- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
677-678

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

677

Flygning

678

2:a världskriget medförde liksom det i :a, att f.
tvingades framåt i utvecklingen med ökad takt.
Spec. vanns erfarenhet betr, befordran av
passagerare och gods på mycket långa avstånd och
över oceaner. Kravet på alltmer höjda
prestanda, spec. vid militärflygplan, hade
skapandet av reaktionsmotorn som följd. Vidare bragtes
flygmaskiner av typen helikopter till praktisk
användning. F :s driftsäkerhet och regularitet
fullkomnades genom konstruktion av
förstklassig instrument- och radioutrustning. Automatisk
styrning underlättar i hög grad pilotens arbete
vid längre f., och tillkomsten av övertryckskabin
möjliggör, att f. kan förläggas på stora höjder,
där luftmotståndet är jämförelsevis litet och inga
rubbningar el. oväder förekomma i atmosfären.
Väderlekstjänsten och övrig markorganisation
äro också av stor betydelse. Efter kriget har f.
vidare utvecklats i rask takt. Bland märkligare
prestationer under senare år må nämnas den
första jorden-runt-f. utan mellanlandning 1949.
Den utfördes med en Boeing B-20,
flygsträckan var 27,741 km och flygtiden 94 tim. 1 min.
1950 flögo amerikanarna B. Woodhouse och W.
Jongeward utan mellanlandning 1,124 tim. 14 min.
5 sek. 1948 nåddes ett hastighetsrekord i U.S.A.
på 1,080 km/tim.

Nutidens f. kan indelas i fyra stora grupper,
trafik-, civil-, militär- och sportflygning.
Trafikflygning omfattar befordran av
passagerare, post och gods och omhänderhas av de
olika staternas trafikflygbolag, vilkas
transoceana och interkontinentala linjer omspänna hela
jordklotet, så att reguljära flygförbindelser
finnas mellan alla större platser. —
Civilflyg-n i n g är den kommersiella f., som vid sidan
av trafikflygning utföres till samhällets tjänst.
Härvid kan nämnas: ambulansflygning,
taxiflygning, snabb transport med flygplan av
journalister el. fotografiskt material för pressens
räkning, kartläggning genom fotografering från
luften, bekämpning av skadeinsekter på
sädesfält och skogar genom giftpulverbepudring från
flygplan, patrullering över skogar för
skogsbrandskydd, rapportering till fiskare ang.
sillstimmens läge och vandringar genom
observationer från flygplan, isspaning och hjälp till
infrusna ångare genom flygplan, bidragande till
arkeologisk, geografisk o. a. vetenskaplig
forskning genom spaning från flygplan,
reklamflygning, ss. skywriting m. m. Upptäcktsfärder till
arktiska trakter ha företagits genom f.,
exempelvis general Nobiles färd till nordpolen med
luftskeppet ”Italia” 1928, amiral R. E. Byrds
nordamerikanska exp. till Antarktis och brittiske
upptäcktsresanden G. H. Wilkins’ flygresor över
nordliga och sydliga polartrakter. —
Militärflygning avser att skapa och utbilda ett
flygvapen. Därvid äro spanings-, bomb-,
attack-och jaktflygning skilda utvecklingsarter. Under
2:a världskriget hade f. oerhört stor betydelse,
och besittningen av luftherraväldet avgjorde i viss
utsträckning kriget. Genom f. har detta vidgats,
så att även civilbefolkningen kom i direkt
kon

takt med krigshändelserna vid utplånandet av
utanför stridslinjerna belägna städer och
samhällen genom bombning el. anfall av
fallskärmstrupper från transportflygplan el. luftlandsättning
med glidflygplan. Nya fruktansvärda vapen i
form av radiostyrda, reaktionsdrivna flygplan
(robotbomber) insattes av tyskarna i krigets
slutskede, men England kunde motstå dessa
anfall. Japans kapitulation var delvis en följd av
amerikanarnas användning av atombomben,
vilken fälldes från flygplan. Reaktionsdrivna
jaktflygplan begagnades på båda de stridande
sidorna. Berömda flygplankonstruktörer från 2:a
världskriget äro engelsmännen S. Camm,
skapare av Hawker-flygplanen, samt R. J. Mitchell,
som bl. a. gjort serierna racerflygplan för
Schnei-der Coupe och slutl. jaktplanet Spitfire.
Vidare märkes amerikanen D. Douglas, berömd för
tillverkning av transportflygplanet DC-3. Tyska
konstruktörer äro bl. a. W. Messerschmitt,
bekant för tillkomsten av utmärkta jaktflygplan,
samt E. Heinkel, från vars verkstäder olika
krigsflygplantyper kommit. Rysslands
jaktflygplan ha till stor del konstruerats av A. Jakolev
samt bombplan av S. Iljusjin. —
Sportflygning avser att uppmuntra intresse för f. samt
bidra att skaffa luftvana och kännedom om
flygplanets konstruktion och flygmanövrernas
utförande. Segelflygning är en särskild gren
av sportflygning. Till sportflygning räknas
civila rekordprestationer, ss. amerikanen C.
Lindberghs flygning över Atlanten 1927, amerikanen
W. Posts världsomflygningar, engelsmännen C.
W. A. Scotts och T. Campbell Blacks flygning
England—Australien på 71 tim. m. m. Bekanta
svenska sportflygare äro A. Ahrenberg och K.
Björkvall.

Militärflygning, spec. jaktflygning, har fordrat
klarläggande av alla manövrer och rörelser, som
kunna komma till utförande i luften. Svårare
manövrer, som avsevärt belasta flygplanet,
hänföras till kategorierna avancerad f. och
konstflygning, vars förste utövare var
fransmannen A. Pégoud (1913). Som normalt
förekommande manövrer räknas: start och
landning, h.- och v.-sväng, som vid lutning i
området 45—900 kallas vertikalsväng, looping, spin
och vingglidning. Speciella manövrer, ingående
i avancerad f. och konstflygning, äro: halvroll
och roll, immelmannsväng, ryggflygning,
störtflygning med upprätning, framlänges looping,
roll uppåt, ryggspin, ryggläges looping samt följ,
kombinationer: halv looping uppåt med
vändning på toppen genom halvroll, halv looping
framåt med rättvändning genom halvroll,
halvroll med åtföljande halv ryggläges looping
uppåt (vertikalt S uppåt) samt looping vid
nedgående gren följd av ryggläges looping (vertikalt
5 nedåt). Vid alla manövrar utom looping delta
samtliga roder mer el. mindre kraftigt till
rörelsens utförande. Höger och
vänster-sväng ansättas med sidorodren samt stöttas
med skev- och höj droder. Vertikalsväng
ansattes genom skev- och höj droder, varefter
svängradien regleras med höj drodret och höj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free