- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
535-536

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

535

Fiskar

536

basalskiva, varifrån en genom huden
uppskjutande, bakåtriktad tagg utgår. Fjällen äro bildade
av tandben, täckta av emalj och innesluta en
pulpahåla. Benfiskarnas fjäll äro tunna, böjliga
benplattor, fästa i fickor i läderhuden och täckta
av tunn hud. Man särskiljer cykloidfjäll med
rundad och ctenoidfjäll med taggig bakkant.
Fjällens tillväxt sker genom smala, ringformade
skikt, och då de, som bildas under den kallare
årstiden, äro smalare, uppkomma ett slags
årsringar, med vilkas hjälp fiskens ålder kan
bedömas. Överhuden är tunn och saknar
hornlager men innehåller talrika slemkörtlar. Många,
särskilt tropiska f. äro synnerligen praktfullt
färgade. Färgen beror på pigmentförande celler,
kromatoforer, belägna i läderhuden.
Färgväxlingen hos många f. beror på att kromatoforerna
kunna ändra form och storlek. Silverglansen hos
de flesta f. framkallas av kristaller av guanin
i huden. Många f., särskilt djuphavsformer, äga
lysorgan, vilka väsentligen utgöras av en grupp
körtelliknande celler, omgivna av pigment och
stundom försedda med en linsanordning.

Skelettet består hos broskfiskar och
störar av vanligt el. förkalkat brosk, hos de
övriga av ben. I ryggraden ingår alltid
ryggsträngen. I skelettet
ingå blott två slags
kotor, näml, bål- och
svanskotor. Bröstben
saknas alltid, revben
blott hos vissa
broskfiskar. Hos många
benfiskar (mört, abborre)
förekomma ”birevben”,
eg. förbeningar i
skiljeväggarna mellan
muskelsegmenten och alltså
ej äkta skelettdelar. Vid
hjärnskålsdelens
under

sida äro ansiktsdelens olika partier fästa.
An-siktsdelen består urspr. av sju par s. k.
visceral-bågar, av vilka det främsta paret, käkbågen,
bildar över- och underkäken, det andra
tung-bensbågen och de följ, bära gälarna.

Fenorna bestå i allm. av solfjäderformigt
anordnade fenstrålar, mellan vilka en mjuk
hinna är spänd. De övriga ryggradsdjurens främre
och bakre extremiteter motsvaras av de pariga
bröst- och bukfenorna. De opariga fenorna
kunna vara utbildade i form av en längs ryggen och
buken löpande, sammanhängande fensöm, som
i regel uppdelas i en el. flera rygg- och
anal-fenor samt en stjärtfena. Denna senare är hos
vissa former, t. ex. lungfiskarna, både till det
yttre och det inre symmetrisk (difycerk). Hos
hajar och störar fortsätter ryggradens spets ut i
stjärtfenans övre flik. Denna fena är såväl
utvändigt som invändigt assymmetrisk (heterocerk).
Hos benfiskarna slutligen böjes visserligen
ryggradens spets uppåt, men emedan de övre
bågarna äro förkrympta och de undre starkt
utvecklade, blir fenan till det yttre symmetrisk
(homocerk). Laxfiskarnas fettfena är blott
en hudflik. Stjärtfenan är fiskens viktigaste


Ryggkotor av benfisk. A
tre kotor i
längdgenomskärning, B en kota från
sidan.
ch chorda.

relseorgan. De pariga fenorna brukas mest som
balans- och styrredskap. Muskulaturen
består av korta, trattlika muskelsegment, åtskilda
av bindväv. Om de hos vissa f. förekommande
elektriska organen se Elektriska organ.

Gälarna bestå av tunnväggiga, blodrika
hudveck, gälblad, som sitta i en dubbel rad på
varje gälbåge. Mellan vardera raden finnes hos
broskfiskarna en skiljevägg, som fortsätter ända
ut till huden. Mellan dessa skiljeväggar öppna
sig gälspringorna. Hos flertalet broskfiskar
finnes dessutom mellan käkbågen och
tungbensbå-gen en rudimentär gälspringa, spruthålet. Hos
benfiskarna saknas de nämnda skiljeväggarna,
och gälarna skjuta fritt ut i gälhålan, som är
täckt av det baktill fria gällocket. Vid andningen
intages vatten genom munnen och sprutas sedan
ut mellan gälbågarna, varvid det i gälbladen
pulserande blodet syrsättes.

De flesta f. (undantag hajar och många
bottenfiskar) äga en s i m b 1 å s a, en i regel oparig,
gasfylld säck, i kroppshålans övre del intill
ryggraden. Den är ett hydrostatiskt organ, varmed
fisken kan hålla sig svävande på önskat djup.
Hos lungfiskarna och många benfiskar står den
genom en gång i förbindelse med svalget. Hos
de förra är den andningsorgan. Särsk. hos
grund-vattensfiskar, ss. karpfiskarna, medverkar
sim-blåsan vid uppkomsten av hörselförnimmelser.

Cirkulationsorganen äro ett
tvårum-migt hjärta och ett slutet blodkärlssystem.
Hjärtat ligger långt
fram mellan gälar- A B C

na.
Kroppstemperaturen böjer sig
blott obetydligt
över omgivningens
och följer dess
växlingar.

M a t s m ä 1
t-n i n g s a p
pa-r a t e n är enkel
till sin byggnad.
En stor, ofta
fettrik lever finnes,
men
bukspottkörtelns olika lober

äro ej samlade till ett enhetligt organ. Magsäcken
är ej avsatt från matstrupen. Utmärkande för
benfiskarna äro de s. k. pylorusbihangen, smala
blindsäckar, som mynna i tarmen tätt intill
magsäcken. Hos brosk- och lungfiskar innehåller
tarmen ett spiralformigt veck, vars uppgift är
att förstora tarmens yta. Njurarna ha
formen av platta band, som löpa på vardera sidan
av ryggraden. Hjärnan är jämförelsevis
liten. Av dess olika delar spelar stora hjärnan
blott en ringa roll, medan mitthjärnan, lilla
hjärnan och förlängda märgen äro väl
utvecklade.

Av sinnena äro lukt, syn och framför allt
känsel väl utvecklade. Luktorganet utgöres av ett
par gropformiga insänkningar på huvudets
främre del. Ögonen äro stora, klotrunda och linsen
klotlik. De äro inställda för seende på nära

Olika typer av hjärtan hos
fiskar. A hos hajar och många
ganoider, B hos Amia, C hos
benfiskarna.

v hjärtkammaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free