theory of natural
selec-tion” (1930), ”The design of experiments” (1935,
4æ uppl. 1947).
Fiskal (av lat. fi’scus, se d. o.), ämbets- el.
tjänsteman, vilken som åklagare äger beivra
överträdelser av lag el. förordning, i vissa fall
även att bevaka kronans (statskassans) rätt. Se
Advokatfiskal, Landsfiskal, Stadsfiskal och
Tull-fiskal. F. finnas även vid Domänstyrelsen och
Kammarkollegium. I hovrätterna är f.
(hovrätts-fiskal) tjänsteman, som har att föredraga
inkomna besvär, urspr. i brottmål.
Fiskälisk rätt, statskassan tillerkända rättsliga
förmåner (t. ex. i hävdehänseende), särsk. dess
rätt till vissa inkomstkällor: böter, förbrutet el.
herrelöst gods, danaarv, i utlandet även domäner
och vissa höghetsrätter (till bergverk o. dyl.).
Fiskäliskt åtal, av myndighet förordnat åtal
mot ämbets- el. tjänsteman för fel el.
försummelse i tjänsten.
Fiskar, Pi’sces, i vatten levande grupp bland
ryggradsdjuren. Karakteristiskt för f. är
förekomsten av fenor och vanl. fjäll.
Kroppen är i regel spolformad och sålunda
ägnad att göra minsta motstånd i vattnet. Vissa
former äro dock tilltryckta från sidorna (t. ex.
flundrefiskar) el. nedplattade (rockor). Huvudet
är ej avsatt från bålen. Hos broskfiskarna
utgöras fjällen av s. k. plakoidfjäll el. hudtänder,
vilka till byggnad och utveckling motsvara
verkliga tänder. De bestå av en i läderhuden fäst
Fjäll av asp, 53 cm lång, 4’/: år gammal. C:a 6 ggr
förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
