Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäder - Fjäderbuske - Fjäderdosa, fjäderhus - Fjäderfä - Fjäderfäavelsföreningar - Fjädergräs - Fjäderharv - Fjäderhus - Fjäderkål - Fjädermoln - Fjädermott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Fjäderborst—Fjädermott
570
Fig. 4. Fjäderfält och nakna fält
hos tupp, a buksidan, b ryggsidan.
hakar. Ett tredje
slag av f. äro
fjäderborsten,
hårliknande
bildningar med
endast en liten
pensel av strålar i
toppen.
Kontur-fj ädrarna giva
fågeln dess
konturer och färg,
medan dunet blott
har till
uppgift att bevara
kroppsvärmen.
Särskilt kraftigt
är dunet utvecklat hos vattenfåglar. F. äro i
regel samlade i grupper, s. k. fjäderfäi t,
mellan vilka finnas nakna partier, fig. 4 (undantag
pingviner och strutsfåglar).
F. fällas minst en gång om året, i regel efter
slutad häckning. Vid denna s. k. ruggning kunna
f. växlas småningom, el. ock avkastas så gott
som alla pennor på en gång. Hos många fåglar
förekommer även en vårruggning, som dock ej
är så fullständig. Färgförändringen om våren
hos många fåglar beror ofta på att fanets yttre
delar avstötas (brämfällning).
2) (TeknP). Maskindel av något elastiskt
(”fjädrande”) material — vanl. stål men även
mässing, trä, kautschuk etc.
—, vilken på grund av
elas-ticiteten är i stånd att
upptaga och mildra stötar
(bär-, fordons- och
buffertfjädrar), att frambringa
rörelse (drivfjädrar, t. ex.
ur fjädrar, slagfjädrar i
gevärslås), att
utöva tryck
(tryckfj ädrar)
el. att
sammanhålla olika
organ (dragfjädrar). Materialet
utsättes genom
f. för
dragning, tryck,
böjning el.
vridning (drag-,
tryck-, böj -
Fig. 4
nings- och vridningsfjädrar). Man skiljer på
raka böjningsfjädrar: enkla el.
sammansatta blad-f. (t. ex. vagns-f., fig. 1);
böjningsfjädrar, lindade i plan spiral
(ur-f., fig. 2) el. cylindrisk spiral (f. för
f.-dörrstängare etc.); skruvfjädrar, s. k.
spiralfj ädrar, vanl. spunna i cylindrisk
spiral (fig. 3), som är den inom
maskintekniken vanligaste formen, även utförda med
ko-nisk (fig. 4) el. dubbelkonisk spiral (t. ex. resår-f.
för möbler).
Fjäderbuske, en stor, yvig plym- el.
fjäderknippa, vilken
fästes på en
(numera endast militär)
huvudbonad. F.,
som numera i
Sverige bäres endast
av
generalstabsofficerare och av
konungens adjutanter
till parad, var förr
vida allmännare
och brukades av
hela trupper och
korporationer. F.,
p a n a s c h, hade
åtm. under 1600-
talet, nästan sym- Fjäderbuske,
bolisk betydelse
som ett äretecken. Typiska äro hos vissa
italienska soldater, bersaglieri, f. av tuppfjädrar.
Fjäderdosa, fjäderhus, cylindrisk
metalldosa, som i urverk omger drivfjädern och
hindrar denna att spännas ut för långt.
Fjäderfä, gemensam benämning på
domestice-rade höns- och simfåglar.
Fjäderfäavelsföreningar. Sveriges f j
ä-derfäavelsförening (SFF), intill 1931
kallad Sveriges allmänna fjäder fäavelsförening
(SAFF), bildades 1898 och har omkr. 15,000 medl.
I varje län har föreningen underavd., Malmöhus
läns f., Kristianstads län f. etc. Den åtnjuter
statsanslag sedan 1904, dess länsföreningar
erhålla anslag från resp, hushållningssällskap. —
övriga föreningar äro Svenska
fjäder-fäodlareklubben och Sveriges
fjäderfäodlares riksförbund, det
senare fr. o. m. 1931 anslutet till SFF.
Fjäder gräs, se Stipa.
Fjäderharv, se Harv.
Fjäderhus, se Fjäderdosa.
Fjäderkål, namn på brokbladiga kålsorter.
Fjädermoln, se Moln.
Fjädermott,
Pteropho’ridae,
en familj av
små
mottfjäri-lar vilkas
vingar äro kluvna på
längden i
smala flikar,
fram-vingarna i 2,
mera sällan 3—
4 flikar, bak-
Silverf jädermott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
