Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskeriadministrationen, fiskeriförvaltningen - Fiskerifonden, Fonden för fiskerinäringens befrämjande - Fiskeriföreningar - Fiskerilagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543 Fiskerif onden—Fiskerilagstiftning 544
söksverksamheten kompletteras styrelsen med fyra
vetenskapsmän, en företrädande havshydrografi,
en zoologi, en marinbiologi och en limnologi.
Till Fiskeristyrelsen hör fisketillsynsmyndigheten
för vattenföroreningsfrågor. Chefen för
Fiskeristyrelsen är även chef för försöksverksamheten,
som omfattar en undersöknings- och
försöksanstalt för sötvattens fisket och en för havsfisket
med ett havsfiskelaboratorium i Lysekil och ett
hydrografiskt laboratorium, Bornö station. Å
dessa anstalter äro laboratorer anställda, av vilka
en för varje anstalt är förordnad som
föreståndare. För undersökningsverksamheten finnas
två fartyg, Skagerak och Eystrasalt, det förra
även bevakningsfartyg. För
sötvattensundersök-ningarna disponeras även ett antal
fiskodlings-anstalter. Under Fiskeristyrelsen lyder Statens
lokala fiskeriadministration, inrättad 1905 och
f. n. bestående av 7 fiskeriintendenter och 1
fiskeriingenjör. Fiskeriintendenterna,
som tillsättas av K. m:t, åligger att befordra
utvecklingen av fiskerinäringen. Med avseende
på fiskeriintendenternas .tjänstgöring är riket
indelat betr, fisket av söt- och
bräckvattens-fisk samt saltsjöfisket i Västerbottens och
Norrbottens län i 5 distrikt (ö., s., mell., nedre n.
och övre n.) samt betr, fisket efter egentliga
havsfiskar jämte fisket efter ål vid kusterna
och i havet i 2 distrikt (österhavets och
Västerhavets). Fiskeriingenjören åligger
bl. a. att utarbeta förslag till anordningar för
fiskens framkomst i vattendragen och till
vat-tenledningsanordningar för fiskodlingsanstalter.
— Prisreglerings- och avsättningsfrågor
handläggas numera i allm. av Statens
livsmedelskommission. Att verka för avsättningen utomlands
av fiskets produkter tillkommer även den vid
beskickningen i London anställde
lantbruksat-tachén. — Fiskeritjänstemän för fiskerinäringens
främjande finnas även anställda hos flertalet
hushållningssällskap. Dessa
tjänstemän, ”länsfiskeritjänstemän”, vanl. med titeln
fiskerikonsulent,
fiskeriinstruk-t ö r el. f i s k m ä s t a r e, ha en huvudsaki.
praktisk utbildning. Ofta ha de samtidigt
förordnande som fiskeritillsyningsmän. — Av
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening
avlönas en kontrollant över byggandet av
fiskefartyg samt en av länsstyrelsen förordnad
kontrollör över beredningen av spillånga och
kabeljo inom länet samt av Svenska
västkustfiskarnas centralförbund kontrollörer över beredningen
av salt fladensill.
Fiskerif onden, Fonden för
fiskerinäringens befrämjande, bildad 1892.
Från denna utlämnas lån för anskaffning av
fiskebåtar, motorer för sådana, fiskredskap
m. m., för anläggning av fiskdammar el. för
tillgodogörande av fiskets produkter. Årl. utdelas
numera c:a 1 mkr i lån, därav omkr. 4/s till
Göteborgs och Bohus län.
Fiskeriföreningar. De första f. i Sverige
till-kommo merendels r syfte att i allm. el. inom
visst område verka för främjande av
fiskerinäringen el. Viss del därav. Blähd sådana märkas
Svenska fiskareförbundet (från 1935
omorganiserat till Svenska fiskevårdsförbundet), Göteborgs
och Bohus läns havsfiskeförening, Södra
Sveriges fiskeriförening samt Svenska lax- och
laxö-ringsföreningen. På senare tid ha även bildats
rena yrkesorganisationer, ss. Svenska
västkustfiskarnas centralförbund (1930), Svenska
ostkustfiskarnas centralförbund (1934), Svenska
sydkustfiskarnas centralförbund (1945), Skånes
fiskareförbund (1946) och Svenska insjöfiskarnas
centralförbund (1937), sammanslutna i Sveriges
fiskares riksförbund (1948), samt f. för inköp
av fiskeriförnödenheter el. försäljning av
fångsterna, ss. Svensk andelsfisk (Svenska
västkustfiskarnas centralförbund och Kooperativa
förbundet), Ostkustfisk, Västkustfisk, Sydkustfisk,
Svensk exportfisk m. fl. Bland andra f. märkas
Svenska fiskarnas studieförbund, Sveriges
sportfiskares riksförbund, Föreningen för
fiskpropaganda, Svenska fiskhandelsförbundet och Svenska
konservfabrikernas riksförening. En grupp för
sig bilda f. för försäkring av fiskebåtar. F. n.
finnas omkr. 1,600 f. i landet.
I Danmark finnas bl. a. Dansk fiskeriförening,
bildad 1887 och med säte i Köpenhamn, och
Vestjysk fiskeriförening, med säte i Esbjerg, i
Norge Selskabet for de norske fiskeriers fremme,
bildat 1879, samt i Finland Fiskeriföreningen för
Finland, bildad 1891.
Fiskerilagstiftning innefattar dels
bestämmelser om vem som äger fiska i olika fiskevatten,
dels allmänna begränsningar av fiskerätten till
skydd för fisket m. m., dels slutligen
bestämmelser mot vanskötsel av fiske. I termen fisk
inbegripes även skaldjur, t. ex. hummer och
kräftor.
Bestämmelserna om vem som äger fiska i olika
fiskevatten finnas i 1950 års lag om rätt till
fiske. I allmänt vatten äger varje svensk
medborgare fiska med rörligt fiskredskap men
med fast redskap endast efter tillstånd av
fiskeristyrelsen el. länsstyrelsen. Allmänt vatten äro
de områden i havet, som ligga utanför en linje
på 300 m avstånd från fastlandet el. från ö
av minst 100 m längd. Dock höra områden
innanför kurvan för 3 m djup aldrig till allmänt
vatten. Vissa andra undantag finnas också (se
närmare 1950 års lag om gräns mot allmänt
vattenområde). I enskilt vatten tillkommer
fiskerätten strandägaren el. den, som på grund
av avtal (servitutsavtal etc.) el. urminnes hävd
fått fiskerätten överflyttad på sig. Vid vissa
havsstränder och vid vissa stränder av de största
sjöarna har dock allmänheten en begränsad
fiskerätt (vissa slags fisk el. redskap). Utarrenderas
en fastighet, får arrendatorn nyttja det fiske
som hör till fastigheten, såvida ej annat avtalats.
I oskiftat el. eljest samfällt vatten få ägarna
till de fastigheter, som ha andel i vattnet, fiska
efter vad de kunna sämjas. Sämjas de ej,
föreskriver domstol på ansökan, hur fisket skall
nyttjas. Utomstående få ej tillåtas fiska, såvida
ej de flesta delägarna samtyckt. Om
gemensam-hetsfiske inrättats (se 1913 års lag om
gemen-samhetsfiske), fordras ej längre enhällighet bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
