Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fluorescein - Fluorescens - Fluorider - Fluorit - Fluorkisel - Fluorofyll - Fluorvätesyra (flusspatsyra) - Flush - Flushdäck - Flushing - Fluss - Flussmedel (fluss)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Fluorescein—Flussmedel
658
Fluorescein [-Jei’n], ett
ftaleinfärgämne
(resorcinfta-lein), vars utspädda
lösningar ha starkt gröngul
fluore-scens (synlig även i
utspädning av i d. f. på 40 mill.
dir vatten). Natriumsaltet av
tetrabromderivatet är det
viktiga färgämnet e o s i n.
Fluorescens [-/e’ns el.
-se’ns], se Luminescens.
Fluorider, se
Fluorvätesyra.
Fluorit, dets. som flusspat
(se d. o.).
Fluorkisel, se Kisel.
Fluorofy’11, ett av dansken
Koefoed i bovete påvisat
fluorescerande ämne, vilket
ansetts vara orsak till
bovetes jukan.
Fluorvätesyra
(fluss-spatsyra), HF,
framstäl-les genom att i en blyretort
uppvärma kalciumfluorid
(flusspat, CaF2) och konc.
svavelsyra. F. är en färglös,
rykande vätska, som kokar
vid I9°6. F. är lättlöslig i
vatten. Lösningen (i handeln
i regel 40-®/») angriper glas
och måste därför förvaras 1
kärl av guttaperka, bly el.
paraffinerat glas. Härav
begagnar man sig för att etsa
glas, varvid en f.-lösning ger
blank etsning, medan dess
ånga ger matt. F. är giftig
och verkar frätande på
huden samt kan ge upphov till
elakartade sår. F. bildar
salter, fluorider, dels
neutrala, ss. natriumfluorid, NaF,
kaliumfluorid, KF, dels sura,
ss. KHF2. De användas som
desinfektionsmedel och ha
även en viss medicinsk
användning.
Flush [flaj], eng., spelterm i poker.
Flushdäck [fla’/-], fartygsdäck, som löper
obrutet över hela fartygslängden och som icke
är försett med fasta, till fartygsskrovet hörande
överbyggnader.
Flushing [flajiij]. 1) Stadsdel på Long
Island, Queens borough, New York city.
Flushing Meadon var 1946—49 huvudsäte för
F. N. 2) Eng. namn på Vlissingen.
Fluss. 1) (Med.) Äldre benämning på
slem-hinneinflammation. 2) (Metall.) Se Flussmedel.
Flussmedel (f 1 u s s), tillsats för att
möjliggöra ett ämnes nedsmältning, befordra
smält-barheten eller åstadkomma vissa förändringar,
t. ex. oxidering el. reducering, hos detta. Vid
malmsmältning tjäna f. till att med malmens
Flundrefiskar. i piggvar, Bothus maximus- 2 tunga, Solea solea; 3 rödspotta,
Pleuronectes platessa; 4 mareflundra, Pleuronectes cynoglossus; 5
skrubb-skädda, Pleuronectes flesus; 6 slätvar, Bothus rhombus; 7 hälleflundra,
Hippo-glossus hippoglossus.
ofyndiga partier bilda en lättflytande slagg, som
hjälper till att sammanföra de bildade små
me-tallproduktpartiklarna till en homogen massa
samt skyddar metallen för oxidation. Bland f.,
som begagnas vid malmsmältning, kunna
nämnas kvarts, kalk, flusspat, svavelkis och
järnmalm. — Ett reducerande f. vid
laboratoriearbeten är den s. k. svarta flussen, som fås
genom att man upphettar en blandning av 2 dir
vinsten och 1 d. salpeter. Vit fluss, som
uppstår vid sammansmältning av lika delar
vinsten och salpeter, är oxiderande. — Vid
glasberedning brukas som f. soda, pottaska, salpeter,
blyvitt m. fl. ämnen. — Glasflusser kallas
en del finare glassorter, som genom smältning
tills, m. metalloxider fått vissa färger och bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
