Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fivelstad - Five o’clock tea - Fivlered - Fix - Fixation - Fixera - Fixerbad - Fixering - Fixeringsbild - Fixernatron, Fixersalt - Fixpunkter - Fixstjärna - Fixtur - Fizeau, Armand Hippolyte Louis - Fjærlandsfjorden - Fjæstad, Gustaf - Fjalar och Galar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Five o’clock tea—Fjalar
562
lunda pastorat, Linköpings stift, Aska kontrakt;
tillhör storkommunen Aska.
Five o’clock tea [fäi’v åklå’k tf], eng., te
kl. 5, mottagning av gäster kl. 5 e. m., då te
med småbröd, små smörgåsar o. s. v. serveras.
Fivlered, socken i mellersta Västergötland,
Redvägs härad, Älvsborgs län, s. s. ö. om
Falköping; 30,03 km2, 216 inv. (1951). Omfattar
småkulliga skogs- och kärrmarker, ”mader”,
kring n. ändan av sjön Lönnern och övre Ätran.
396 har åker. Kyrkans skepp torde i sin v. del
vara medeltida. Ingår i Böne, Knätte, Liareds,
F :s och Kölingareds pastorat, Skara stift,
Redvägs kontrakt; tillhör storkommunen Redväg.
Fix (fr. fixe), fast, bestämd, orörlig.
Fixatiön, med., fasthållande i riktigt läge av
skadade och sjuka kroppsdelar i vissa stadier i
smärtstillande och läkningsbefrämjande syfte. De
enklaste och vanligaste f.-medlen äro bindor av
olika slag, spjälor och skenor av papp, trä el.
metall samt gipsbandage. F. av t. ex. ett
benbrott kan även ske blodigt med s. k. spik- el.
trådsträck, placerade på avstånd från
brottstället, el. genom operativa ingrepp direkt å
detsamma.
Fixera (fr. fixer), stadigt fästa; göra fast
el. beständigt; fastställa, bestämma; se skarpt
på. .
Fixerbad, se Fixering.
Fixering. 1) (Fot.) Den process, som har till
ändamål att göra den fotografiska bilden
ljusbeständig genom att upplösa och avlägsna de
silverhalogenider, som icke överförts till metalliskt
silver vid framkallningen. F. utföres med
fixerbad, bestående av en lösning av
na-triumtiosulfat (fixernatron, fixersalt). Fixerbadet
surgöres i regel med surt sulfit, som har till
uppgift att neutralisera det alkali, som
överföres med negativet från framkallaren, och öka
fixerbadets hållbarhet. Efter f. följer en ytterst
noggrann skölj ning i rinnande vatten.
2) (Biol.) För mikroskopisk undersökning av
cellernas och vävnadernas finare struktur
brukar man vanl. först fixera materialet, d. v. s.
behandla det med lämpliga kemiska medel, som
ha till ändamål att hastigt döda cellerna och
bringa cellinnehållet att stelna (koagulera) med
bibehållande av den struktur, som finnes hos den
levande cellen. Därjämte skall f. härda
objektet, så att det utan att förändras el. taga skada
kan tåla vid efterföljande behandling, ss.
skärning, färgning m. m. Intet fixeringsmedel
tillfredsställer fullt alla dessa fordringar, och man
bör därför jämsides med fixerat material
undersöka levande. En god fixeringsvätska skall
tränga in hastigt, så att protoplasman dödas
och koagulerar så fort som möjligt. Bland
fixe-ringsmedlen märkas alkohol, formalin, ättiksyra,
osmiumsyra, pikrinsyra m. m. Vanl. utgöras
fixeringsvätskorna av en blandning av flera
ämnen. Några av de mest brukliga blandningarna
äro Flemmings lösning, bestående av
kromsyra, osmiumsyra och isättika, C a r n o y s
lösning, som innehåller alkohol och isättika,
vartill ofta sättes kloroform, samt Z e n k e r s
blandning av sublimat, kaliumbikromat,.
natriumsulfat och isättika.
3) Behandling av blyerts-, kol- och
pastellteckningar med fixersprit (en lösning av något
bindemedel i sprit), som sprutas över teckningen,
varvid färgstoftet bindes vid underlaget.
Fixèringsbild (av ty. vexieren, narra),
skämtbild, i vars egentliga teckning en el. flera
figurer äro dolda, som man skall söka reda på.
Fixernatron, Fixersalt, se Fixering.
Fixpunkter, se Nivellering.
Fixstjäma, se Stjärnor.
Fixtür, fast uppspänningsanordning för
arbets-stycken.
Fizeau [fizå’], Armand Hippolyte
Louis, fransk fysiker (1819—96). F. var den
förste, som lyckades att med tillhjälp av jordiska
ljuskällor bestämma ljusets hastighet (1849).
Fjærlandsfjorden [fjä’rlansfjoron], gren av
Sognefjorden (se d. o.).
Fjæstad, Gustaf Adolf, konstnär (1868-—
1948). Han studerade kort tid vid
Konstakademien samt för Liljefors och C. Larsson,
utställde första gången 1897. Hans måleri behandlar
uppsvensk natur, fjäll, skog, vinternatt, utsikt
över isbelagda sjöar med drivsnö o. dyl.
Uttryckssättet — något påverkat av japanska
teckningar — är, särskilt i hans detaljstudier,
fyndigt förenklat i dekorativa linjer och i stora
ytor. Typiska motiv av denna art äro ”Snödriva
över en gärdesgård”, ”Snötyngd gren i sol”,
”Alrötter och rinnande vatten”, ”Spår i snön”.
Många dylika motiv — ”Vinternatt”, ”Vågskvalp”
m. fl. — utförde han som mönster för
konstvävnad. Han visade fyndighet även på den
till-lämpade konstens område. F. är företrädd
bl. a. i Nationalmuseum, Thielska galleriet, i
Göteborgs och Köpenhamns museer, i de moderna
gallerierna i Wien och Rom. — F:s hustru,
Kerstin Maria (Maja) F., f. Hallén (f. 1873 30/s),
g. 1898, har utfört oljemålningar (porträtt och
landskap), träskulptur och vävnader efter sin
makes och egna mönster.
Fjalar (gömmaren) och Ga lar, enl. Snorre
Gustaf Fjæstad: Vintermånsken, 1895. Nationalmuseum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
