Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flugsnappare - Flugsvampar - Flugvikt - Fluidalstruktur - Fluiditet - Fluidum - Fluktuation - Fluktuera - Flundra - Flundre (härad) - Flundre (storkommun) - Flundrefiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Flugsvampar—Flundrefiskar
654
de mest skiftande ställen, ofta
invid människoboningar. Hannen
av den svar t-v i t a f., M.
atricapilla, är i vårdräkt ovan
svart med vit panna och
ving-fläck, under vit, honan ovan
gråbrun, under vit. Mindre vanlig i
nordligaste Sverige förekommer
den eljest allmänt över hela
landet. Från denna art skiljer sig [-halsbandsflugsnappa-r-]
{+halsbandsflugsnappa-
r+} e n, M. collaris, företrädesvis
genom en bred vit halsring, som
tydligast framträder hos hannen.
Denna art finnes i Sverige
huvudsaki. på Gotland. Lilla i., M.
parva, har tillfälligtvis iakttagits
i landet och två gånger funnits
häckande i s. Sverige.
Flugsvampar, Amanita,
svampsläkte av skivsvamparnas familj
bland hymenomyceterna.
Utmärkande för f. är, att de som helt
unga omgivas av två hyllen. Det
yttre, som liknar ett äggskal,
spränges, då de växa upp, varvid dess rester bilda
en slida, ringformiga valkar el. fjällkransar kring
fotbasen. Hos många f. bli fragment av yttre
hyllet kvarsittande även på hattens översida som
trasor el. vårtor. Det inre hyllet bildar i regel en
ring runt fotens övre del. Sporpulvret är vitt, och
alla svenska arter ha oföränderligt vita skivor.
Genom de nämnda karaktärerna skiljas f. från
champinjoner, med vilka särskilt vita f. ej sällan
förväxlas. Då de flesta f. innehålla mycket farliga
gifter, kan en sådan förväxling medföra de
svåraste följder. Somliga arter kunna dock förtäras
efter förvällning, t. ex. rodnande f.,
Amanita rubens, och ringlös f., A. vaginata.
Mycket giftiga, i Sverige förekommande f. äro
vanlig (röd el. gulröd) f., A. muscaria,
lömsk f., A. bulbosa, vit f., A. virosa, m.fl.
Den sistnämnda är orsaken till flertalet
allvarliga svampförgiftningar i Europa. Berömd
matsvamp är A. caesarea (ty. Kaiserling) från
mellersta och s. Europa; den
har gulröd hatt och gula
skivor.
Flugvikt, se Boxning och
Brottning.
Fluidälstruktur, se
Struktur.
Fluiditét, se Viskositet.
Flu’idum (plur. f 1 u’i d a,
sv. även flu’ider), lat., eg.
”det flytande”, allt, som
är el. tänkes i flytande
form.
Fluktuation,
föränderlighet, växling (jfr Fluktera).
Fluktuera (lat. fluctuäre),
eg. gå i vågor; stiga och
falla, växla, vara föränderlig
(t. ex. om pris). — Subst.
Fluktuatiön.
Svart-vit och (t. h.) grå flugsnappare.
Flundra, gängse benämning på arter av fam.
flundrefiskar (se d. o.). Äkta flundror med
tillplattad, osymmetrisk kropp uppträdde redan i
tertiärtidens början. En övergångsform med
symmetrisk kroppsform utgjorde under eocentiden
släktet Amphistium.
Flundre, härad i v. Västergötland, Älvsborgs
län, utmed Göta älv; 143,54 km2, 6,984 inv.
(1951). F. omfattar socknarna Upphärad,
Rom-mele, Fors, Åsbräcka och Fuxerna samt Lilla
Edets köping. F. tillhör Flundre, Väne och
Bjärke domsaga, Trollhättans och Ale-Vättle
fögderier samt Domprosteriets n. kontrakt i
Göteborgs stift.
Flundre, storkommun i Älvsborgs län,
omfattar socknarna Upphärad, Rommele, Fors och
Äsbräcka; 120,64 km2, 4,017 inv. (1951).
Flundrefiskar, Pleuronectidae, en fam. bland
benfiskarna. Kroppen är hoptryckt från sidorna
och osymmetrisk, med i regel ena sidan färgad
Vanlig och (t. h.) lömsk flugsvamp.
Foto A. Fors och O. Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
