- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
681-682

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

681

Flygplan

682

Fig. i. Ensitsigt sportflygplan i skalkonstruktion av faner.

i propeller med kåpa (spinner), 2 pitotrör, 3 luftkyld, fyrcylindrig radmotor, 4 startsummer, 5 motorfundament,
6 oljetank, 7 brandskott, 8 bränslefilter, 9 bränsletank (i kroppen), 10 sidoroderpedaler, 11 hjulbromspedaler,
12 stötstänger för gas- och höjdgasreglage, 13 infällningsvev för landställ, 14 handtag för landställspärr, 15
tor-sionsrör för infällning av landstall, 16 landställskåpa, 17 konisk kuggväxel för vridning av hjul, 18
spärrmekanism, 19 torsionslänk, 20 frambalksbeslag, 21 frambalk, 22 bakbalk, 23 bakbalksbeslag, 24 bränsletank (i vingen),
25 stötstång för klaffstyrning, 26 segment för skevroderstyrning, 27 trimplåt för skevroder, 28 ändspryglar av
duralumin, 29 wire för skevroderstyrning, 30 vingklaffreglage, 31 förarstol (höj- och sänkbar), 32 gas- och
höjdgasreglage, 33 reglage för höjd- och sidtrimroder, 34 styrspak, 35 reglage för fastbindningsremmar, 36
vindruta, 37 kastbar huvdel, 38 rundslagningsskydd, 39 positionsljus, 40 kroppsspant, 41 siktruta, 42
omställnings-anordning för fastbindningsremmar, 43 ryggstöd, 44 wire för sidoroderstyrning, 45 stötstång för
höjdroderstyr-ning, 46 trimroderlinor, 47 kroppsstringers, 48 kroppsspant, 49 filletplåt för fena, 50 fenbalk, 51 främre
stabilisatorbeslag (för omställning av stabilisator), 52 höjdtrimroder, 53 övre sidoroderdel, 54 sidoroderbalk, 55
bakåt-skjutande del av fenan, 56 massbalans för höjdroder, 57 stabilisatorbalk, 58 höjdroderbalk, 59 sidtrimroder, 6a
nedre sidoroderdel, 61 gummiamortisör, 62 sporrhjul med kåpa.

samtidigt utbildad till flytkropp (flygbåt) samt
amfibie-f. med möjligheter till landnig på både
land och vatten.

Militära f. uppdelas i skol flygplan (Sk),
spanings- (S), jakt- (J), bomb- (B), attack- (A),
torped- (T) och transport-f. (Tp). Av civila
typer märkas sportflygplan, rese-, gods- och
pas-sagerar-f.

F. uppdelas i följ. huvudkonstruktionsgrupper:
vinge, kropp, styrverk, landställ,
motorinstallation med propeller (el. reaktionsaggregat) och
utrustning (fig. i). F:s uppbyggnad sker i
fack-verkskonstruktion el. förstyvad skalkonstruktion.
Även andra konstruktionsmetoder samt blandat
byggnadssätt förekomma. Vid
fackverkskonstruk-tionen bäras belastningarna av ett skelett, som
förses med formlister och beklädnad (oftast med
duk). Beklädnaden tjänstgör här ur
hållfasthets-synpunkt endast till att överföra lokala
luftkrafter till den innanför liggande
belastningsuppta-gande konstruktionen. Däremot har vid
skalkonstruktionen själva ytterbeklädnaden (skalet)
gjorts bärande, så att den upptager och
vidare

befordrar krafter och moment. Genom att det
bärande materialet förlagts till f :s yttre konturer,
erhålles en lätt konstruktion. Vanligaste
materialet härvid är lättmetall (duralumin). Under
de två senaste decennierna har
skalkonstruktionen blivit alltmer dominerande över den
tidigare fackverkskonstruktionen. — Vingarna,
som uppifrån sett bilda en rektangulär,
dubbel-trapetsformad el. elliptisk yta, äro vanl. fästade
något framom kroppens mitt. De utföras numera
helt fribärande för att nedbringa luftmotståndet.
I vingarnas längdriktning löpa två el. flera balkar
av stål, trä el. dural. Till dessa huvudelement
är en tvärgående, sekundär konstruktion,
spryg-larna, av något av nyssnämnda material
fästad. Spryglarna utgöra formbildande element för
vingens tvärsektion el. profil, vilken är
avgörande för vingens aerodynamiska egenskaper. Då
vingen genom f:s rörelse i lufthavet omströmmas
av luft, uppkommer på dess översida ett
undertryck och på dess undersida ett övertryck.
Härigenom uppkommer vingens lyftkraft, vilken är
betingad främst av undertrycket på dess starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free