Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskerilagstiftning - Fiskerimuseum i Stockholm - Fiskerinämnd - Fiskeriskola - Fiskeritillsyningsman - Fiskeritjänstemän - Fiskeriundersökningar - Fisketillsynsmyndigheten - Fiskfjäll - Fiskfloden - Fiskfodermjöl - Fiskgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
delägarna, utan det avgöres genom
majoritetsbeslut, hur det samfällda fisket skall disponeras.
I vattendrag och sund, där fisken har sin
gång, ävensom i deras förlängning 300 m ut i
större vatten skall fiskådra finnas i
djupaste vattnet. Fiskådran utgör en sjättedel av
vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt
vattenstånd. Fiskådra skall lämnas fri från
fiskredskap och annat hinder. — Olovligt fiske är
straffbelagt. Om någon ertappas å bar gärning
el. om fiskredskap påträffas utsatt i vattnet,
må rättsägaren och hans folk beslagtaga fångst,
redskap och båt, men anmälan härom skall göras
till närmaste polisman.
Allmänna begränsningar av fiskerätten till
skydd för fisket m. m. finnas i kungl.
fiskeri-stadga av år 1900 med senare ändringar. Här
stadgas förbud mot vissa slags redskap och
fiskemetoder (sprängning, gift el. dövande ämnen,
trål, harka, i vissa fall ljuster etc.) samt
fridlysning av vissa arter (kräftor, hummer) under
delar av året el. i den mån de ej uppnått
bestämda minimimått. Dessutom äger länsstyrelsen
genom lokala fiskeristadgor föreskriva
ytterligare begränsningar i fisket. — I 1950 års lag
om rätt till fiske ha också införts bestämmelser
mot vanskötsel av fiske. Vanskötseln kan bestå
i för hård beskattning el. i underlåtenhet att
utnyttja fisket. I båda fallen kan länsstyrelsen,
om allmänt intresse det påkallar, fastställa
fiskeriplan.
Fiskerimuseum i Stockholm. För de
stora internationella fiskeriutställningarna i
Berlin 1880 och London 1883 inköptes på statens
bekostnad samlingar av fiskredskap och
båtmodeller, vilka sedan kommo att utgöra stommen
till det nuv., under Lantbruksakad:s förvaltning
ställda f., inrymt i museibyggnaden på
Experi-mentalfältet.
Fiskerinämnd. Vissa hushållningssällskap
utse en särskild f. för beredning och handläggning
av fiskeriärenden. Andra hushållningssällskap
använda i stället benämningen
fiskeristy-r e 1 s e el. fiskerikommitté.
Fiskeriskola. För insjöfiske och fiskodling i
dammar inrättade Södra Sveriges fiskeriförening
1908 Södra Sveriges fiskeriskola
vid Aneboda i Kronobergs län. Skolan åtnjuter
statsunderstöd och är ställd under tillsyn av
Fiskeristyrelsen. Vid skolan ha ett stort antal
länsfiskeritjänstemän utbildats, men skolan
be-sökes även av fiskare, lantbrukare o. a.
fiskeri-intresserade. Numera anordnas fullständig kurs
endasF vartannat år (en del av densamma — ang.
västkustfisket — förlagd till Göteborg), under
övriga år kortare, fristående kurser. 1947
inrättade Svenska lax- och 1 a x ö
ringsföreningen en 2-årig f. i anslutning till
sin undersökningsverksamhet, särsk. i syfte att
utbilda fiskmästare för skötseln av fisket i
rinnande vatten. Göteborgs och Bohus läns
landsting inrättade 1948 i Lysekil en yrkesskola
för fiskare.
Fiskeritillsyningsman förordnas av
länsstyrelsen och skall öva tillsyn å efterlevnaden av
NF VII — 18
Fiskerimuseum—Fiskgift
546
bestämmelserna i fiskeristadgan och jämlikt
denna utfärdade föreskrifter samt övriga av
K. m:t el. vederbörande myndighet meddelade
bestämmelser till skydd för beståndet av fisk el.
skaldjur el. ang. fiskes bedrivande, varvid han
äger undersöka fisk el. skaldjur, som han
misstänker ha olovligen fångats, ävensom
fiskredskap.
Fiskeritjänstemän, se Fiskeriadministrationen.
Fiskeriundersökningar utföras i Sverige
numera av Fiskeristyrelsen med Statens
fiskeri-försök, i fråga om havsfisket tidigare av Svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen. F.
utföras även av Södra Sveriges fiskeriförening
och Svenska lax- och laxöringsföreningen samt
vid Limnologiska laboratoriet i Aneboda,
numera tillhörande Lunds univ., samt vid en del
fiskodlingsanstalter och av den tillfälliga
vand-ringsfiskutredningen. För en undersökning av
havet i fiskeriets intresse verkar Internationella
rådet för havs forskning och andra organisationer
samt för sötvattens forskningen Internationella
föreningen för limnologi.
Fisketillsynsmyndigheten har sedan Vi 1942
att ur fiske- och naturskyddssynpunkt samt
i den mån lämpligen kan ske ur hälsosynpunkt
utöva tillsyn till motverkande av
vattenförorening samt att granska anmälningar om nya
industriella anläggningar. F. hör sedan 1948
under Fiskeristyrelsen med Statens fiskeriförsök.
Personalen består av 1 överinspektör, 2
laboratorer och 1 assistent.
Fiskfjäll, se Fiskar.
Fiskfloden, se Stora fiskfloden.
Fiskfodermjöl, se Fiskmjöl.
Fiskgift. Vissa fiskar alstra i särskilda organ
konstant el. tidtals specifika gifter utan
medverkan av bakterier. Sålunda uppstår den s. k.
barbenkoleran genom förtärande av rom från
barben (skäggkarp), särskilt om den fångats vid
lektid. Vissa tropiska sillarter kunna efter
förtäring framkalla t. o. m. dödande tarmåkommor.
I hög grad giftiga äro de tropiska
Tetrodon-ar-terna (jap. fugu), vilka i Japan sedan länge
använts till mord och självmord; deras gift finnes
främst i romsäckarna men även i övriga
inälvor. — Alla ålarter hysa i blodet ett
hemoly-tiskt gift, möjl. ett äggviteämne, som, infört i
kroppen på försöksdjur, alstrar konvulsioner och
död genom kvävning. Nejonögon (Petromyzon
fluviatilis och marinus) hysa dels ett gift i
blodserum, likt ålens, dels ett i huden.
Det förra förstöres i kokning, så däremot
ej det senare, som framkallar
rödsotslik-nande diarré. — Hos ej så få fiskar
förekomma på vissa ställen av kroppen taggar,
isolerade el. i fenorna, i åtskilliga fall stående i
förbindelse med giftkörtelapparater, så hos vissa
rockor (Trygon m. fl.), vilkas taggar (utan
särskild giftkörtel) sitta på den smala stjärtens
ryggsida. Bland fiskar med giftiga fenor märkes
den vid Sveriges västkust, i Nordsjön, Atlanten
och Medelhavet förekommande fjärsingen
(Trachi-nus draco), som har en tagg på gällocken samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
