- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
659-660

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flussmedel (fluss) - Flusspat el. fluorit - Fluster - Flustret - Fluvial, fluviatil - Fluviomarin - Flux de bouche - Fluxmeter - Fly - Flyak - Flyckt, Yngve - Flüela - Flüelen - Flygande - Flygande inspektion - Flygande drakar - Flygande ekorrar - Flygande fästning - Flygande holländaren - Flygande hunden - Flygande pungekorre - Flygande start - Flygare, Anna Flygare-Stenhammar - Flygare-Carlén, Emilie, född Smith

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

659 Flusspat—Flygare-Carlén 660

nyttjas för framställning av konstgjorda
ädelstenar.

Flusspat el. f 1 u o r i t, ett t. ex. på
malmgångar ofta förekommande, i kuber eller
okta-edrar kristalliserande mineral, som utgöres av
fluorkalcium, Ca F2. F. har mycket god
klyvbarhet efter oktaederytorna och är oftast
genomskinlig, stundom färglös men vanl. violett,
grön eller gul, ofta vackert fluorescerande. F.
har stor teknisk betydelse. Färglösa klara
kristaller slipas till linser för vissa optiska instrument.
Vanlig f. användes som metallurgiskt
flussme-del, som råvara för framställning av
fluorvätesyra, emalj och glas. F. förekommer allmänt i
mindre mängd och brytes sedan 1942 i s. ö. Skåne.

Fluster, flyghål (på bikupa); brädlappen
utanför ett dylikt; duvslag.

Flustret, restaurang i Uppsala, vid Fyrisån.

Fluviäl, fluviatil (av lat. flu’vius, flod),
som hör till en flod; bildad genom rinnande
vattens verksamhet.

Fluviomarin (av lat. flu’vius, flod, och ma’re,
hav), bildad eller förekommande i bräckt vatten.

Flux de bouche [fly’ da bo’J], fr., svada,
pratsamhet.

Flu’xmeter, elektriskt mätinstrument för
bestämning av magnetiskt flöde.

Fly, sjöv., se Ankare.

Flya’k (grek. fly’ax), skådespelare, som
uppträdde i ett hos den grekiska befolkningen i s.
Italien inhemskt folkligt, ofta grovt komiskt drama;
ibland använt om detta drama självt; det var ofta
travesterande och är bäst känt genom vasbilder.

Flyckt, Yngve Eugen, pianist och
skriftställare (f. 1908 24/i2). F. har avlagt
organist-och kantorsexamen vid Musikkonservatoriet samt
studerat piano för Gottfrid Boon. F., som
debuterade 1934, har alltsedan 1931 ofta framträtt
i radio. F. har ägnat stor uppmärksamhet åt
organisatoriska och pedagogiska musikaliska
problem, var 1937—41 ordf, i
Pianolärarförbundet och tog 1941 initiativ till bildandet av
Musikfrämjandet. 1939 publicerade han den
uppseendeväckande pamfletten ”Svenskt musikliv”.
1948 utgav han ”Den förrädiska klaviaturen”.
Sedan 1944 är han musikkritiker i Expressen.

Flüela, sidodal till Davosdalen i schweiz.
kant. Graubünden. Härifrån leder Flüelapasset
(2,389 m ö. h.) till Engadin.

Flüelen, turistort i Schweiz, kant. Uri, vid
Vierwaldstättersj öns s. ö. arm, Urner See, och
S :t Gotthardsj ärnvägen; c:a 1,200 inv.

Flygande, sjöv., kallas rår, som sakna brassar
och toppläntor; segel på dem och stagsegel, som
ej äro litsade till fast stag, kallas även flygande.

Flygande inspektion. Besiktningsman el.
polisman, åt vilken länsstyrelse lämnat förordnande
att utöva tillsyn å motorfordonsbeståndet, äger,
när han finner anledning härtill, att undersöka
och provköra fordon (”flygande inspektion”).
Om anledning till anmärkning förefinnes,
åläg-ges härvid fordonets ägare el. förare att inom
viss tid låta avhjälpa anmärkta
bristfälligheter samt att härefter inställa fordonet hos
be

siktningsman för kontrollbesiktning el. att genom
intyg styrka, att bristfälligheten avhjälpts. I
svåra fall utfärdar förrättningsmannen körförbud.

Flygande drakar, se Draködlor.

Flygande ekorrar, se Flygekorrar.

Flygande fästning, ”the flying fortres”,
populär benämning på det under 2:a världskriget
brukade amerikanska bombplanet B-17.

Flygande holländaren, saga från 1500- el.
1600-talet om en holländsk sjökapten, som till
straff för sin gudlöshet av Herren dömts att
evigt segla omkring på havet. Oftast visar han
sig i närheten av Goda Hoppsudden och bringar
ofärd åt mötande fartyg. Sagan har behandlats
av bl. a. Walter Scott, Marryat, Wagner och V.
Rydberg.

Flygande hunden, se Fladdermöss.

Flygande pungekorre, se Flygpungdjur.

Flygande start, sportv., start, där själva
startlinjen passeras under full fart. Den
förekommer huvudsaki. vid motor- och cykeltävlingar
men även vid stafettväxlingar i löpning m. fl.
idrottsgrenar.

Flygare, Anna F.-S tenhammar,
skådespelerska (f. 1880 25/ii), 1911 g. m. arkitekten
E. W. E. Stenhammar, lärarinna vid Kristianstads
elementarlärov. för flickor 1901—04, bedrev
samtidigt scenstudier för K. Axelsson, Aug.
Lindberg och Julia Håkansson. F. var 1907—10
knuten till A. Falcks Strindbergs-teater i
Stockholm, där hennes mest uppmärksammade roller
voro Svanevit, Eleonora i ”Påsk”, amman i
”Fadren” och Alice i ”Dödsdansen”; särsk. den
sistn. ansågs allmänt som ett mästerstycke av
Strindbergs-psykologi. I samma linje fortsatte
hon senare, när hon under sitt engagemang vid
Dramatiska teatern 1910—u spelade
kyrkvakter-skan i ”Riksföreståndaren”. Under samma
säsong framträdde hon även som Ibsen-tolkerska.
Under senare år har F. endast tillfälligtvis
framträtt på scenen och då företrädesvis på
Blanche-och Vasateatrarna, bl. a. som Anna i ”På livets
botten”, Fru Meng i ”Patrasket”, Mrs Hallam
i ”Vi Hallams” och Noaks hustru i ”Noak”.

Flygare-Carlén, Emilie, född Smith,
romanförfattarinna (1807—92), dotter till en
sjökapten i Strömstad. Det gick klent med hennes
studier, men desto livligare var hennes
fantasiliv, som eggades av sjöbussarnas historier och
högläsningen av sentimentala och bloddrypande
romaner i familjekretsen. Under resor i
skärgården med fadern fick hon en intim
kännedom om natur och folklynne i Bohuslän. 1827
ingick hon äktenskap med provinsialläkaren Axel
Flygare i Sunnerbo, där hon bodde till makens
död 1833. Dessa år synas ha betytt mindre för
hennes utveckling än den kortvariga trolovningen
med juristen Reinhold Dalin (aug. 1834—nov.
1835, då Dalin avled), som tyckes ha väckt
hennes slumrande författaranlag. — 1836 föddes F :s
dotter med Dalin, Rosaura (se Carlén, 4).
Två år senare publicerades F :s första roman,
”Waldemar Klein”, raskt följd av en rad andra
romaner. Dessa arbeten äro familjeromaner
liksom Fredrika B remers och Sophie v. Knor rings

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free