- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
539-540

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskartorpet - Fiskben - Fiskbensmönster - Fiskblåsa - Fiske - Fiske, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

539

Fiskben—Fiske

ken invigdes 1904, härjades sedermera av eld
1911 och ombyggdes 1927—28. Den medgiver
hopplängder på inemot 50 m. En skidstuga, som
hör till F., nedbrann 1935 men har 1936
återuppbyggts i utvidgat skick. I det med
sportstugan sammanbyggda tornet på skidbacken
inrymmes ett värdefullt skidmuseum. F.
disponeras av Skidfrämjandet, som 1908 uppsatte en
pokal, benämnd Fiskartorpspokalen,
till Sveriges bäste backhoppare.

Fiskben, handel sbenämning på valarnas
barder, som bestå av ett på en gång starkt och
mycket elastiskt hornämne. Av f. förfärdigades
tidigare snörlivsfjädrar, paraplyspröt o. dyl.

Fiskbensmönster, mönster med mot varandra
gående kypertlinjer i tygets längdriktning.

Fiskblåsa, en ornamentform i fransk sengotisk
arkitektur
(1400-talet), liknande
fiskarnas simblåsa.

Fiske, eg. fångst
av fisk, betecknar
även fångst av
nyttiga vattendjur
över huvud, ss.
ostron, hummer,
kräftor o. s. v., ej
sällan även säl- och
valfångst. För
människan på
lägre odlingsnivå
utgöra f. och jakt de
huvudsakliga nä-

ringskällorna, och även vid en högt utvecklad
odling är f., framför allt havsfisket, en ytterst
viktig näring. Det är i synnerhet två fiskarter,
sillen och torsken, som spela den
viktigaste rollen och äro föremål för de största och
mest inbringande fiskena i världen. — Största
sillfisket försiggår i Nordsjön, huvudsaki.
utanför Skottlands och Englands kuster, tämligen
långt ute till havs, ung. mellan 55 :e och 60 :e
breddgraderna. Sillfisket utmed Norges v. och
s. v. kust (stor- och vårsillfiskena) är ock av
stor betydelse. Även vid Islands och
Nordamerikas kuster, i S :t Lawrencebukten och vid
Newfoundland, bedrivas betydande sillfisken. Vid
sistnämnda kuster har man även världens största
torsk- el. kabeljofiske. Med dessa f.
tävla i storlek torsk- el. skrej fiskena vid norska
kusten. Betydande kvantiteter torsk fångas även
på de stora fiskebankarna i Nordsjön. Bland
övriga betydande havsfisken förtjäna nämnas
Englands m. fl. nationers trålfiske i Nordsjön,
varvid huvudsakligen fångas kolja och
flundrearter, vidare makrillfisket,
som idkas av samtliga kring Nordsjön boende
nationer, sardinfisket på franska kusten
och italienarnas tonfiskfån gst. Total
fångsten fördelar sig med c:a 46 % på Nordatlanten,
47% på n. Stilla havet, 5% på Indiska oceanen
och 1 °/o på vardera Sydatlanten och s. Stilla
havet. Fångsten av fisk i ö. delen av
Nordatlanten, som 1938 uppgick till c:a 4,111 mill. kg,
fördelade sig på följ. havsområden:

mill. kg %

Nordsjön ............................. 1,429 34>s

Isländska vattnen ...................... 673 16,4

Norska havet .......................... 671 16,s

Barents’ hav ........................... 229 5,6

Spetsbergen-Björnön .................... 188 4,5

Portugisiska kustvattnen .............. 158 3,8

Östersjön .............................. 140 3,4

S. och v. om Irland ................... 112 2,7

Skagerak-Kattegatt .................... 108 2,«

N. Irland—v. Skottland ................ 104 2,5

Engelska kanalen ....................... 100 2,4

Biscayabukten .......................... 75 1,8

Färöområdet ............................. 49 1,2

Irländska sjön .......................... 40 1,0

Bälthavet ............................... 27 0,7

Rockall .................................. 8 0,2

De viktigaste häri ingående fiskslagen voro,
jämte ål, bergskädda, piggvar, tonfisk, ansjovis
(sardell), lax och laxöring, pagell, hästmakrill,
flundra, havsål, slätvar, havskatt, sandskädda,
glasvar, rödtunga m. fl., följ.:

mill. kg mkr
sill ................................. 1,657,8 180,4

torsk ................................ 1,082,0 206,6

kolja .................................. 239,7 74,6

gråsej ................................. 162,6 21,4

sardin ............................... 144,2 25,0

rödfisk (kungsfisk) .................... 104,7 18,9

vitling ................................. 77,s 21,1

rödspätta ............................ 77,1 56,»

makrill ................................. 66,7 14,’

kummel .................................. 66,5 44>o

skarpsill ............................... 46,2 7,’

rockor ............................... 43,s 16,s

långa ................................... 29,6 S,r

äkta tunga .............................. 12,1 20,9

hälleflundra ............................ 10,1 12,6

Bland utlandets sötvattensfisken förtjäna
anföras laxfiskena i Englands, Skottlands
m. fl. europeiska länders älvar och i Canada samt
på Nordamerikas västkust, störfisket i de
ryska floderna, italienarnas storartade
ålfisken vid Comacchio o. s. v.

För närmare detaljer ang. f. i olika länder se
resp, land, avd. Näringsliv, Näringar o. dyl.

Under nyare tid knyter sig det största
intresset kring utvecklingen av f. i Nordsjön, senare
även vid Island, i Barents’ hav, vid Grönland,
Marocko och Japan. På 1860-talet begagnades
f. f. g. en ångbåt för f., och 1895 infördes
definitivt den moderna uttertrålen. Bland andra
nyare redskap märkas snörpvaden och
snurre-vaden, den förra härstammande från Amerika,
den senare från Danmark. Till de viktigaste
nyheterna under senare tid hör framför allt
användandet av motorbåtar och fartyg med
anordningar för frysning el. konservering av
fångsten. — Litt.: N. Rosén & A. R. Molander,
”Havsfiskar och havsfisken” (1923); ”Fiskar
och f. i Norden”, 1—2 (red. av K. Ä.
Andersson, 1942); G. Alm, ”Sötvattensfisket” (s. å.) ;
C. Lindhè, ”Vad en fiskare måste veta” (1946);
J. A. S. v. Deurs m. fl., ”Havet og
fiskeri-erne” (1947); A. C. Hardy, ”Seafood ships”
(s. å., sv. övers. ”Havsfiske i hela världen”,
s. å.); N. Rosén, ”Vår fiskerinäring” (s. å.),
”Det givmilda havet” (i ”Vår rika värld”, 1948).

Fiske [fisk], John, amerikansk författare
och historiker (1842—1901). Hans förnämsta his-

Fiskblåse-ornamentik på fönster
i Linköpings domkyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free