Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fitinghoff, 2. Rosa - Fittig, Rudolph - Fitting, 1. Hermann - Fitting, 2. Hans - Fittings - Fittja (socken) - Fittja (samhälle) - Fittja (gästgivargård) - Fituna - Fitz - Fitzalan, släkt - Fitzgerald, ätt - Fitzgerald, Edward - Fitzgerald, Francis Scott Key - Fitzherbert, Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
F ittig—F itzherbert
558
”Okända makter” (1937) och ”Bergtagen” (1938).
de två senare med motiv från den lappländska
ödebygden, samt ”Annas trädgård” (1940), en
skildring från västkusten, novellsamlingar, ss.
”Trollbunden och andra noveller” (1932),
barnböcker (”I tattarhänder”, 1925), reseskildringar
(”Med Gripsholm till österland”, 1927) och
böcker om hundar (”Murre”, 1926, ”Murre med
familj”, 1929, ”Stora händelser i
Murrefamil-jen”, 1934, ”Murres barnbarn och några till”,
1938). ”Minnenas kavalkad” (1948) är själv
biografisk.
Fittig [fbti^:], R u d o 1 p h, tysk kemist
(1835—1910), prof, vid univ. i Strassburg. F.
angav en allmän metod för framställning av
cykliska kolväten (F:s syntes) och utförde f. ö.
undersökningar i organisk kemi.
Fi’tting. 1) Heinrich Hermann F., tysk
rättslärd (1831—1918), prof, i Basel 1858 samt
1862—1902 i Halle. Mest känd som författare
på den romerska rättens och dennas
litterärhistorias område; bland hans hithörande skrifter må
nämnas ”Über das Alter der Schriften römischer
Juristen von Hadrian bis Alexander” (1860;
omarb. 1908), ”Juristische Schriften des früheren
Mittelalters” (1876), ”Die Anfänge der
Rechts-schule zu Bologna” (1888). För sitt
författarskap hedrades han bl. a. med en internationell
festskrift, ”Mélanges Fitting” (Montpellier, 1907
—08). I processrätt författade F. bl. a. ”Der
Reichs-Civilprozess” (1878; 13 :e uppl. 1907)
samt ”Das Reichs-Konkursrecht” (1881; 3:e
uppl. 1904).
2) H a n s F., den föreg:s son, botanist (f.
1877), prof, i botanik vid univ. i Strassburg
1908, i Halle 1910, vid statsinst. i Hamburg
1911, vid univ. i Bonn 1912. F. har särsk.
ägnat sig åt retningsrörelsernas fysiologi, ss.
haptotropism, geotropism och fototropism,
ävensom åt undersökningar över utvecklingsfysiologi,
ökenväxternas osmotiska förhållanden m. m.
Från 1920 red. för Jahrbücher für
wissenschaft-liche Botanik.
Fi’ttings, se Rördelar.
Fittja, socken i Lagunda härad, Uppsala län,
v. om Ekoln; 10,eo km2, 186 inv. (1951). Är en
väl odlad slätt med enstaka berg och
skogshöjder. 678 har åker. Kyrkan av gråsten och
tegel torde härstamma från 1200-talet. Bildar med
Hjälsta, Holm och Kulla ett pastorat i
Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt; tillhör
storkommunen Lagunda.
Fittja, samhälle i Södermanland, se Huddinge.
Fittja, före järnvägarnas tid bekant
gästgivargård nära Mälaren, i Botkyrka socken, 15 km
s. v. om Stockholm.
Fituna, säteri i Södertörn, vid Mörköfjärden,
nära 2 mil s. om Södertälje, Sorunda socken,
Stockholms län; 1,368 har, därav 450 har åker.
Tax.-värde 715,000 kr. Ägdes på 1500- och
1600-talen av släkten Bååt, sedermera av ätterna
Fleming, Bonde och von Horn. Nuv. ägare:
greve G.-F. von Rosen.
Fitz [fits], son; normandiskt ord; ingår som
första led i åtskilliga eng. namn (se nedan);
det har även använts för att bilda familjenamn
för oäkta söner, särskilt till eng. konungar, t. ex.
Fitzroy (kungens son).
Fitzalan [fitsä’lan], engelsk adelssläkt av
normandiskt ursprung, omtalad redan i början av
1100-talet. Huvudmannen bar från 1291 titeln
Earl av Arundel. Om Henry F., I2:e earl
av Arundel, se d. o.
Fitzgerald [fitsd^eTald], gammal irländsk
adelsätt, inflyttad vid den första erövringen på
11 oo-talet. Bland ättens medl. märkes James
F., 2o:e earl av Kildare (1722—73), som 1756
blev ståthållare på Irland och 1766 fick irländsk
hertigtitel av L e i n s t e r.
Fitzgerald [fitsd^eTald], Edward,
engelsk översättare och skald (1809—83). översatte
bl. a. den persiske skalden Omar el-Chaijämis
diktsamling ”Rubä’ijät” (”The Rubåiyåt of Omar
Khayyåm”, 1859; sv. övers, av S. Selander
1919, av O. Torvalds 1948). F. var en fin och
vek skaldenatur och en skygg drömmare men
hade en utomordentlig förmåga att i sina övers,
intolka egna stämningar. F :s ”Works” utgavs
i 2 bd 1887, hans ”Letters” i 7 bd 1902—03.
— Litt.: Biogr. av M. Adams (1910) och A.
McKinley Terkune (1947).
Fitzgerald [fitsd$e’rald], Francis Scott
Key, amerikansk författare (1896—1940). Han
studerade 1913—19 vid Princeton-univ., ingick
nov. 1917 i armén, tog avsked som löjtnant febr.
1919, debuterade 1920 med romanen ”This side
of paradise”, som hade en lysande framgång.
Senare skrev han novellerna ”Flappers and
philo-sophers” (s. å.), ”Tales of the jazz age” (1922)
och ”All the sad young men” (1926), romanerna
”The beautiful and damned” (1922), ”The great
Gatsby” (1925; ”En man utan skrupler”, 1928,
ny övers. 1946) och ”Tender is the night”
(1934) samt det satiriska dramat ”The vegetable”
(1923). F., som vistats många år i Europa,
återvände i slutet på 1930-talet till U.S.A. och
tillbragte sina sista år i Hollywood. Han gav
1935 ut novellsamlingen ”Taps at Reveille” och
efterlämnade en ofullbordad roman om livet i
den amerikanska filmstaden, ”The last Tycoon”,
tryckt tills, m. ett urval av hans noveller 1941
av Edmund Wilson, som också publicerat ett
urval av hans efterlämnade berättelser,
anteckningar och brev, ”The crack-up” (1945).
Dorothy Parker har gjort ett urval av F;s
produktion i ”Portable F. S. F.”, försett med inl.
av John O’Hara (s. å.). — F. vann sin
ryktbarhet som kongenial skildrare av den
amerikanska ungdomen under mellankrigsåren (den
s. k. gin- och jazzperioden). Cyniskt och färgrikt
berättade han om dessa förvildade, i sin egen tid
hem- och rotlösa ungdomar.
Fitzherbert [fitshä’bat], Maria, i
hemlighet förmäld med prins Georg av Wales,
sedermera konung Georg IV (1756—1837); tillhörde
en gammal katolsk släkt, Smythe, och blev 1781
för andra gången änka (då efter en rik katolsk
godsägare, Thomas F.). Hon kom 1784 till
London, blev där mycket firad i societeten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
