Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flotation - Flotow, Friedrich von - Flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Flotow—Flotta
646
Flossa.
tryckande verkan av tidigare tillsatta reagenser
och aktiverar nästa mineral, varpå detta
frånskilj es som koncentrat, o. s. v. Möjligt är också
att på samma gång flotera flera olika mineral.
F.-processen är baserad på olika minerals olika
ytegenskaper. Floterbara äro endast sådana
mineralpartiklar, vilkas ytor ej vätas av vatten. Ett
fåtal mineral, t. ex. svavel, äger en naturlig
f.-förmåga. I de flesta fall måste dock
reagenser, s. k. samlare, tillsättas, vilka genom
absorp-tion och ytkemiska processer påverka
mineralpartiklarnas ytor, så att dessa erhålla
vatten-repellerande egenskaper. Ibland verkar ej en
samlare utan att ett aktiverande reagens tillsättes.
Stundom måste man tillsätta nedtryckande
reagens, varigenom icke önskade mineralpartiklar
lättare vätas och sålunda förhindras att medfölja
i koncentratet och förorena detta. Det
förhållandet, att endast vattenrepellerande mineralpartiklar
samlas i väggarna av luftblåsorna och därigenom
lyftas ut ur pulpen, tillskrives ytspännings
fenomen. Som samlande och skumbildande reagens
användas heteropolära organiska ämnen (0,01—5
kg per ton malm). Tidigare voro oljor mest
använda som samlare, men deras plats har
intagits av xantat. Ett samlande reagens kan även
verka skumbildande, men i de flesta fall
tillsättes en speciell skumbildare, t. ex. pine oil,
såpa. Aktiverande och nedtryckande reagenser
utgöras i de flesta fall av oorganiska baser, syror
och salter.
Det första f.-verket i Sverige togs i bruk
vid Räfvåla 1908. F. är den viktigaste av alla
kända metoder för malmanrikning. Den
kombineras ofta med andra processer och behandlar
då alltid den finaste delen av godset. Spec.
användes f. för de värdefullare metallernas
malmer, t. ex. guld, koppar, zink och bly, men även
andra metallers malmer samt andra mineral
(grafit, fältspat o. dyl.) kunna med fördel floteras.
Man har i laboratorieskala utarbetat metoder för
f. av järnmalm (blodstensmalm), men de ha
t. v. ej använts i större skala.
Flotow [flå’tå], Friedrich von, frih.,
tysk tonsättare (1812—83). Han fick sin
huvudsakliga utbildning i Paris, där han särskilt
tillägnade sig den lätta, graciösa Adamstilen.
Efter smärre framgångar där vann han
världsrykte genom operorna ”Alessandro Stradella”
(1844; Sthlm 1847) och ”Martha” (1847; Sthlm
1850). F. är främste företrädaren i Tyskland
för den franska opéracomiquestilen. Den enkla,
trohjärtade andan jämte den äkta tyska
sentimentala melodiken i ”Martha” och ”Stradella”
hålla dem ännu uppe på spellistan. — Litt.: ”F.
von Flotow’s Leben. Von seiner Wittwe” (1892).
Flotta. 1) I vidsträckt bemärkelse ett lands
bestånd av örlogs- och handelsfartyg; användes
i regel i sammansättningarna örlogsflotta
och handelsflott a.
2) I militär betydelse den flytande
sjökrigs-materialen och dess bemanning till skillnad från
övriga försvarsorgan. För f :s historiska
periodindelning har materielen, särsk. fartygens
fram-drivningsmedel, lagts till grund. Man urskiljer
sålunda rodd-f :s tid, sträckande sig från äldsta
tider till mitten av 1500-talet, segel-f:s tid till
mitten av 1800-talet och ång-f :s tid. Mot slutet
av rodd-f :s tid standardiserades två typer, g
a-lärer och galeaser. Under segel-f:s tid
växte storleken av fartygen från de små h a n s
e-k o g g a r n a i östers j ön och karavellerna
i Medelhavet undan för undan till
1700—1800-talen, då de mäktiga linj eskeppen med
kanoner i tre våningar räknade besättningar om
över 1,000 man. För spaning och handelskrig
användes de till storleken mindre men
snabbseg-lande fregatterna. Under ång-f:s tid har
man nu nått fram till slagskepp om 73,000
ton med över 2,000 mans besättning.
Roddfar-tygens stenslungor ha ersatts med kanoner, som
2 gånger i min. kunna slunga projektiler av över
1 ton vikt en distans av 40,000 m. Fregatterna
ha ersatts av kryssare, torpeden har
föranlett tillkomsten av ubåtarna och de
snabbgående jagarna och
motortorpedbåtarna samt flygplanen de i sj ökriget alltmera
dominerande hangarfartygen.
3) I sjömilitär terminologi sjöstyrka, bestående
av ett icke begränsat antal fartyg, så
sammansatt, att sjökrigsoperationer med insättande av
samtliga i sjökrigföringen förekommande
vapenslag med den kan utföras. Underavd. inom en
stormakts-f. äro eskadrar, i sin tur delade i
divisioner samt flottiljer. Mindre f. indelas i
divisioner, av vilka en del tillfälligt el. permanent
sammanföras i avd. Vid mobilisering svälla f. ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
