Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjellstedt, Peter - Fjellstedtska skolan - Fjellström, Per - Fjelstrup, Peter - Fjenneslevlille - Fjetterström, Märta - Fjodor - Fjodorov - Fjolner - Fjolsvinn - Fjolsvinnsmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Fjellstedtska skolan—Fjolsvinnsmal
566
Sverige. Redan hans första ”missionsresa” där
1843—44 blev av utomordentlig betydelse genom
att överallt väcka missionsintresset. Han hade
väsentlig del i grundandet av Lunds
missions-sällskap (1845) och blev föreståndare för dess
missionsinstitut. Detta flyttades 1856 till
Stockholm och sedan till Uppsala, där det ombildades
till en skola för blivande präster,
Fjellstedts-k a skolan (se d. o.).
F. var en man med rik andlig utrustning, stor
talargåva, djup fromhet av den moderata luterska
typen och en brinnande missionskärlek. Hans
språkbegåvning var fenomenal. Mest känd av
F:s skrifter är hans länge mycket värderade
”Biblia.... med förklaringar” (1849—55! flera
senare uppl.). Han skrev även uppbyggelse- och
missionsskrifter. F:s samlade skrifter, med
själv-biogr., utgå vos 1883—84 i 3 dir. — Litt.: C.
Anshelm, ”P. F.” (2 bd, 1930—35).
Fjellstedtska skolan, grundad av och
uppkallad efter Peter F’jellstedt, 7-klassig läroanstalt
i Uppsala (från 1859). F. är sedan 1862
organiserat som läroverk. F., som närmast har till
uppgift att förbereda utbildningen av blivande
präster, består av en 3-årig realskola och ett
4-årigt latingymnasium. Som allmänt
inträdes-villkor fordras avslutad
konfirmationsundervisning och för inträde i 1 :a klass betyg från
folkskolans 6:e klass. Som obligatoriska ämnen
läsas missionskunskap (i de båda första klasserna),
latin (fr. o. m. 3 m klass), grekiska (fr. o. m.
1 :a ringen )och hebreiska (fr. o. m. 3:e ringen).
Matematik läses däremot endast i de båda första
klasserna, kemi endast i 3:e klass och fysik
endast i 3æ klass och 1 :a ringen. Skolan har
dimissionsrätt och statsunderstöd. Inga
inskrivnings- el. terminsavgifter erläggas. Stiftelsen
uppehälles av inkomster av donationer samt
frivilliga gåvor. Årsavgiften för kost och bostad m. m.
bestämmes med hänsyn till elevernas ekonomi.
Antalet elever är omkr. 130. — Litt.: G. Landberg,
”F. 1862—1937” (1937).
Fjellström, Per, lappmarkspräst (1697—
1764). Han verkade med nit och framgång som
lärare i Skytteanska lappskolan i Lycksele 1719
—39, arbetade sedan som kyrkoherde i Lycksele
med rastlös iver för att utbreda
kristendomskun-skap och folkbildning. F. lade grunden till ett
enhetligt lapskt bokspråk för de sydligare
lappmarkerna. Han utgav ”Grammatica lapponica”,
”Dictionarium sueco-lapponicum” och en övers,
av Svebilius’ katekesförklaring (alla 1738), en
kyrkohandbok (”Gät-Kirje”) och en psalm- och
evangeliebok (båda 1744) samt en övers, av N. T.
(”Ådde testament”).
Fjedstrup, Peter Julius, dansk skådespelare
(1866—1920). F. började vid Casinoteatret i
Köpenhamn 1884, var anställd vid olika
privatteatrar 1887—1905, besökte 1905—06 Sverige,
ledde 1906—08 eget sällskap i Skandinavien,
ägnade sig sedan åt gästspel, var 1914—15
med-direktör för Alexandrateatret i Köpenhamn och
från 1917 anställd vid Betty Nansens teater. Bland
F:s roller märkas Alexander Nyberg i
”Alexander den store”, Charleys tant, Bratt i ”Over
Fjenneslevlille kyrka.
ævne”, Ressman i ”Balkonen”, ryttmästaren i
”Fadren” och Dag i ”Daglannet”. Frodig
fantasi, levande verklighetssinne och en godmodig,
någon gång beskt ironisk humor kännetecknade
F :s konst.
Fje’nneslevlille, by på Själland 10 km ö. om
Sorö. Där bodde på gården Fjenneslev den
själ-ländske hövdingen Skjalm Hvide och efter
honom hans son Asser Rig, som var far till Esbern
Snare och biskop Absalon. S. om gården
byggdes i olika repriser under noo-talet F. kyrka,
bekant för sina båda torn. I kyrkan finnas
medeltida murmålningar, däribland en framställning av
Asser Rig och hans hustru, Inga, med en
kyrko-modell.
Fjetterström, Märta, se Måås-Fjetterström.
Fjodor [fjå’dar], ry. Fedor el. Feodor, ryskt
förnamn, motsv. Teodor och Fredrik. Det har
burits av tre ryska tsarer. — F. I Ivanovitj
(1557—98) efterträdde 1584 sin fader, Ivan den
förskräcklige. F. var nästan sinnesslö och lät
sin svåger Boris Godunov sköta regeringen. Han
var den siste tsaren av den gamla ätten. — F.
II Bo r i so vi t j (1589—1605), Boris Godunovs
begåvade son, efterträdde april 1605 sin fader
men mördades juni s. å. av pöbeln, då den falske
Dimitrij utropats till tsar. — F. III
Alekse-jevitj (1661—82) var son till Aleksej
Michaj-lovitj och efterträdde 1676 denne. F. var en lärd
och sjuklig man, grundade andliga akademier och
seminarier samt flera världsliga skolor. Han
förde krig mot Polen och Turkiet.
Fjodorov [fjå’daraf], se Federov.
Fjolner (isl. Fiplnir), enl. Ynglingasagan den
förste konungen av den svenska Ynglingaätten,
son till Yngve-Frej och Gerd. Vid ett besök hos
kung Frode på Själland råkade F., berättas det
i Ynglingasagan, sömnyr och döddrucken
drunkna i ett mjödkar.
Fjolsvinn, den mångkloke, ett av Odens namn.
F. heter även väktaren i Menglods borg. Se
Fjolsvinnsmal.
Fjolsvinnsmal, en av sångerna i Eddan. F.
berättar, hur Svipdag, kallande sig Vindkall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
